SPHK Sollefteå

Spring! Ur Ylajärvis senaste kull. Det är Silves systerson, Melos som är pappa till honom.
 
Det gjorde gott i själen!
 
Att åka hemifrån för en stund kändes skönt. Slippa påminnelsen om en mycket saknad gubbe. Det behövdes och jag fick tanka lite energi från olika människor som var på utställningen. Jag och Ulrik förberedde oss och åkte redan på fredagen för att sova hos Camilla, som bor där i Sollefteå. Vi kom fram ungefär halv sex på kvällen och blev bjudna på grillat. Sen for vi iväg till utställningsplatsen där det bjöds på korv. Det var bra att komma dit en sväng redan på fredagen och jag satte ut de fyra hundarna jag hade med mig; Tióne(som var den enda hunden jag anmält), Nova(som ju äter medicin två gånger om dagen), Nato(som nyligen är kastrerad och hade strut) och så lilla valpen Pamir som behövde det sociala. Resten av hundarna matade jag och mockade i deras gårdar innan vi for, sen fick dom vänta oss tillbaka på lördagen.
 
Ulrik kom i säng ca 3h försent, men eftersom han sov i bilen på vägen till Sollefteå gick det rätt bra. Han var lite orolig två gånger dock efter att han somnat och var halvvaken och grät och höll på. När han för andra gången somnade bredvid mig där jag skulle sova, bestämde jag mig för att han fick sova kvar där och sen sov han hela natten.
 
Tidig morgon blev det, men det kändes okej ändå. Vi kom iväg tidigt till utställningen och jag satte upp buren vid ringen. Där tänkte jag att Pamir och Tióne skulle få vara, men det var mest för Pamirs skull. Jag visste att hon skulle vara jätterädd, för allt. Och jag hade rätt. Hon fick skynke så hon bara behövde se ena sidan av området, den sidan där det var minst hundar. Då kunde hon också se halva ringen, och det tyckte jag var bra. Pamir låg där och tryckte och ville inte alls komma ut när jag ville rasta henne, så jag lät henne ligga där. När utställningen var över tvingade jag henne att komma fram och snälla Sofia Holmgren satte sig ned på marken och totalnonchalerade Pamir, vilket gjorde att hon till slut vågade sig fram för att hälsa på henne. Vilket framsteg!! Jag gick runt med henne i ringen också, för att se om hon skulle våga gå runt där med mig, och det gjorde hon. Det kändes ändå bra att hon fick följa med och gå igenom det här, hon behöver det.
 
Okej okej, utställningen.
 
Jag anmälde bara Tióne, dels för att det blev efteranmälan och dels för att jag skulle vara ensam med Ulrik och ändå ha med mig fyra hundar. Jag ville kunna fokusera på bara Tióne och försöka få till den där glada känslan som jag saknat de sista åren när jag ställt hund. Innan vi skulle gå in i ringen stod jag utanför och faktiskt projicerade fram känslan jag hade när jag ställde Attor i Svenstavik. Jag kunde känna hur leendet kröp fram på läpparna när jag stod där och tänkte tillbaka. Och gissa vad! Det FUNKADE!!!
 
Jag var glad när jag ställde Tióne. Och jag tror det påverkade henne också. Ylwa sa att hon såg glad ut! Det kändes bra och jag blev glad när vi fick ett Excellent. När det var dags för konkurrensen och vi kom sist av de fyra tikarna gjorde det inte så mycket att vi stod där. Glädjande nog fick Tióne också ett CK, så dagen var gjord. För min del var känslan jag hade höjdpunkten på dagen. Att kunna få till det och känna mig glad - oavsett resultat!
 
Här kommer Tiónes kritik:
Mycket bra proportioner. Fint huvud med bra ögon, nos och bett. Lite brett ställda öron, Fin överlinje och svans. Lite rakställd i överarmen, bra bak. Lång bra bröstkorg. Bra rörelser. Tät bra päls. Utmärkt temperament.
 
När domaren Erna-Britt Nordin skulle kika på öronställningen på hundarna i konkurrensen tog jag upp en liten sten och kastade den när hon kom till oss. Den landade på Erna-Britts ben, så jag sa: Nu kastade jag en sten på dig, och dom som hörde det skrattade och det gjorde Erna-Britt också.... Så knäppt! Tióne såg inte ens den där stenen, men jag vet att hon är svårflörtad med att visa öronen... hihi. Jag tror inte jag har visat någon egen hund för Erna-Britt tidigare så det var roligt att göra det. Det blir fler gånger och jag får tillfälle. Hon är duktig med hundarna, supertrevlig och lättsam att prata med. Önskar fler domare var som henne!
 
Nu fick ju inte jag till så många bilder från utställningen och det är helt enkelt därför att jag ju var tvungen att ta hand om Ulrik. Den lille killen som ändå ganska många andra hjälpte till att roa - ingen nämnd, ingen glömd, men tack så hjärtligt för hjälpen! Ulrik skötte sig rätt bra själv och var inte särskilt kinkig under dagen. Han är för snäll, min lille son.
 
Melos, en fin kille som nu får gå i veteranklass
 
 
 
 

Svenstavik SKK, 3 aug

 
 
Eftersom att Attor numera är registrerad i SKK bestämde jag mig direkt för att jag skulle anmäla honom till Svenstavik-utställningen. Sagt och gjort. Då tyckte jag att jag lika gärna kunde ta med en siberiantik, så Tióne fick också följa med. Johan var hemma och följde med, Attor är ju ändå hans hund, så det skulle vara roligt att han fick se med egna ögon hur det gick.
 
Jag hade bara tränat med Attor två gånger innan med stryp och utställningskoppel och då bet han i kopplet och bökade lite, så jag tänkte att det får gå som det går. Det handlade mer om att få en bedömning på honom för att få veta hur "snygg" som Plott han egentligen är.
 
Vi packade ihop unge och hundar och for iväg strax efter åtta. När vi kom fram var det redan varmt och värmen skulle fortsätta under dagen. Vi hittade snabbt en plats vid Uppströms och trängde in barnvagnen i skuggan, så Nisse fick hoppa lite åt sidan :-) Men han tål sol bättre än Ulrik, så det gjorde han så gärna.
 
Först ut var Tióne och jag tränade lite med henne nere vid vattnet. Hon skötte sig rätt bra förutom det evigande sniffandet i marken. Såklart så hade hon börjat löpa och därmed tyckte väl inte hon att det där med utställning var det allra roligaste. Så fort vi klev in i ringen kände jag att hon tyckte det var lite trist, men hon skötte sig OK iaf och fick ett Excellent.
 
 
Lite väl varmt för att vara ute och springa, tycker Tióne.
 
Såklart var det fler huskisar än våran.
 
Här är Annica Uppström med Nordvikens Kuling. Han fick Excellent, CK, CERT.
 
Här är Aslakkgårdens Mysiga Midas. Han fick Excellent, CK, CACIB och blev bästa hanhund och sedan BIM.
 
Annica hade även med sig en jättefin 'grand old lady', Isslottet's Skrika. 10 år gammal. Hon fick Excellent, CK och blev bästa tik och knep även BIR:et.
 
Även Nordvikens Tolga var med. Hon flyttade från Malin Sundin till Sofia Holmgren för inte så länge sedan. Hon fick Excellent, CK och blev 3e bästa tik med R-Cert och R-Cacib.
 
Även Victoria Rytty hade pallrat sig ned till utställningen. Det var trevligt att få växla några ord med henne, för henne har jag bara sett på Instagram och Facebook. Devana och Victoria fick CACIB. Väl värt den 75 mil långa resan.
 
 
Och så kom då dagens, i mina ögon, höjdpunkt! Attors första gång i ringen!
 
När jag stod utanför ringen råkade jag titta på domaren Ann Carlström fick jag ett leende av henne, så jag log automatiskt tillbaka. Sen väntade vi på att vi skulle få gå in i ringen. Till slut gjorde jag och Attor vår entre.
 
Jag som trodde han inte skulle uppföra sig, blev förvånad. Attor verkade gilla det.
 
Och så lätt han sprang. Jag försökte fokusera på att jag själv skulle se bra ut *haha*. Jag har ju kommit av mig lite med utställning de senaste åren och det är nog mera JAG som behöver träna på det, inte hundarna. Attor visade sig vara en stjärna och domaren var helt lyrisk över att få döma sin första Plott.
 
Attor gillade nog skarpt att alla tittade på honom, för så fint som han sprang och skötte sig... Ja-aa, jag kan väl säga att detta inte var den sista utställningen för honom.
 
Och som han viftade på svansen när hon skulle känna på honom. Att han ens stod still var för mig ett under!! Men som sagt; Han ÄLSKADE det! Det är kanske precis det här jag behöver, en nytändning när det gäller utställning och en helt annan ras. Det var verkligen superkul att få ställa Attor.
 
Vi fick springa två varv för Ann och hon som bara hade sett Plott på bild och läst om dom, var så glad över att få döma rasen och tyckte att han var väldigt fin, men att han kunde vara lite kraftfullare. Det håller jag med om. När vi fick betyget Excellent jublade jag och kritiken kan man inte klaga på.
 
KRITIKEN:
Tilltalande helhet. Välmusklad. Kunde vara något kraftfullare. Maskulint huvud. Korrekta öron. Fint uttryck. Mycket bra hals och rygg. Bra bröstkorg. Korrekt ansatt svans som bärs korrekt. Något öppna vinklar. Utmärkta ben och tassar. Rör sig något trångt bak. Något lösa armbågar. Bra pälskvalitet. Brindle med sadel.
 
Att kliva ut från ringen och vara så glad som jag var, det var länge sen, om jag ska vara helt ärlig. Det var länge sedan jag blev så glad över att få betyget Excellent *bara*. Men den här domaren var så sprudlande glad att det smittade av sig på mig så det hette duga. Och jag kommer att bära med mig det här minnet när jag ska ställa ut mina huskisar i framtiden. Då kanske jag smittar av mig på dom och vi kommer att bli ett gladare ekipage.
 
Tack för en trevlig utställning och trevligt sällskap av ni som var vid ringen. Lite särskilt tack till Nisse som passade Ulrik när vi var iväg till en annan ring och ställde Attor.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Idre Fjäll - Årets rasspecial för siberian husky

Det här årets rasspecial skulle inte alls bli som jag tänkt mig. Jag är säkerligen inte ensam om att känna så. Fredagen när vi skulle fara upp jobbade jag. Jag hade tur att få byta pass med en kollega och kunde sluta på dagen istället för på kvällen. Hem, packa, mata hundar innan vi skulle fara och sen till stan för att lämna Nova, som turligt nog fick hundvakt hela helgen.
Tack för hjälpen, Maria!

Vi kom inte iväg från stan förrän sent, strax före sju, då vi ville äta i stan först. Vi visste att det troligtvis inte skulle finnas några bra ställen att stanna på efter vägen. Så vi åt och passade på att rasta valpar och titta till de stora vovvarna. Då hade naturligtvis Trickster spytt en hel del där bak, så det var bara till att städa upp.

Vi kom fram sent,  ungefär samtidigt som Micke, som skulle bo med oss. Malin och Helena kom inte förrän på lördagen. Ut med stakeout och ta hand om alla hundar. Tiras och Nelwyn fick sova i vårt släp, så de hade lite halm som kunde värma.

Vi gick och lade oss ganska omgående då vi alla var trötta. Jag somnade rätt fort, men det var nån annan som inte kunde sova för att det var hundar som tjöt i släpet nästan hela natten. Stackars Johan! Jag har rätt tur som bara kopplar bort allt och sover ändå, men när det är hundar som låter, då kan inte Johan sova. Han sov väl knappt nånting under hela fredagsnatten. Och det visade sig på morgonen. Han var inte alltför glad och jag och Micke var snabb med att rösta ner Johans förslag om att han skulle med upp till utställningen. Han fick ta Mickes bil upp sen, efter att han sovit ut, UTAN hundar kvar därnere.

Med andra ord har jag knappt några foton på hundarna jag ställde ut, för det fanns ingen som kunde fotografera. Och när Johan väl kom upp, så strejkade vår kamera när han tog över den från Micke som fotade lite. Trodde den dog, men nu funkar den visst igen. Knaskamera!

Jag hade anmält valparna, Tirith och Loddie i bruksklass, Nato i bruksklass, Silve i veteran. Sen skulle jag ställa Uno i öppen och Ithil i öppen. Jag hade också lovat att ställa Dimrill, men självklart krockade det med en gång med valparna som gick in samtidigt i den andra ringen. Jag anmälde bara Nato för att Irre kunde visa honom åt mig. Haldex som inte var nåt fin vid anmälningstiden eftersom han fick fuktexem och jag klippte honom, fick för en gångs skull slippa ställas ut. Likadant med Tióne. Hon hade ju knappt nån päls, så det kändes lönlöst. Hon fick sig ett very good i Sollefteå pga hon var pälslös. 


Det var 143 hundar anmälda, men det var långt ifrån alla som kom.
Det saknades en hel del folk.

Valpklassen var rena kalabaliken för min del. Inte en gång hade jag tränat med valparna i koppel, så det är bara till att skylla sig själv. Men jag får se det som bra träning. En massa hopp och studs blev det och Elora tyckte allt var jätteläskigt och det visade sig i snöret. Hon som har fina rörelser fick väl ut nåt fint travsteg iaf. Både Elora och Airk kom sist i sina klasser. Däremot kom brorsan Tiras, som visades utav Niklas, på andra plats. Och Nelwyn kom på tredje, så det kändes jättekul. GRATTIS Micke!

Avels- och uppfödarklasskritikerna var kanon och jag fick HP på båda. Det kändes super!



Precis när jag kikade över till andra ringen när jag var klar med valparna såg jag att Kenneth var inne med Dimrill för hans bedömning. Dimrill fick nöja sig med ett VG för dagen. Jag visade Uno sen i samma ring, för domare Mats Jonsson. Han var riktigt tuff under dagen. Fram med mätstickan och mätte Uno och konstaterade bara att han var för hög. Så  Uno fick inget mindre än betyget Disqualified. Surt kan jag tycka, då han är en väldigt fin, välbyggd hund. Men så är det. Domare är olika, en del bryr sig inte nämnvärt om att ens ta fram mätstickan. Jag kan tycka det är synd, för ska de mäta, tycker jag nog de ska mäta alla och ha samma kriterier för alla. Alltså, ge samma betyg till ALLA som är för höga. I det här fallet sa domaren "Hade han bara varit EN centimeter för hög, hade jag inte brytt mig, men nu är det tre". Det tycker jag känns helgalet. Ska man följa standarden, ska man inte tumma på en enda centimeter. Det är min åsikt! Kritiken var jättefin, så den säger jag inget om...


Jag och Uno på sidan om...

Irre ställde ju Nato åt mig, som är hennes uppfödning. Han fick VG och åkte ut på pälsskicket, om jag förstod saken rätt. 




Ithil

När jag gick in i ringen med Ithil sa domare Eli-Mari Klepp åt mig att jag hade väldigt vackra hundar. Det tyckte jag kändes  mycket trevligt att höra. Ithil skötte sig mycket bra, men fick pga sin svans ett VG för dagen. Men jag är nöjd, hon fick en jättefin kritik. Det var också Eli-Mari som dömde valparna och jag kan bara tycka att hon är en jättebra domare, som är fin med hundarna och ger tips till ägaren, om det behövs. Kommentaren hon gav mig om Eloras huvud är väl något jag aldrig glömmer. "Hon har ett underbart vackert huvud och hennes uttryck är ju bara To die for!" Det tycker jag var jätteroligt att få höra.


Fina Ithil i ringen.




Micke ställde upp och tog Loddie åt mig i bruksklassen, medan jag tog Tirith. Det gick fint för båda två. Tirith vann bruksklassen och fick CK. Loddie kom trea i klassen men fick nöja sig med ett Excellent. Tirith skulle in i tävlan om bästa tik.


Tirith är väl kanske inte den roligaste utställningshunden. Hon är lite loj ibland. Jag måste komma på ett sätt att få upp humöret på henne lite, så hon ser lite mer 'ärtig' ut i ringen. Kanske köttbullar i framtiden? Tirith gick iaf längre än vad jag trott och knep fjärde platsen i bästa tik. 1a blev Shadi, som stod tvåa efter Tióne förra året och 2a blev Ylwas Molly, som är en Trahimus-hund(samma kennel som Tricksters pappa kommer ifrån). Före mig och Tirith placerades Irres och Kentas tik från Nay-La-Chee, Ice. Och det var roligt, då Ice är halvsyster med Saria. Eftersom de första två tikarna redan var fullcertade gick Certet till Ice och alltså fick Tirith Reserv-Certet. Jättestort grattis till Starax!!




Den som egentligen gick allra bästa för dagen var Silve. Ylwa hade lovat att ta honom åt mig och det gjorde hon. Han var jätteglad i ringen och skötte sig fint. Han fick Excellent men domaren höll inne med Ck:t för dagen, då han tyckte Silve var lite hastrång, vilket också stämmer. Men tävla i finalen om BIRveteran skulle han få göra ändå, då de inte kräver CK för det.


Fina gubben Silve i ringen med Ylwa.

I veteranfinalen tog jag Silve själv. Han skötte sig bra, men fick se sig slagen av tiken, Lanjas Likkulas. Men jag är jättenöjd. Inte så pjåkigt att Silve tar hem BIM-rosetten på en rasspecial, tycker jag. Grattis till Björks!


BIS uppfödargrupp - Snowstreams

Jag och Silve blev tillfrågade om att vara med i Ylwas grupp! Det var jättekul att få vara det, det är första gången vi är det. Det var ganska många grupper och Silve - Liac(systerson) - Io(systerbarnbarn) - Cémbra(syster) slår till och vinner över alla andra grupper.
Stort grattis till Snowstreams!



Och resultatet av hela utställningen listade jag ut för länge sen. Det var ett bra tag sen jag sade att jag visste vilken hund som i år skulle ta hem hela utställningen. Men det borde väl de flesta redan ha gissat under det här året. Snowstreams Inachis Io tog hem hela rasket och vi här hemma kan bara gratulera till ett fantastiskt år för Ylwa och hennes följeslagare. Io är Silves släkting genom att Silves syster Cémbra är mormor till honom.


Även stort grattis till Niklas med Bergtuvas Shadi,  som det här året tog sig ända upp till BIM-platsen!



På kvällen gick vi på bankett där vi fick god mat. Efter maten var det utdelning av Diplom för Husky-cupen där jag kom på tredje plats i 6-spannsklassen. Fast jag saknade faktiskt glasen...

På söndagen gick vi på siberian huskyklubbens medlemsmöte och fick bland annat ta del av de nya championat-bestämmelserna och meriteringsreglerna. För de som ville var det lite vagnsrace och korvgrillning efteråt, men vi valde att fara hemåt, så vi skulle vara hemma i god tid. Det blev ändå en sen kväll.

Vi tackar Siberian huskyklubben för ett mycket lyckat arrangemang och för en fin plats för årets rasspecial. Gott om parkering och bra boende. Hit kommer vi gärna igen. Stort grattis till alla som var där och fick fina resultat! Hoppas vi möts nästa år igen.

Och sist, men inte minst... STORT TACK till Micke! Utan din hjälp hade jag varit vilse i pannkakan. Och tack till alla ni andra som hjälpte mig i valpgrupperna eller att 'bara' hålla hund!


SPHK Sollefteå

Igår kom Malin upp till mig. Lite sent blev det, men vi kom i säng till slut. Upp tidigt för att packa hundarna. Det var ett gäng som skulle med, Uno, Haldex, Loddie, Tirith, Tióne, Silve och Pya. Pya skulle bara med i fall jag skulle ha avelsklass, vilket det också blev.


Här springer jag och Haldex i fullt ös.

Jag kände mig inte alls taggad för utställningen, då jag hade en riktig bråk-kväll dagen innan. Jag bråkade med buren som skulle in i bilen och så fick jag för mig att städa hela bilen och höll på med det i tre timmar. Dammsög och gjorde rent HELA bilen inuti, med sånt textilskum som jag sprutade på överallt, t om taket som jag ägnade en hel del tid åt att göra rent. Och det blev jättefint i taket :-)

Vi kom fram och tog upp alla hanar som skulle in i ringen. Jag provsprang lite med Haldex innan, men klen som jag är blev det inte så mycket, jag får sjuttsingen ont i ryggen på en gång. Kändes inte alls som att Haldex heller var taggad. Men så fort vi gick in i ringen, var det där... Tagget! Haldex öste på och jag öste också på! Och tamejsjutton att det räckte hela vägen för att vinna brukskonkurrensen. Domare Lennart Edfors flyttade upp oss på första plats direkt, och där fick vi stå kvar. Men många varv blev det, jag kände mig helt slut.

Så efter att ha provat att ställa Haldex tre gånger utan päls, och fått resultatet Very Good alla de tre gångerna, kommer jag inte att prova att ställa honom utan päls någon mer gång. Nu är han ju inte fullpälsad heller, men det är bättre än innan. Att Haldex sedan var klippt pga lite fuktexem gjorde inte någonting. Jag som hade funderat på att inte ens ta med honom.



Efter Haldex var det dags för Uno att gå in i ringen. Han är ju tyvärr lite tjock då, och jag har bantat honom i en veckan sedan han kom hit, så lite hull har han tappat. Det kändes bra när vi kom in och Uno skötte sig väldigt bra och fick Excellent med CK. Jag har faktiskt ganska dålig koll på vilka hundar som var inne i ringen, men det var ganska många. Uno slutade på en fjärde plats i den öppna klassen, vilket jag känner mig mycket nöjd med, då han som sagt är i lite tjockaste laget just nu. Det gör ju att han blir lite tung.


Ja, en snygg Uno, men mindre snygg låne-matte...


Efter Uno var det dags för Silve att gå in i ringen. Ylwa hade lovat att visa honom åt mig. Hon är väldigt duktig på att visa hund, så det kändes kul att få stå och se på, det är ju inte så ofta det händer. Silve som vanligtvis tycker det är ganska tråkigt att gå på utställning, tyckte helt plötsligt att det var hur kul som helst. Och det märktes! Han glänste lite extra... Så pass mycket extra att han gick och fick Excellent och inte bara det, men CK också!!


Silve med uppfödarmatte Ylwa!


Snygg-Silve!


Skaplig gubbe för sin ålder, 11 år.  Tack Ylwa för hjälpen!



Jag hade ju anmält Tióne och Tirith också, men där gick det inte alls idag. Tióne ser ju inte så vacker ut nu, helt utan päls, men jag tänkte att jag måste chansa, då hon trots allt fick sitt första cert av Lennart. Men idag blev det bara ett Very Good. Nåja... jag provade åtminstone. Tirith tyckte domaren att hon var för grov. När jag ser på kritiken blir jag lite förvånad ändå, för kritiken är suverän. Loddie var den som gick längst och fick Excellent. Hon fick dock stå utan ck idag, då även hon är lite tjock för tillfället.

Men det var ju bästa hane också, som vi skulle in i. Vi fick springa och Haldex hamnade upp på andra plats, efter Io som stod först. Där fick vi också stanna, så då var det klart: Haldex fick sitt andra CERT! I bruksklass fick vi gå in, då de gjort som så att bästa bruksklass skulle gå bir och bim, inte bästa bruksmeriterade. Där blev han BIM.



Haldex med sina rosetter och en stolt matte.



Kennel Shejrix ställde upp i uppfödarklass, där kom vi trea av fyra stycken. Avelsklass var det bara vi, så det blev HP och sedan BIS. Tyvärr var det bara vi i Bis:et, så det var ju svårslaget.

Tack Nedre Norra för en fin utställning och tack till alla som hade en hand över för att hjälpa oss!! Tack Malin för sällskap och lite extra tack för all hjälp!!

Minnesvärd helg

Jamenvisst-ja, jag ska ju berätta om helgen, för er som inte redan hört om den. Den är absolut värd att minnas och det pga många olika faktorer vill jag lova. Jag vill bara först säga att: Allt händer på facebook, så ni som inte redan är medlem där: Bli det! *hint hint*

Nåväl, i torsdags gjorde jag allt och lite till. Jag gick upp tio i fem på morgonen, och alla som känner mig vet väl att jag är värsta morgonmänniskan... eller NOT! Jag gillar inte att gå upp tidigt, jag gillar att ligga och dra mig i sängen, men jag skulle jobba klockan sex, så med hjälp utav en kollega på jobbet som ringde och väckte mig... TACK LOVISA!!! så kom jag i tid till jobbet. Efter jobbet var det städning, packning och allt som skulle göras inför avresan. Jag var som en zombie den kvällen och visste nog knappt vad jag höll på med.

Och för er som inte vet... mitt i veckan slutade Volvon att fungera. Från tisdag till onsdag sov jag så extremt dåligt att jag förstod att jag inte skulle kunna vara på jobbet ens och kunna vara människa. Jag hade ringt till alla möjliga människor, för att försöka få någon hjälp med bilen. På onsdag morgon fick jag tips av min hyresvärdinna att det fanns en kille i Nyby(bara 7km bort) som skulle vara jätteduktig med bilar. Jag skaffade fram numret till honom och det visade sig, lustigt nog, att han jobbat på Bilbolaget inne i stan. Han gjorde alla möjliga felsökningar på bilen, men det tog 2 turer hit på onsdagen och 2 turer hit på torsdagen, innan han hittade felet. Bensinpumpen!

Han knackade igång den och sa att det förmodligen skulle funka att köra den. Så jag körde till jobbet på torsdagen med 4,5 timmars sömn, eftersom att han slutade jobbet så sent innan han var här. Jag funderade starkt på om jag skulle bila ner till Skara, inte bara för bilen, men även för Silve, som inte har mått något bra alls sedan i torsdags. Han har varit trött och sliten och jag har inte riktigt vetat varför. Förmodligen har han haft någon blödning igen, som jag inte sett. Sen har han varit extremt känslig för Nova som löper, så till slut bestämde jag mig för att köra ändå. Jag tänker som så att det kunde vara bra för Silve att komma ifrån Nova som höglöpte och han är ju lika dålig, eller bra, hemma som borta. Så han åkte kungligt i bilen på vägen ner till Götene och Micke. Hemma med valparna och resten av hundarna som inte följde med, var Agnes och hennes pojkvän Brian! Tack så hemskt mycket för hjälpen!!

Vi tog ett första stopp i Åsarna, där vi hämtade upp Loddies son, Pil, från familjen Christoffersson. Sen körde vi vidare och gjorde nästa stopp hos Sundin i Orsa, där jag långrastade alla vovvar, lånade toaletten och sen hämtade jag Skacke, som ska bo hos Niklas Olsson. Sen körde jag raka vägen till Lundsbrunn i Götene. Jag var framme halv tio på kvällen. Det blev en sen kväll och inte konstigt, för jag försov mig ju och kom inte hemifrån förrän klockan var tjugo över elva. Inte direkt den tiden jag hade tänkt att åka.

Jag hade fin hjälp av Micke med allt och vi matade hundar och medan vi väntade på att de skulle rastas igen for vi och köpte oss varsin pizza. Vi kom väl i säng strax innan 01:00 och bestämde oss för att gå upp runt sjutiden. Åkte mot Skara och såklart hade jag glömt kameraväskan, så jag valde att vända om och hämta den, så vi kom fram lite senare än planerat, men det gjorde ingenting, vi hade gott om tid ändå.

Alla hundar skötte sig hyfsat fint, jag fick säga åt några vovvar några gånger när dom skällde på stake-outen, men överlag gick det bra. Det var så varmt väder att alla hundarna bara låg och jäste i solen. Hua! Den solen skulle senare visa sig tagit lite för mycket på mitt huvud för dagen.

Ut först av hundarna var Tricky och Pil, brorsorna. Micke fick visa Pil och det gjorde han galant, som alltid.
 

Pil fick Excellent med en 3e placering i juniorklass.

Här är hans kritik:
10 mån, maskulin, välformat huvud med bra ögon o öron. Bra hals, stark rygg, bröstkorgen behöver utvecklas. bra benstomme o tassar, balanserade vinklar, rör sig med bra steg. Ngt lös i fronten, trevligt temperament.




Tricky visade jag själv. Han visade sig vara en riktig softis och jag tyckte han kändes lite klen, mentalt, i ringen, skulle jag vilja påstå. Med andra ord: Jag ska träna honom mycket mer och försöka ta med mig honom lite, för att socialträna.


Trickster fick Very Good

Här är hans kritik:
10 mån, maskulin, välformat huvud med bra ögon o öron. Bra hals, ngt välvd rygglinje med lite avfallande ländkors, bröstkorgen behöver utvecklas. Bra benstomme o tassar, välvinklad, rör sig med ett bra steg, men lös i fronten, trevligt temperament.


Haldex gick mot Ylwas Io i bruksklass och Haldex har fortfarande ingen päls, den växer ju inte så fort på en vecka... *haha* Nåja, nu har jag ställt honom två gånger utan päls och båda gångerna har han fått Very Good. Det är stor skillnad i intryck på honom, så jag kommer inte att anmäla honom några fler gånger om han inte har päls. Han är anmäld till Ånnaboda, så jag kommer väl ställa honom ändå. Har man anmält så har man ju.

Här är hans kritik:
4-årig hane. Huvud med ganska bra proportioner, bra ögon och öron, lite kort hals, stark rygg, outvecklad bröstkorg, lite platta tassar. Balanserade vinklar, rör sig med bra steg och påskjut. Trevligt temperament.

Silve fick vara med på utställningen fast han var lite krasslig. Han låg och sov mest hela dagen, så det var bra att han ändå fick röra lite på sig. Det gick väl inget vidare i bedömningen, men jag är nöjd att han klarade dagen. Idag mår Silve nästan som vanligt igen kan jag tala om. Det syns lite att det har varit nåt knas, men han är mer som sig själv... Silve fick Good.

Här är hans kritik:
Stor maskulin, 11 år. Huvud med bra proportioner, bra ögon, lite brett ansatta öron, bra hals, rygg o bröstkorg. Lite trång front, balanserade vinklar, rör sig med lite knappt steg, korsar ngt fram och ngt kohasig. Trevligt temperament.



Sen var det dags för Tirith och Loddie.... eller var det det?

Inte nog med att jag nästan missade Silve in i ringen, jag tog helt fel hundar och började värma upp. Typiskt jag. Jag tror jag får sluta anmäla så många hundar, men det blir ju lätt så när man ska fara så långt.

Nåja, där stod jag med Tirith när Niklas Olsson kom och ropade på mig att jag skulle in i ringen. Näe, redan? tyckte jag.... - Ja-aa, juniorklass! Näe!! Jag hade glömt bort Saria!

Och jag som räknat ut att jag faktiskt skulle ha tid att värma upp varje hund, eftersom att jag hade hjälp av Micke, men nu fick jag vackert springa in i ringen, och jag hann inte ens springa tillsammans med de andra hundarna, utan fick helt enkelt vänta på våran tur. Då passade jag på att öva lite utanför ringen och kände genast att det skulle bli svårt att visa Saria. När det var vår tur och jag skulle springa med henne kändes det som fullkomlig katastrof. Jag tror jag har blivit lite väl slarvig nuförtiden, för jag kan ärligt säga att jag inte tränat någon av mina hundar på ringträning, eller gå fint i koppel. Just där och då, ångrade jag att jag inte gjort just det. Så domaren Jesper Andersson talade om att han gillade hennes typ och allt, men om hon inte kunde visa att hon kunde röra sig... ja-aa...

Jag fick springa två varv och det gjorde makalöst ont i min arm, då Saria drog som bara den. Hon uppförde sig inte alls och hon fick nog en och annan att fundera på vad jag höll på med, jag som brukar kunna visa hundar. Nåväl, ni ska få se nåt helt annat när vi kommer till Ånnaboda. That's a promise :-)

När vi sprungit våra två varv sa domaren, spring ett varv till. Han såg väl att jag började få ordning på henne. Jag hade också talat om att jag råkat förbereda fel hundar, därför såg det ut så här. Hmm...  Jag skyller allt på mig själv. Strunt samma nu, i vilket fall så fick hon iaf ett CK!! Yihooo!! När vi gick in för konkurrensen hade jag noll koll på hur många hundar som skulle stå där, så jag sprang in fint med Saria efter lite tips från Ylwa för att visa att vi visst det kunde röra på oss, eller iaf Saria. Jag tittade efter de andra när jag kom fram, men såg ingen annan och blev så paff(jag hade noll koll på vad som hände i ringen) att jag bara fick fram: Eh.. men är det bara vi? - Jaaa, sa domaren, räcker inte det?

Saria blev oplacerad i bästa tik, då hon drog och inte visade sig så fint, men jag är supernöjd!! Nu är det bara att börja träna på hemmaplan och stackars Johan får nog allt ställa upp och leka domare...


Saria fick alltså Excellent och var den enda i klassen som fick CK, det var 5st, så det kändes lite kul, tyckte jag.

Här är hennes kritik:
11mån feminin tik, välformat huvud, bra ögon o öron, bra hals o rygg, tillräckligt bröstkorg för åldern, tillräcklig benstomme, rör sig bra när hon vill, välvinklad runtom.


SEN var det dags för Tirith och Loddie att gå in i ringen. Micke fick ta Loddie medan jag tog Tirith. Jag vill egentligen inte gärna låna Tirith, eftersom att hon är så mjuk i temperamentet. Så vi mjukade upp dom tillsammans och inne i ringen gick det bra. Både Tirith och Loddie blev tilldelade CK. Tirith stod en bra stund på första platsen i bruksklassen, men till slut blev den äldre tiken från Vänervinds kennel framplockad före Tirith, då hon rörde sig bättre för dagen. Tirith var också lite bekymrad och vände på huvudet flera gånger och det blir ju inte bra i rörelserna då. Det var 6 stycken i bruksklassen och Tirith blev placerad som nummer två. Loddie lyckades knipa 4e placeringen och det var jag verkligen nöjd med. Nu var det helt plötsligt 3 Ck'n, vilket betydde att jag behövde hjälp med en hund. Jag frågade Pernilla(Vintervisa kennel) om hon kunde ta Tirith. 




Även om jag då helst inte lånar ut henne, så är det samma sak med Saria, hon är också väldigt mjuk och då valde jag helt enkelt att låta den äldre hunden gå med någon annan och ta Saria själv. Tirith fick stå kvar på sin plats, men framför både henne och tiken från Vänervind, plockades den numera välkända Shadi upp på första platsen. Och så blev det! Vänervind Laika fick dock CERTET då Shadi är fullcertad och blev därmed utställningschampion för dagen. Stort grattis till familjen Hörnlund!! 

Och grattis till Niklas, som återigen tar första platsen med sin Shadi!!

Men jag säger nog ändå det största grattiset till Silves syster Cémbra's barnbarn Io,
som för dagen blev utställningschampion!!




... fortsättning följer!


SPHK Bjurholm

Jag och Malin for till Bjurholm i fredags kväll efter att jag kommit hem från jobbet och vi ätit grillat som Johan lagat. Bäst att åka med magen full, annars blir det bara jobbigt. Sen for vi och Malin fick genast  uppleva djurriket i Fjällandet genom att se 3 st älgar på väg ut mot Nyby. Såklart att hon körde så fort att jag missade en av dom, och därmed fick jag räkna upp till min 23e älg för det här året. På vägen mot Bjurholm mötte vi på två älgar till i skymningen och den ena av dom var verkligen liten, så vi funderade allt på om den inte hade upplevt en väldigt tuff vinter med lite mat.

Väl framme checkade vi in på Bjurholms värdshus och det kändes lite lyxigt att få sova i en bra säng och sen få frukost på morgonen. Vi bodde så nära, så någon stress behövde vi inte uppleva, vilket var väldigt skönt. Jag fick skratta lite för mig själv när jag gick till sekretariatet. Innan jag ens tagit fram några stamtavlor fick jag alla lapparna, utan att ens säga vem jag var, så det kändes verkligen som att de tjejerna som stod där hade riktig koll på folk. Lite kul.

Jag hade för en gångs skull med mig det minsta hundantalet på länge, Haldex i bruksklass, Silve i veteran och Tirith i bruksklass. Jag hade helt glömt bort att Törnlöv gillar mjuka pälsar och hade helt enkelt inte hunnit med annat än att dra av pälsen på hundarna med en varm handduk. Jag och Malin var lite förvånade när vi såg att de enda hanarna i bruksklass var min Haldex och hennes Tasse. Jag hade haft funderingar innan på om jag ens skulle ställa Haldex då han fällt ur helt och pälsen är på väg tillbaka. Äh, jag hade anmält, så jag ställde honom. Han fick bra kritik, men hon tyckte att han kunde ha haft mer driv i steget och mer markerat förbröst. Jag fick nöja mig med 'Very Good' vilket motsvarar en 2a. Jahapp! Så var det med det!

Tirith tyckte hon var åt det större hållet, men hon tyckte att hon hade ett 'verkligen vackert huvud'. För Annas del var hon lite för grov förklarade hon för mig, så inget CK. Vi kom på tredje plats, och vann klassen gjorde Hedlunda husky medan Malin kom tvåa med sin Grynet.

Sen Silve då.... Efter att alla tidigare hanar utom en åkt ut, med antingen 2:or eller 1:or utan CK, så efter den nya bedömningen där även veteranerna får enskild bedömning, trodde jag allt att Silve skulle åka ut på en tvåa han också. Han har ju trots allt flest 2'or när man ser tillbaka på hans utställningskarriär. Döm om min förvåning fick han en etta och vi fick konkurrera mot Indian Tribe Husky's, som ställde Mac, som är 2½ år yngre än Silve. Det var ändå 4 stycken i veteranklassen, så jag tyckte det kändes roligt att Silve stod sig. Men i konkurrensen fick han se sig slagen av Mac. Men jag kände mig nöjd.

Grattis till Malin som gick så långt som till andra bästa tik med sin Nordvikens Tolga och tog reserv certet. Extra roligt var det att det var en samojedtik som tog hem BIS:et, även hon uppfödd med prefixet Nordviken. Stort grattis säger jag till ägare och uppfödare!


PDP Nordvikens Barohna Yarona Yamal


BIR Hedlunda husky Besses och BIM Lowlandssleddogs Flloyd - GRATTIS till er båda!

Besses tog hem andra platsen i BIS-finalen också.

Allt som allt var det en trevlig dag och det var en väl arrangerad utställning med fina priser, så blir det någon mer utställning där åker jag säkert igen. Det är alltid intressant att åka på utställningar för olika domare. Den här utställningen bjöd på en del överraskningar, som att 4 fullcertade hundar fick tvåor och en del ettor men inga ck och Haldex med ett cert inte ens fick en etta. Men så är det. En utställning är en enskild individs åsikt för dagen och det får man köpa. Det är tur att jag med åren lärt mig att inte bli lika besviken som jag blev då, när jag fick en tvåa på en hund. Men å andra sidan har jag upplevt många tvåor, så jag är ganska van faktiskt :-)


Vår första utställning

Idag var det då dags för kennel Shejrix att göra sitt intågande på den utställning jag missat varje år, sedan jag flyttade upp. I år lyckades jag anmäla två hundar till den inofficiella utställningen på Frösön, som hålls av Jämtland-Härjedalens kennelklubb. Valet vilka som skulle åka var lätt, det blev valparna som skulle få gå på sin första sociala tillställning.

Så Saria och Trickster packades in i bilen i morse vid kvart i tio och sen for vi. Jag som har lite för mycket för mig om dagarna hemma(känns det som iaf) hade inte riktigt kollat vart stället låg och när jag for mot flygplatshållet på Frösön blev jag lite osäker, så jag ringde upp min egen nummerupplysning :-) Svarade gjorde en kollega på mitt kontor och det är skönt att få hjälp av en som hittar i stan. Snabbt kom vi på att jag skulle fortsätta en bit och sedan svänga av mot Frösö kyrka, sen var det inte svårt alls att hitta. Tack för hjälpen!

Ett snack med Daniel på telefonen talade om att han och Elvira var på intågande, så jag väntade in dom och sen hjälpte de mig med bur och stolar, så tog vi oss in på plats. Det var inte så svårt att hitta vår ring då domaren var Annicka Uppström, för henne känner man ju igen sen gammalt. Saria gillade inte alls att gå på det hala golvet och kröp nästan fram, så försiktigt hon bara kunde. Trickster sket väl i vilket, rent ut sagt och stompade bara på, som om han ägde stället. Att han sen var fräck och ställde sig upp på ett fikabord och skvätte ut kaffet för en dam, ja, de skrattade bara åt den tokiga lilla valpen. Vi kom på plats och jag satte upp buren och satte sen in valparna där. Det var en stunds väntan och jag hann bekanta mig lite med Elle och hennes son, Wille, som är hur söt som helst.

Efter att ha pinkat vovvarna var det så dags för Trickster att gå in i ringen som första valp. Det skulle vara en till valp, men den dök inte upp, så det var bara Tricky. Jag oroade mig lite för hur han skulle uppföra sig, men döm om min förvåning så skötte han sig helt okej. Han blev dock lite blyg när Annicka skulle känna på honom. Surprise! Han som älskar allt vad uppmärksamhet heter. Hon kände båda kulorna på honom iaf. Trickster skötte sig så fint och Annicka tyckte han var så fin att han fick ett hederspris och gick därmed vidare.  


Trickster från sin bästa sida.


Sen var det direkt in med Saria, eftersom att då den andra tikvalpen heller inte var där. Troligtvis var både den andra hanvalpen och tiken från samma ägare, eftersom att ingen av dem dök upp. Lite synd, tycker jag.  Saria var mycket blygare än Tricky, men hon rörde sig iaf framåt, om än med lite låg linje på kroppen. Hon skötte sig helt godkänt och fick även hon ett hederspris.


Snörokks Saria. Kolla in öronen, de talar om att hon inte är riktigt bekväm i rollen.


Eftersom att båda fick HP skulle de in båda i BIR o BIM-valp och då fick jag fin hjälp av Elle som tog Tricky åt mig. Då Saria tyckte golvet var lite läskigt tyckte jag det var bättre att jag tog henne själv. Det gick bättre när vi fick springa andra varvet på mattorna, men det spelade inte så stor roll. Saria fick se sig slagen av den lilla vita herren. Det trodde inte jag, men där ser man. Det var ju roligt ändå.

Medan vi tvåbentingar inväntade Bäst i Gruppen finalen passade vi på att fika lite varm choklad och mackor som jag tog med för dagen. Det var gott och hungrig blir man ju av att bara sitta och vänta :-)

Sen var det finaldags och jag hade varit ute och kissat valparna igen. Sen peppade jag och Trickster upp oss och gick in i ringen. Det var 5 st allt som allt i gruppfinalen och jag koncentrerade mig på att Trickster skulle stå så fint han kunde. Man kan ju tydligt se på bilden vad han tyckte om det hela. Jag har lagt in en liten förstoring på honom i hörnet på bilden...


Det brukar inte vara så lätt i grupperna och jag hade inga större förhoppningar på någon topplacering. Tricky skötte sig dock väldigt fint och domaren delade ut rosetter och jag koncentrerade mig på Trickster och jag blev jätteglad när vi faktiskt vann gruppen. Det kändes jätteroligt. Annicka tyckte att han hade ett väldigt bra påskjut i sina rörelser, men han får inte bli grövre. Vi väntade sen in finalerna och där var det 8 valpar och vi fick se oss avtackade som nr 3 bakifrån. En liten säck med hundmat fick vi med oss ut från ringen.

Det var ett fint arrangemang och det var roligt att se Annicka proffsigt döma de olika raserna och motivera placeringarna. Det är nog inte omöjligt att jag ställer för henne igen. Tack för en bra utställning! Jag kommer igen.

Allt som allt var det en bra socialisering av valparna och jag känner att jag hade en trevlig dag med vänner och riktigt roligt var det att få träffa Daniels dam, Elvira och sonen Wille som verkligen visade vad han tycker om hundar. Jag låter bilden tala för sig själv...


Trickster fick fin socialisering av Wille.

Tack till Daniel för att du ställde upp som fotograf!


SPHK Arboga

I fredags packade vi in oss i bil och släp och for ner till Västmanland för att delta på sista polarhundsutställningen för året. Det var i Arboga som den skulle hållas och på vägen ner stannade vi först i Sveg för att hämta upp David och Mias valp från kennel Arktisk Storm. Lilla Skade fick hoppa in i släpet tillsammans med Trickster och brorsan Riddick, som skulle bli hennes nya lekkamrat. Det känns skönt att få leverera en egen valp som direkt får en kompis som ska till samma ställe. Skade som var lite mindre än mina två var dock snabb på att lära de andra två hur man snabbt tar sig ut ur släpet, dvs hoppa ut, så senare satte vi Trickster och Saria tillsammans och Skade och Riddick fick vara själva i en box. Det räcker ju att hon får lära Riddick de där dumheterna... hehe...

Nåväl, i Arboga fick jag fin hjälp av Krister(kennel Nattfrostens), Kenneth som äger Dimrill och så självklart, David och Mia. Jag som anmält alla hundar fick det lite stressigt när jag skulle direkt från unghund som jag varit inne i med Nando, som följt med från Orsa på vägen ner. Först ut var dock Nato i juniorklass. Han fick ett 2a pris för dagen, då han inte alls ville vara med och låta domaren känna på honom. Hon önskade mycket mer tillgänglighet på honom, och det förstår jag, han verkar ha sina upp- och nerdagar. Mera träning för honom med andra ord.

I unghundsklassen ställdes både Nando, Dimrill och Uno, alla från min andra kull. Vann klassen gjorde Ylwa med sin Io och tvåa kom Dimrill, 3a Uno och jag och Nando fick nöja oss med 4e platsen.

Sen var det stressigt att byta till bruksklassen och jag med Haldex och David med Niro sprang in i ringen. Jag har aldrig varit med om att visa Haldex så dåligt som jag gjorde i lördags och det kändes sisådär, för han ville inte alls visa sig från sin bästa sida. Direkt från boxen in i ringen gjorde att Haldex inte alls sprang så fint som han brukar och det var mest bara galopp och stuts i ringen när vi sprang tillsammans med de andra. Jag hade tur som fick springa ett eget varv sen när vi skulle fram och då gick det lite bättre. Haldex fick sitt CK som han förtjänar, men fick sen nöja sig med 2a placeringen i konkurrensen. Niro kom på 3e platsen men utan CK. Det blev heller ingen placering i bästa hane för Haldex.

Dagens stora surprise var när jag ställde Silve i veteranklass. Han som bäst fått 4e placering i konkurrensen när han var unghund, har inte ställts sådär fasligt mycket på senare år. Först frågade domaren hur gammal han var och när jag sa att han är 10år blev hon nog lite förvånad. När vi sedan ställde upp oss framför domartältet sa hon att hon först hade tänkt att ge honom ett HP, men sen att hon ändrade sig... Jaha, tänkte jag, då får han inget istället, men tamejsjutton att jag hade fel... Han fick sitt första CK!!! OJ vad glad jag blev, det kändes hur kul som helst och jag strålade nog som en sol med det där CK't i handen på väg tillbaka till de andra. I bästa hane blev Silve avtackad, men vad gjorde det? Han hade ju redan vunnit...

Här är Silves kritik som gav honom hans Ck:

Maskulin. Bra huvud och uttryck. Kunde vara något tätare mellan öronen. Utmärkt hals, överlinje till kroppen. Korrekt svans, bra vinkl. ben och tassar. En mycket välskött 10-åring som rör sig med utmärkt steg från sidan, är något trång bak.


Och en bild på BIR och BIM där syrran Cémbra tog hem vinster. Grattis till er!
Domaren blev glatt överraskad då hon fick veta att de var syskon. Med så olika färger, var hennes kommentar.



Det var inte bara Silve som blev dagens överraskning, utan två till väntade. Tirith gick i unghundsklass och vann den och var den enda som blev tilldelad CK. Andra platsen knep syrran Ithil och det kändes kul. Det var dock inte Tirith som var den ena överraskningen utan den kom i bruksklassen där mamma Pya fick sitt första CK, nästan 6 år gammal. Det var superkul då jag har väntat ett tag på det där CK't. Tióne fick även hon CK och det var ett svårt val för domaren att placera dem, då hon tyckte alla brukstikar var väldigt fina. Till slut gjorde hon sitt val och hon satte Tióne och Pya på 3e respektive 4e plats. Jag visste att med de placeringarna skulle vi troligtvis inte komma någon varit i bästa tik och jag hade rätt. Där blev vi avtackade, även Tirith.

I öppenklass hade jag anmält Loddie. Hon hade ingen som helst päls för dagen, men jag hade bestämt mig för att även hon skulle få vara med, när alla andra fick det. Som bäst hoppades jag på en slät etta, men vi fick faktiskt nöja oss med en 2a för dagen och det var pga pälsen. Jag skrattade faktiskt när jag fick kritiken och sa till Tina att det köper jag, för det förstår jag och det är absolut inte vad vi brukar plocka med oss från utställningar, men det kändes helt okej. Visko, som är kullsyster och som bäst har fått ettor tidigare slog till och förvånade, förmodligen mest husse som höll i snöret. När det blev placeringar höll jag tummarna så hårt när CK'na delades ut och Visko, som för dagen är den allra finaste Visko jag sett, såg till att få sig sitt första CK! Jättegrattis till David och Mia! Välförtjänt efter mycket kämpande att få upp Visko lite i vikt och muskler. Ni har gjort ett fint jobb med henne.


Jag stod i valet och kvalet om jag ens skulle ställa upp i avelsklass och uppfödargrupp, men jag gjorde det. Jag valde ut Uno, Ithil, Tióne och Visko, som synes enligt bilden är väldigt lika, både varandra och mamma Pya. Vi övade lite innan och så här fint blev det. I uppfödargrupp vann Ylwa med sina tre kombinationer mot mina två, men vi tog hem BIS avelsklass före samojderna!

Våran kritik på avelsklassen blev:

En mycket homogen grupp där tiken nedärvt sin typ. Alla har samma uttryck. En grupp att vara mycket nöjd med.



Allt som allt kom vi hem med en del rosetter och priser. Fem CK på mina hundar av 8 anmälda och en mycket trevlig dag med vänner med mycket skratt, det är väl det som faktiskt är roligast.

Innan vi for hem fick Mia och David sina valpar och jag hälsade lite på Tiwas som, som vanligt, var sprallig, pigg och glad. Det kändes kul att se att hon mår så bra på sitt nya ställe. Valparna verkade inte bry sig nämnvärt om att få byta sin plats från släpet in i buren i bilen. Och enligt rapport så går det jättebra med dom hemma. Jag och Johan fick med oss Tiriths bror Dimrill, som ska vara hos oss ett tag på träning och vi tog alla vovvar och for hem till min moster där vi skulle spendera natten. Min mamma var redan där och på matbordet serverades pitepalt och det är en av mina favoriträtter, så helgen avslutades på allra bästa tänkbara sätt.


Mia och David med Riddick.


Riddick är en snygg kille.


Tack alla för en supertrevlig helg och tack till Mälardalen för ett fint arrangemang.

Vilken helg!

Hemma igen efter rasklubbens årliga utställning. Det är först efter helgen som tröttheten kommer på riktigt och idag känner både jag och Johan av den mycket spännande helgens efterdyningar i kroppen. Med oss hem har vi Saria och vi kan väl inte direkt påstå att hon varit nöjd med sin flytt. Hon har en hemsk röst som hon gärna låter oss höra så fort inget behagar den lilla. Att hon är en liten prinsessa, som familjen Hope redan förklarat för oss, stämmer mycket väl. I släpet har hon sovit som prinsessan på ärten då Pya bäddat upp all halm i ett hörn till Saria, som legat där som på en tron. Vi tänkte att vi skulle sätta ut henne i hundgården tillsammans med Pya på en gång, eftersom hon verkar ha lite separationsångest, men det funkade inte för fem öre. OJ så hon tjöt!

Så vi bestämde att hon fick komma in och sova med gammelgubben Silve i buren och lilla prinsessan var så trött, så trött så hon slocknade på stört! Sen sov hon hela natten till 7-tiden då Johan gick upp och ut med henne. Men sova lite till i buren efter det ville hon inte, så jag gick ut med henne i hundgården och släppte ut de andra valparna tillsammans med henne. Nu, efter några timmar i rastgården, har hon lugnat ner sig, och jag är övertygad om att den lilla damen kommer att tycka det är helt ok att bo här vad tiden lider.

Tack Kari & Ulf, för en jättefin tik med en härlig personlighet! Vi ska ta väl hand om henne.


Jag, Saria och pappa Vytok, något smått uttråkad av att ta familjebild


UTSTÄLLNINGEN
Söndagens utställning skulle visa sig bli den största dagen hittills för kennel Shejrix. Vi har gjort fina resultat förut, men just den här dagen tog oss till nya höjder.

Bruksklass tikar och juniorer startade samtidigt och nu var det domarändring. Domare Mrs Chris Barry som dagen innan dömde valpar, juniorer och unghundar skulle för dagen döma brukstikarna, så jag som dagen innan hade visat Haldex till tredje bästa hane kände mig väldigt osäker på hur det skulle gå för Tióne och Pya med domarbytet. Agnes fick ta Pyan och det kändes och gick hur bra som helst för henne att visa Pya, som skötte sig mycket bra med Agnes som handler. Det känns skönt att kunna överlåta en hund till en sådan duktig tjej som Agnes, som hanterar hundar med ett mjukt och fint sätt, men ändock med en fast hand.


Agnes och Pya

Det var 17 st anmälda i bruksklass och såklart att jag hoppades på att vi skulle få etta på både Pya och Tióne. Jag stod precis före Agnes och Pya och blev så glad när Tióne fick ett rött band och även hennes mamma. Dock blev jag något förvånad när Malins fina tik, Tiónes kusin Ylajärvi's AA Tia Dalma fick ett blått band. Hon tyckte hon hade lite för lång rygg och runda ögon. När det var dags för konkurrensen var jag ganska osäker på hur det skulle gå, för jag tyckte Tióne var lite uttråkad. Utställning är väl inte det roligaste som finns direkt. Sen till råga på allt så löper hon nu också. Vi gjorde vårt bästa i alla fall och jag kikade på domaren och såg en gång att hon pekade på mig och Tióne. Jag tyckte hon såg rätt bestämd ut och var ganska säker på att hon hade bestämt sig för vilken placering vi skulle få. Men vilken?

Ringsekreteraren började ropa ut nummer och jag var så nervös att för varje nummer hon ropade fick jag kolla på min egen lapp för att kontrollera om det var mitt nummer eller inte. Hon placerade bakifrån och framåt och för varje nummer hon ropade var det inte vi. Andra placeringen var klar och så kom första placeringen: På 1a plats vill domaren ha nummer... 163!     Det var vi!!!

Jag blev så glad att jag knappt trodde det var sant! Det var jag och Tióne. Wihooo!

Nu blev jag ju riktigt nervös också. Första plats av brukstikarna. Jag skyndade mig genast att springa upp till bilen med Tióne för att springa över till den andra ringen där unghundstikarna redan var i full gång med bedömningen. Tirith skulle ju in och hon var inte med och sprang tillsammans med alla de andra hundarna, för då var jag upptagen i bruksringen. Det som är bra att man bara kunde säga till om det skulle krocka med ringarna, så noterade ringsekreterarna det, så det var aldrig några problem. Jag tog Tirith och sprang med henne lite innan vi skulle in och köa för att få vår bedömning. Tirith skötte sig inte så bra när jag övade med henne och jag tänkte bara; Nåja... det blir en bra övning för henne åtminstone.

Vi gick in och ställde oss på vår plats och snacka om att här kom dagens överraskning. När vi väl skulle fram till domaren så skötte sig Tirith perfekt!! Det var som att hon skulle visa mig att hon minsann kunde och hon sprang fint och stod ännu bättre. Surprise! Tirith fick en 1a och när det sen var dags för konkurrens trodde jag absolut inte att vi skulle gå något längre, men domaren valde ut att låta oss stanna och när väl placeringarna kom trodde jag väl inte mina öron när lilla Tirith blev uppropad att ställa sig på 3e placeringen. Och INTE NOG MED DET... hon fick ett CK. Nu blev jag såå stolt och mallig så det fanns ju inte. Jag trodde inte alls att Tirith skulle sköta sig och jag trodde också att domaren skulle tycka hon hade för dåligt huvud, men inte... Näe, Tirith premierades med sitt första ck och säkert att hon räckte ut tungan åt mig när jag inte såg på också...


Tirith på väg tillbaka mot domaren


Nu hade jag helt plötsligt 2 tikar med i tävlan om bästa tik. Agnes fick ta Tirith för Tióne är ju lite speciell för mig att jag alltid vill visa henne själv. Det är inte så lätt heller att leja ut en hund som är lite halvt uttråkad och svår att hålla motiveringen på.

Det blev lunch och jag hade svårt att få ner den lilla bit av kycklingpajen som jag gjorde i ordning innan vi for. De andra åt med god aptit och jag blev bara mer och mer nervös. Innan lunchen kom blev öppenklasstikarna klara med sin bedömning och där kammade Niklas Olsson hem segern med sin Bergtuvas Shadi, en tik som redan vunnit flera gånger på utställning och som är fullcertad, så det är klart att man börjar spekulera i hur det ska gå. Jag kände att det här är vår chans... Så nervös, det var jag allt...

I våran ring hade de sagt att tävlan om bästa tik skulle starta 13:30, så vi satt i godan ro när alla helt plötsligt började vimsa ut genom dörren och jag fattade noll. Agnes sa att de tydligen skrek nere i ringen att det skulle börja. Medan jag knöt mina skor fick Johan springa och hämta Tióne åt mig. Jag som skulle rasta och gå lite med henne innan fick bara springa rakt in i ringen och hoppas på det bästa. När vi väl stod där var det många fina tikar i klassen tyckte jag. Och jämna. Jag försökte hålla lågan på Tióne men ju mer tiden gick desto mer uttråkad blev hon. Hon tyckte t om att hon kunde markera i ringen där vi stod. Nåja, så är det ju med löptikar.

Domarna tittade knappt åt vårat håll tyckte jag och när Shadi och en annan tik fick springa tillsammans så trodde jag att det var de två som sprang om första platsen. Men efter dom fick två till springa och då kom hoppet tillbaka. Dags för placeringar. Ringsekreteraren tog den röda rosetten i sin hand och började gå... RAKT MOT mig och Tióne. Det var vi som vann! Jag kunde knappt tro det och blev helt överlycklig.

För första gången har jag och Tióne gått hela vägen fram till vinst. Och det på Sveriges största utställning för rasen. Den känns helt fantastiskt. Jag är så stolt över henne!

Bästa tikklassen


Shejrix Four Motion

Nu är det tävlan om bästa brukshund, som jag självklart höll på att missa. Jag är inte direkt van av att vara i finalerna och hade tagit ut Nato som skulle delta i Starax avels- och uppfödargrupp när de ropade på mig att jag skulle in i tävlan om bästa bruks. Jag sprang fort och ringsekreteraren frågade om jag hade tänkt ge upp nu. Jag skrattade gott och jag och Annica Uppström sprang ett varv. Tióne fick se sig slagen av den fina hanen.

Jag och Nato deltog i grupperna med Starax där Iréne fick HP i båda klasserna. Grattis!!

Höjdpunkten på dagen skulle bli BIR och BIM. En fantastisk avslutning där Tióne skötte sig perfekt. Hon sprang så fint och hade flyt i sina rörelser. Domarna tyckte hanen var värd den röda rosetten och jag och Tióne blev BIM för dagen. Domare Mrs Caroline Kisko sa till mig att det är en fantastiskt vacker tik och jag fick chansen att replikera: This is the first time we go all the way! Hon lät förvånad över mitt svar, men båda domarna sa att de hoppades att hon skulle hamna här igen. Så fin tyckte de att hon är.


BIR
Komaksiut's Moose - BIM Shejrix Four Motion


Tack alla som gratulerat oss.

Stort tack till rasklubben för en fint anordning utställning och god mat på middagen på lördagen. Och inte minst tack igen till kära Agnes och min Johan för all superhjälp jag har fått under hela helgen. 
 
Och stort grattis till Brenda och Moose!!


Bjursås 2010

Ja, så var det dags för årets rasklubbsutställning. Igår hämtade vi upp Agnes i Östersund innan vi for hela vägen ner till Bjursås. Att inviga det nya släpet var en riktig höjdare. Hundarna trivs super i sina stora, fina boxar och det känns så kul att de får ha det så bra när man åker på resa. Det är flera stycken som har kommit och kikat på släpet och spanat in det, och flera som är lite avundsjuka till och med.

Vi har fått våran Saria och hon är gudomligt vacker och hur söt som helst. Alla tycker hon är så fin att de vill ta med henne hem. Hon är öppen och framåt och är inte rädd för mycket inte, så vi ser fram emot att få ta med henne hem till Fjällandet.



Hur gick då utställningen?

Jo, Niro var först ut i bruksklass och han fick en 2a i sin kvalitetsbedömning, men dock ingen dålig kritik. Så här lyder den:

Free flowing light movement. Nice head and expression. A little straight in front. Slightly short neck. Well muscled and in good condition.



Sen var det dags för Haldex som fick en 1a. I bruksklassen deltog 27 stycken hundar och jag kände mig rätt osäker på hur det skulle gå för oss. Domaren plockade ut en hel del hundar och började med att ge alla CK utan att placera oss. Sen kom konkurrensplaceringen och då kom jag och Haldex på 2a plats efter Nordvikens Kutter, som vann rasspecialen förra året. Jag kände mig jättenöjd med att få en placering. Haldex kritik lyder:

Beautiful dog. Hard lean condition in supercoat. Well muscled. Lovely head and expression. Super free flowing movement.


Måste jag nämna att det är klart den helt överlägst bästa kritiken vi någonsin fått?


Jag hann med att ställa Nato själv i juniorklassen då domarna dömde olika snabbt. Den här gången gick det jättebra med Nato och jag är supernöjd med hans beteende i ringen. Han visade sig fint och skötte sig bara bra och av 10 deltagande i juniorklassen hamnade han på en 4e placering med HP. Här är hans kritik:

Nice masculine head. Correct eyeshape. Well balanced. Good length to hight and raisure. Good level topline. Nice rearmovement.


Och det allra bästa på hela dagen var när jag och Haldex gick in i bästa hane. Jag såg att domarna tittade ganska mycket på Haldex och fick hålla lågan uppe på honom rätt länge och så var det dags för placeringarna. Före mig stod Annica med Kutter och jag visste ju att vi troligtvis skulle hamna bakom honom, men hur skulle det placeras före? Jag och Annica gjorde våran egen placering och då bestämde vi oss för att Brendas hane Komaksiut's Moose, som vann i Junsele, skulle vinna och Kutter komma tvåa. Så sa jag att jag hoppades att jag och Haldex skulle komma trea. Annica och Brenda fick springa ett varv tillsammans medans alla andra stod kvar på sina platser. Sen kom placeringarna... Domarna ville ha Moose på 1a plats... Kutter kom på 2a... och Haldex kom på 3e. Gissa om jag blev glad?



Det har varit en bra dag och jag har, för ovanlighetens skull, haft suverän hjälp av Johan och Agnes, så jag har inte behövt slita ihjäl mig med alla hundarna. Stort tack till mina handlers!! Nu laddar vi inför middagen ikväll och jag vill även tala om att jag är mäkta stolt över lilla Atto(Shejrix Quattro) som fått sin första kull på kennel Unayok. 7 valpar kom till världen igår, 6 tikar och 1 hane. GRATTIS till er!!!



Arboga-resultatet

Utställningen i Arboga bjöd på många fina resultat för kennel Shejrix. Ni som har koll har alldeles säkert redan kollat upp dem, men ni som inte har, får här en liten redovisning.


På självaste utställningsdagen började vi med att kliva upp vid 6-snåret efter en sen natt, som det ofta blir när man träffar vänner man inte sett på länge. Det tillsammans med matning och rastning av en hel drös med hundar gör ju att tiden fullkomligt flyger iväg. Vi kom iväg vad vi tyckte var skaplig tid på morgonen iaf och det är skönt att slippa någon längre restid. Vi var på plats i lagom tid tyckte vi. Jag fick lov att ta hjälp av Iréne och Mari för att ta ner mina hundar till utställningsplatsen från parkeringen. Det är inte lätt att gå med dragvilliga hundar, men det går om man vill. Pya uppförde sig som vanligt, inte alls... och än värre var dottern Tirith som skrek som en galning i kopplet och skulle framåt. Tack och lov hade Mari henne.. hihi... Skämt åsido...

Jag hittade en plats i skogen för mina 7 hundar. Det blev lite geggigt där och hundarna tyckte det var för långt bort från oss alla, så de stod mest och tjöt och irriterade domaren i den andra ringen. Sorry, men så är det ibland. Jag fick springa som en tok fram och tillbaka mellan hundarna och ringen och den här utställningen var minst sagt den stressigaste utställningen för mig någonsin. Jag hade två uppfödargrupper och två avelsgrupper när det blev både valpar och vuxna. Otroligt roligt förstås, men lite väl stressigt kanske. Och att sen veta vilka av hundarna man skulle välja till grupperna, ja-aa... det var inte lätt minsann.

Nåväl, tillbaka till början.

Den här utställningen var debuten för LOTR-kullen och det var himla roligt att alla var på plats; Jämtlänning, såsom skåning, blekinge-bor, dalmas och roslagsbo... Hela kullen samlad. Det fattades egentligen bara 3 st Shejrix:are från första kullen, så hade vi varit fulltaliga. Tyvärr blev det ingen bild på alla Shejrix hundar som var där samtidigt, för tiden räcker ju inte till, till alla bilder man skulle vilja ha. Men några fina fick vi på LOTR-kullen tack vare Jennies hjälp. Tack så mycket!

Först ut var hanvalparna och det var dags för Nando, Dimrill och Uno att visa framtassarna. Jag hade fullt sjå med att hinna med att hämta nummerlappar och Tirith och hämta henne, så jag missade nästan alltihopa. Den där tiden räckte liksom inte till under hela dagen tyckte jag, allt gick så fort. Jag hann inte se så mycket av själva visningen på hanvalparna, men det lilla jag såg såg jättebra ut. De skötte sig väl. Dimrill som växt på sig otroligt mycket sen sist jag såg honom, knep andra platsen efter Ylwas fina Io, som man anat länge skulle bli grymt vacker. Grattis Ylwa till en jättefin valp, han kommer gå långt i framtiden anar jag! Efter Dimrill fick Malin och Nando ställa sig på en hedrande 3e placering. Uno blev tyvärr inte alls placerad med motiveringen att han var lite för lång i kroppen. Många grattis till Kenneth och Dimrill och till Malin och Nando!!

Sen var det dags för tikarna och jag själv hade ju bara Tirith att visa. Det var lite stressigt kände jag ju och jag hade inte alls hunnit lugna ner mig, vilket antagligen smittade på Tirith. Tella och Ithil tyckte jag skötte sig väl och när det var våran tur så kände jag väl att det skulle bli en spännande visning. Mmmm.... man kan väl säga att koppelträningen vi gjort hemma(2-3 ggr) inte gjort så mycket för Tirith. Det var skutt och piruetter i ringen när jag skulle gå med henne, och drag i koppel. Så kul visst, att David var tvungen att filma andra varvet vi fick göra. Han skrattade nog riktigt högt inombords åt oss(erkänn David!) :-)

Trots Tiriths ovilja att visa sig, fick vi till några fina steg emellanåt och vi blev placerade som nummer 3. Före oss stod Malin Sundin med sin söta lilla Tolga som har ett fantastiskt steg, dock inte världens bästa vinklar, vilket betydde att Tella var den som knep första platsen i tikklassen. Ithil kom på 4e plats och jag kan väl egentligen tycka att hon borde stått före mig och Tirith, för hon skötte sig mycket bättre. Grattis till Mari och Tella och till Ithil och David! I tävlan om bästa tikvalp fick Tella se sig slagen av den äldre valpen.

Efter valparnas enskilda bedömningar var det uppfödar- och avelsgrupper. Stressigt värre och jag hade ju ingen aning om vilka jag skulle välja, men till slut blev det att jag valde bort de två hundarna som stack ut mest ur kullen. Tirith och Tella fick inte vara med. Jag hade Malins hjälp med Pya i avelsklassen och sen tog jag själv Nando i uppfödargruppen, eftersom Malin skulle in i ringen strax efter med Duro. Vi hade tufft motstånd av Snowstreams och döm om min förvåning när domaren ger vinsten till Shejrix:arna. LOTR-kullen upprepar det Fyrhjulsdriftarna gjorde på sin debut i Arboga för två år sedan. Jättekul!! Då sa domaren att kullen var fantastiskt jämn och vi fick höra samma sak nu.

Efter att grupperna var slut var så tiden kommen för Haldex och Niro att gå in i bruksklass efter att juniorerna och unghundarna var klara. Jag hade lejt experthjälp i form av Mikael Lann. När jag bodde i Krokavadet hade jag anmält Haldex till en inofficiell utställningen, men kunde inte åka och då tog Jennie och Micke med sig honom och Micke visade Haldex till BIS-valp för domare Tina Permo. Så nu var det liksom ett tag sen, och jag tyckte det skulle vara roligt om Micke fick visa honom igen, då jag vet att han är väldigt förtjust i Haldex. Själv visade jag Niro och hoppades på placering i bhkl med honom, men det fick vi vara utan. Vi fick vara utan CK också. För Haldex och Micke gick det desto bättre. I bruksklassen fick de ganska snabbt ställa sig först och det var med dunkande hjärta jag hoppades de skulle få stå kvar där - vilket de också fick! CK't var ett faktum. YES! Jag och Niro stod på reservplatsen.

När öppna klassen och veteraner och allt var klart var det bara bästa hane kvar. Micke och Haldex står återigen på första platsen och jag har ingen aning om hur hårt mitt hjärta slår, men det kändes nästan som när jag var inne på akuten.. njae.. nära iaf. De springer och springer och Haldex fajtas mot Koryak, den enda anmälda championhanen på utställningen. Länge länge tittar domaren på de två... känner på ryggarna på dom... känner på stopet på dom. Han säger till Koryak "Det var inte mycket till stop där inte". Han tittar igen och på sista sekunden sätter han upp championhanen före Haldex, med motiveringen att Haldex har lite karprygg. "Åh nej... mitt hjärta sjönk"... ända tills jag kom ihåg att Koryak inte får ta flera cert eftersom han redan har alla!
JA!! Haldex får sitt först CERT!

Lyckan är stor! Kennel Shejrix har fått sitt första certifikat, och det på sin förstfödda hane.


Dags för tikarna att göra entré i ringen. Jag tyckte all bedömning gick väldigt fort och det var svårt att hinna hämta hundar mellan de olika klasserna. Jag gick och hämtade Loddie och helt plötsligt springer redan brukstikarna inne i ringen och jag fattade att jag tagit fel på öppenklass och bruksklass, så det var bara att hojta till och springa och byta tik. Tydligen var inte jag den enda som tyckte det var lite stressigt, för vissa missade visst bedömning i någon klass också.

Det var in med Tióne i ringen jag skulle och vips så stod vi där. Tióne skötte sig alldeles utmärkt denna dag och var lätt att visa och tyckte inte att det var tråkigt eller nåt. Hon rörde sig fint när vi sprang och stod fint när jag ställde upp henne. Smidig, rent ut sagt. I konkurrensen får jag och Tióne kliva upp och ställa oss först och vi vinner också klassen med CK. Efter oss hade vi Malin Sundins fina tik, Tia som också fick CK.

I öppna klassen hade jag anmält Loddie, eftersom hon ännu inte har någon bruksmerit, men den fixar vi i vinter hoppas jag. Där var även Visko och Exxa anmälda och det var osäkert om David skulle ställa Visko eftersom hon tappat all päls. Efter att jag kollat på henne och tyckt att han skulle ställa henne valde dom att göra så, vilket gläder mig. Visko fick en 1a i kvalité även om hon inte blev placerad sen, men det var kul att se att domaren dömer väldigt lika som han gjorde när vi ställde för honom i Vaggeryd, när Fyrhjulsdriftarna fick sina första CK:n. Även Exxa fick sig en etta, vilket hon ska och bör ha, då hon rör sig väldigt fint. Om än att hon fortfarande är något tunn, så är hon fortfarande byggd likadant. Även Loddie fick då en etta, trots att hon kanske var lite i tjockaste laget.

I konkurrensen får jag och Loddie komma med. Det är jämna tikar som står där tycker jag och det är inte självklart att vi kommer att stå högt upp. Det gör vi inte heller, utan får nöja oss med en 4e placering, men vi får ett CK, vilket betyder att vi är välkomna in i bästa tik sen. Jag roffar åt mig Karin som handler till Loddie, för Tióne måste jag ställa själv, eftersom hon är så undergiven. Tack så hjärtligt för hjälpen Karin!!

I bästa tik klass står vi i placeringsordning, vilket betyder att jag och Tióne står allra först. Sen får vi springa. Jag har dålig koll på vad som händer i klassen, utan hoppas bara på att det inte kommer att flytta upp någon tik före oss, för då förlorar vi med stor sannolikhet det där eftertraktade certet. Minns jag inte fel får vi en efter en flytta på oss, då domaren plockar ut de han vill ha med i placeringen. Först blir det jag, och sen kommer Ylwa och ställer sig efter mig med sin championtik, Ruffan. Vilka som kommer sen har jag dålig koll på om jag ska vara ärlig.

Efter tuff fajt blir det samma resultat som med Haldex, i slutet flyttar domaren upp Ruffan, som rör sig fantastiskt lätt och fint, så det känns inte hårt att förlora mot henne. Vi fick ju CERTET, eftersom Ruffan är fullcertad redan. På samma dag har kenneln fått sina första certifikat. Det kändes jättehäftigt!

Finalerna var roliga att delta i. Med både valp och vuxen avels- och uppfödargrupp klev Shejrix in och tävlade mot samojeder och alaskan malamute. I valp tog vi BIS på båda och i vuxen vann vi avelsgruppen, men i uppfödargruppen hade Exxa tröttnat på att vara fin, så där fick vi nöja oss med den blå rosetten.





Efter allt var klart tog vi, med hjälp av Jennie, lite bilder på LOTR-kullen. Kul att se på bild hur jämna de är. Tack för hjälpen, Jennie! Tack alla som hjälpte mig, att vara superhandler, hålla-hundar-handler, ta-foton-handler.... Ja-aa... tack ALLA så hjärtligt för hjälpen! Det är ett under att ni står ut med mig på utställning! KRAMAR PÅ ER!!!

(bilder kommer senare, men kika in på hemsidan så länge vetja www.shejrix.com)


SPHK Arboga

Jag har inte tid att blogga egentligen, så de här bilderna får tala tills jag har tid.


SHEJRIX

Eithel Ivrin - Cirith Ungol - Nanduhirion - Minas Tirith - Dimrill Dale - Minas Ithil



Loddies SKK-debut

Fullt upp i Fjällandet!
Med både gäster och jobb och hundar och allt, är det svårt att hinna med att blogga.


DOMARE: Marianne Holmli
Jag och Loddie deltog på vår första SKK utställning i Svenstavik i lördags. Jag hade redan på förhand sagt att om vi fick en tvåa  var det vår sista utställning på SKK. Nån måtta får det väl lov att vara och erfarenheten av de utställningarna på sistone har väl inte varit de mest positiva direkt. Och jag vet att LoddieRod av alla hundar jag har, absolut inte ska ha ett andra pris, hon är alldeles för bra byggd och snygg för att få det.


Det var jättemånga hundar anmälda och jag skulle bli glad om vi fick en etta, då domaren var jättetuff och delade ut både 2:or och 3:or, även nån 0:a tror jag, bland både showisar och dragisar. Först fick jag se hundar jag tyckte var fina få 2:or, vilka i vanliga fall får 1:or och CK:n, så naturligtvis var det lite pirrigt. När det var vår tur åkte hundarna ut framför oss och jag  blev jätteglad när Loddie fick en etta och fick ställa sig som första hund i klassen att vänta på att få springa i konkurrensen. Det kom två hundar till som fick 1:or i den öppna klassen och det var riktigt roligt när domaren tog i hand och sa att vi blev etta i klassen. Sen funderade hon lite grann och sa att det blev ett ck och vi var välkomna in i tävlan om bästa tik.

De tre första hundarna blev snabbt placerade och sen skulle jag och Loddie springa mot en liten showis och jag trodde ju att vi sprang om 4e respektive R-platsen, men döm om min förvåning... för vi sprang nämligen om vilken som skulle bli den bästa tiken. Vi föll på målsnöret och hamnade på 2a plats, men domaren var jättesnäll och tipsade mig om att när jag visar Loddie ska jag springa mycket långsammare när jag springer ifrån domaren, för hon är lite trång bak och de rörelserna blir värre om jag springer fort med henne.
Kennel Shejrix fick sitt första R-Cacib.

Med andra ord: Jag tänker inte ge upp med Loddie utan försöka få henne till svensk utställningschampion. Och de där cert:ena, som Ylwa säger.. de står nog på tur... Snart ska vi nog knipa några ;-)


SPHK Hammerdal


Shejrix Quadra Drive II


En lagom härlig dag, utan regn och med moln som skymde solen, hade vi en bra dag på Nedre Norras utställning i Hammerdal. Hundarna dog inte av värmen, och inte heller vi tvåbenta led, snarare var det väl så att vi hade rätt skapligt med kläder på oss, då det blåste lite kallt. Undertecknad hade t om tunnare handskar på sig, tills hon sprungit sig varm.

I morse släppte jag ut hundarna så de fick springa av sig i rastgården, sisådär en 50min innan vi skulle åka. Perfekt! Vi kom iväg strax efter åtta och kom fram strax före nio, så vi hade gott om tid att packa ur och installera oss, mitt på gräsmattan, med bur och krok i gräsmattan. Nu använde jag inte kroken utan satte två hundar i buren och en som satt fast i buren. Funkade alldeles utmärkt.

Bruksklass hanar
Efter en hel del borstande på Haldex - usch, han hade ingen päls alls kvar - så var det vår tur och i bruksklassen var det många fina hanar, med päls. Jag förstod att det skulle bli tufft och önskade bara att vi skulle få ett rött band åtminstone. Herr Törnlöv visade sig vara mycket tuff i sin bedömning - troligtvis mer som en domare skall vara - och han delar inte ut ettor och ck till höger och vänster. Det var många i bruksklass och den klassen var mycket större än de andra klasserna, alltså helt tvärtom mot vad det är i de mer södra delarna av landet. Han skötte sig bra, men var inte riktigt sugen på att visa upp sina fina rörelser. När vi skulle springa själva så struttade han mest :-(   MEN!!! Vi fick vår etta :-) Jag var jättenöjd och vi kom t om sist i konkurrensen, men efter att ha fattat hur han dömer, så är ju det mer värt, än om ALLA fick ettor. Och domaren höll sin linje, det syntes mycket väl i finalerna, så jag är supernöjd.

Unghundsklass tikar
Efter borstande på en fällande Loddie, gick vi in i ringen tillsammans med två andra tikar. Loddie skötte sig från bästa sidan och visade i vanlig ordning upp sitt snygga steg och fick sitt första pris.  I konkurrensen fick vi ställa oss på första platsen och vi fick ett av de få CK:na som delades ut till tikarna. YES! Vad glad jag blev.

Bruksklass tikar
Jag sprang snabbt och bytte till Tióne. Hmm.. om jag inte minns fel så gick hon direkt in efter Loddie och det betyder att det inte var några tikar i öppenklass. Jag skyndade mig och hann inte byta stryphalsbandet, så jag fick ett för stort stryp på henne, vilket hon inte alls gillar... då ruskar hon bara på huvudet. Men det gick faktiskt bra ändå. Efter att vi varit in sprang jag iväg och bytte halsband. Tióne fick ett första pris hon också. I konkurrensen fick jag och Tióne flytta upp oss till andra plats. Sen fick vi stanna kvar där och det betyder att hon kom 2a i konkurrensen. Tyvärr fick vi inget CK, men okej, vi fick ju den där ettan iallafall. Med andra ord känner jag mig jättenöjd.

Bästa hane respektive bästa tik
I bästa hane fanns Nordviken hundar och Vargevass. Hanen som vann var son till Nathan av Vargevass, så vi säger grattis till Uppströms på Nordvikens kennel, som är ägare av hunden. Det var ganska många hanar i bästa hane och vi gratulerar även Karsten på Vargevass, för mycket fina resultat. BIS uppfödargrupp bl a.

I bästa tik, så visade det sig att det bara var tre tikar som fått CK. Och en av dom var ju Loddie. Vi blev snabbt placerade på andra plats, då tiken från bruksklass klev ett steg framåt. Det kändes jättekul att få stå där, med Loddie, som i Vaggeryd stod på BTKL3.



Jag ska försöka göra ett album i morgon, men jag är ganska däckad efter den här dagen, så ni får nöja er med en snyggbild på Loddie, som Daniel hjälpte mig att ta. TACK Daniel, för att du agerade fotograf åt mig. Verkligen uppskattat!!

BIS2

---  Stort GRATTIS ---
 
vill vi säga till Shejrix X-Drive, allas vår Exxa, som blev BIS2 på en inofficiell utställning i kväll. Mer info med bild kommer imorgon under dagen.

Vaggeryd

Här kommer en rapport från utställningen. Det blir bara bilder på mina egna hundar här och när tid finnes skall jag sätta mig ner och göra ett album av alla de hundratals bilderna som fanns på min kamera när dagen var slut.

Men jag vill börja med att säga TACK till alla mina valpköpare! för att ni är så underbara och omtänksamma och hjälpsamma med den här yrhönan, som oftast bara rantar runt som en galning när det är utställning(det känns så iaf).

Ni är alla helt fantastiska!!



Jag hade anmält tre hundar: Niro, Haldex och Tióne. Pya fick inte vara med pga dräktighet, så avelsklass fick vi avstå. Martina hade anmält Quaddie också, så hon ställde henne själv. Alla Shejrix-valpar ur första kullen var anmälda, vilket var otroligt roligt.

Syncro fick gå ut först och fick en sån superkritik, men tyvärr var han hela 3cm för hög, vilket resulterade i en 0:a i pris. Verkligen synd, för han är jättefin och rör sig mycket bra.

Visko och Exxa fick båda två en varsin 2:a. För dagen alldeles för tunna och lite för outvecklade.

Matic fick en 1:a och sen ett CK, men i bästa tik klassen hette det helt plötsligt att hon inte alls det skulle haft ett CK, så det tog dom tillbaka och hon fick ett HP istället. I konkurrensen placerade hon sig på en 3e plats.

Atto fick även hon en 1:a och HP. Hon placerade sig också i konkurrensen, på en 4e plats.


Mina hundar var anmälda i bruksklass.
Nu får de ju gå där, för att vi klarat att få pris i draghundprov 3.

Niro fick en etta och kom på reservplatsen. Inget CK dock.


I bruksklass fick jag hjälp av Mari med Haldex. Tack så jättemycket för all hjälp Mari!! Haldex skötte sig ganska så väl, inte riktigt på hugget, men tillräckligt för att få ställa sig på andra platsen och få ett CK. Haldex kom även på BHKL2 när det var dags för bästa hane. Mycket roligt. Hanen som vann rörde sig fantastiskt bra och vi säger grattis till ägarna Sandra och Adam på kennel Huskylyan.


Martina med Quadra

Martina visade Quaddie i unghundsklassen och tror ni inte att de gick och ställde sig på första platsen!!! Gud vad roligt!! Så det blev ett CK där också och i bästa tik, kliver Quadra till och med upp och ställer sig på 3e platsen.

Jag och Tióne i full fart


Tióne och jag kämpade på. Tióne är lite som sin mamma. Utställning är inte världskul, men hon gör det. Vi kom 2a i bruksklassen och fick ett CK. Och sen gjorde hon en motsvarande Haldex och kliver upp och ställer sig som andra bästa tik. Helt otroligt roligt kändes det!! Stort grattis till Ylwa och Gunne som fick sitt SUCH!



Vi ställde upp i uppfödarklass med tre andra uppfödare. Tufft motstånd av Ylajärvis, Broscheit och Starax. Skulle vi ta det? Tióne - Haldex - Matic - Quadra fick kämpa om att ta hem det, vilket vi också gjorde!!! Sen kan jag bara tacka Ylva Malmberg för att hon skrek på oss när det var final i uppfödarklass... ehm.. noll koll.... Förra året glömde jag att ställa upp där, för hur sjuttsingen ska man komma ihåg finalerna? när man aldrig är där, vanligtvis?? Det är inte så lätt! Men nu hann vi, tack vare Ylwa, så tack Ylwa, för att du hojtar så bra ;-)  Där tog samojederna hem det och vi kom på andra plats.


Den här semestern har varit fylld av både det ena och det andra. Jag har haft jättekul! Mera blogginlägg om Smålandsresan kommer, så småningom...



Tack för Bjursås-helgen

För att börja mitt inlägg, så vill jag tacka mina valpköpare, Mari och Joakim... För att ni tar så väl hand om Atto, och Matic också såklart, men speciellt Atto som ni lagt ner energi och tid på, så hon inte skulle fortsätta visa skygghet för män.
Från botten av mitt hjärta; TACK så hemskt mycket! Jag blev alldeles gråtfärdig av glädje över att se Atto kramas och pussas med sin nya husse. Det värmer en ensam flickas hjärta att ha sådana fantastiska valpköpare som ni!!!


Bjursås
Vad ska man säga om denna tillställning egentligen? Ja, jag kan ju säga att jag tycker det är lite synd att alla har så bråttom på lördagen iväg, vid middagsslutet har man ju knappt hunnit värma upp :-)

Skämt åsido, rasklubbsutställningen tycker jag är en mycket trevlig event. Här har man verkligen chansen att få träffa människor från alla möjliga håll och kanter. Det enda som är svårt är att en dag inte räcker till. Men nästa år ska det bli två dagar igen, vilket jag tycker ska bli bra. Så ni som kan, kom till Bjursås nästa år!!


*Jag ställde 5 hundar. Niro, Pya, Haldex, Tióne och Quadra. Med endast en ring var jag rädd att Niro och Haldex skulle krocka och jag valde att leja min guru och mentor, men mest vän :-)  Annika a.k.a IGAIS tassar som handler till Niro. Jag hade tid att kika hur det gick och Niro visades upp med mångårig utställningsvana av en skicklig hundförare. Tack igen Annika, för hjälpen med Niro. Det gjorde du bra.



Niros kritik:
"Öppenhane med bra könsprägel. Maskulint huvud och uttryck. Aningens brett ansatta öron. Korrekt bett. Saknar P2 höger överkäke, intyg finns. Välpigmenterad. Bra hals och rygg. Avfallande kors. Något knappa vinklar. Kunde vara en aning längre i längden. Prima ben och tassar. Rör sig med bra balans, kunde ha mer kraft och täcka mer mark. Bra pälskvalité. Ej i bästa päls. Öppen och trevlig."


Jag och Haldex utanför ringside, precis innan vi gick in


Sen var det dags för Haldexen att gå in i ringen. Han skötte sig fint, som vanligt. Han sprang fint och stod fint. Vi blev uppflyttade en pinne men då tyckte han det var läskigt när de andra sprang bakom, så vi åkte ner den där pinnen igen. Nåväl, han blev placerad som fjärde unghund i sin klass. Är nöjd med det, det var ju en del anmälda. Inget hp.

Haldex kritik:
"Tilltalande hanhund med mkt vacker siluett. Vackert huvud och uttryck. Vackra mörka ögon. Bra öron, haka och hals.  Stark rygg. Väl ansatt och buren svans. Lång bröstkorg. Passande benstomme. Bra mellanhänder, ben och tassar. Bra parallellitet i rörelserna. Bra päls. Vänligt temperament."


Joakim och Matic


Sen var det tjejornas tur att gå in i ringen. Joakim var först ut med Matic. Hon var inte alldeles glad och ville inte alls visa sig på sin fantastiska sida, vilket resulterade i att hon fick nöja sig med en slät etta. Synd, för hon har ett jättefint steg.

Matics kritik:
"Mycket feminin tik. Vacker huvud och uttryck. Något stora öron som bärs väl. Mycket vackra ögon. Bra överlinje och välburen svans. Utmärkta ben och tassar. Lång bröstkorg. Bra bredd i korset (??? - är inte säker på vad där står). Rör sig riktig trevligt. Vänligt temeperament."


Jag och Tióne


Min och Tiónes tur. Hon var lite fjantig tycker jag. Det syns på bilderna, för hon 'sjönk' liksom ihop med baken, vilket inte alls är tilltalande. Hon skötte sig väl och sprang bra, åtminstone vad jag kunde se. Hon fick också en slät etta.

Tiónes kritik:
"Tik med mkt bra siluett. Könspräglat huvud. Något stora välburna öron. Vackra ögon. Bra hals. Stark rygg. Behöver utvecklas mer i bröstkorgen. Utmärkt benstomme. Bra ben och tassar. Rör sig trevligt med bra steglängd. Bra bredd i låret. Bra päls. Vänligt temperament."


Quadra

Quaddie var den som gjorde bäst ifrån sig. Hon skötte sig strålande i händerna på Annika. Snygg som attan också. Sprang och fick ut sitt steg ordentligt. Hon gjorde som brorsan Haldex och placerade sig på 4e platsen,  men ett snäpp bättre, ett HP också. Way to go Quaddie!

Quadras kritik:
"Tik med utmärkta kroppsproportioner och vacker resning. Vackert feminint huvud. Bra öron. Bra ögonform och färg. Utmärkt underkäke. Bra överlinje. Utmärkta ben och tassar. Rör sig effektivt. Bra päls. Mycket trevligt temperament."


Jag och Atto

Atto skulle in i ringen med en lånehandler. När de skulle kika på tänderna gick det inte alls och jag som haft Atto så länge såg genast att det var lilla 'jag-gör-som-jag-själv-vill-Atto', som var i farten. Jag dundrade in och frågade om jag skulle ta henne, och lånematten var glad att släppa henne till mig. Jag fick böka lite med henne för domaren fick inte se på tänderna, men jag gjorde tandvisningen åt honom. Sen skötte hon sig perfekt. Sprang jättebra och stod fint. En etta fick hon också. Precis som jag lärt henne ;-)   *blink, blink*

Attos kritik:
"Tik med bra kroppsproportioner. Vackert huvud, något stora men välplacerade och burna öron. Bra ögonform och färg, tillräcklig bröstkorg för åldern. Bra ben och tassar, rör sig väl. Mycket bra vinklar runt om. Vänligt temperament men hon bör tränas i ringen."


Jag och Pya in action

När det var dags för Pya att gå in i öppenklass fanns jag i unghund tikar och utan handler lyckades jag få hjälp av Janne Snarberg att hålla i henne tills min gamla Smålandsgranne Malin Svensson kom och tog henne. Lyckligtvis hann jag själv med att visa henne sen. Hon fick en slät etta hon också.

Pyas kritik:
"4-årig tik med bra könsprägel. Välburna öron. Bra uttryck. Tänder och bett u.a. Välpigmenterad. Bra hals och rygg. Avfallande kors. Tillräckliga vinklar. Kunde ha mer förbröst. Tillräcklig bröstkorg. Mycket bra ben och tassar. Tar ut. Rör sig med knapp balans. Kunde ha mer kraft i påskjut och sträcka ut bättre. Bra pälskvalité. Öppen och trevlig."


Avelsklass med mig och Pya i led 
Brenda m. Quadra - Annika m. Tióne - Mari m. Matic - Joakim m. Atto

Kennel Shejrix var med i både avelsklass och uppfödarklass också. I avelsklass fick vi ett förstapris med HP. I uppfödarklass var våra tikar lite klena jämfört med alla andra så där fick kenneln nöja sig med ett första pris. Jag är nöjd.


Avelsklass kritik:
"En avkommegrupp där tiken nedärvt jämn, ganska hög kvalitet i sina avkommor. Bra yttryck. Jämnhet i färgen. Bra proportioner. Ganska bra rörelser. En ganska jämn grupp."



Allt som allt var det en superhelg och jag vill verkligen passa på att tacka ALLA som hjälpte mig. Med att vara handler, eller vara fotograf. TACK Brenda och Linda för att ni hjälpte till med fotandet! Och tack Janne, för att du ställde upp för en halvstressad Fia och tog Pya åt mig!!!  Verkligen uppskattat!!!




Rött till Niro


TACK Annika för hjälpen och en fin visning av Niro. Mycket märkligt att se någon annan visa honom, då jag nästan alltid visat honom själv. Men okej, någon gång skall ju vara den första. Niro fick nöja sig med en slät etta det här året.


Hundarna ylar i Bjursås

Med min fullständigt, totala och crappiga dator, vägrade den leva då jag försökte publicera detta inlägg i helgen. Så jag gör det nu istället.

Ja, nu är vi äntligen här, jag och hundarna. Det är bara jag och Silve som är inne i stugan. Vårt sällskap som vi delar stuga med har inte kommit ännu. De har nog en hel del mil kvar att tillryggalägga innan de är framme. Det är Mari och Joakim som ska komma och med sig har de 7 av sina hundar. Allt som allt har de nu 8 hundar, men de har valt att lämna en hund hemma. Det är hos dom Atto och Matic bor och det ska verkligen bli superkul att få träffa dom igen, speciellt Atto som jag saknat en hel del. Men jag vet att hon har det hur bra som helst och det väger upp hur mycket som helst. Jag förväntar mig att se en Atto som utvecklats en hel del, eftersom Mari och Joakim har sina hundar på ett annat sätt än vad jag har.

Mina hundar bor i hundgården och det är sällan jag tar in dom. Jag har katter inne och nu när jag har kattungar får de absolut inte komma in. Silve vill gärna bli innehund igen, men han får vackert vänta tills kattungarna är utflugna. Där Atto bor nu får hon komma in, vilket är bra för henne. När hon var hos mig visade hon att hon började skygga undan för karlar, vilket jag inte tyckte var positivt, men nu när hon har daglig tillgång till en husse, tror jag det har blivit jättemycket bättre. Mari och Joakim tar in sina hundar varje kväll och de sover inne med dom. ALLA ÅTTA!!!!  Det är imponerande måste jag säga, det skulle jag aldrig lyckas med.

Nu är vi här; I Bjursås! Quadra sitter ute vid släpvagnen med de andra och mina hundar är jätteduktiga. De är tysta och alla andras skäller. De flesta boxar nog sina hundar nu. En regel är att det ska vara tyst vid tio-tiden. Jag ska gå ut och boxa mina sen också, men tänkte vänta lite till. Quadra ska få komma in och sova inne hon också. Det är för att vara säker på att hon inte ska äta på insidan av lådan, det räcker med det som är. Atto var rätt duktig på det.. haha..

I morgon blir en lång dag. Över 160 hundar anmälda är det och jag hoppas bara att det ska gå bra att tajma in allt med unghundar och öppenklassare i olika ringar *suck* Jag gillar inte när de lägger på två ringar, allt blir så mycket jobbigare då. Och den ena ringen missar man ju helt.

Vi ses väl i Bjursås?

Nu har jag precis skickat iväg lite anmälningar till Bjursås. Jag ser fram emot utställningen, tyckte förra året var himla kul. Alltid så trevligt att få träffa de polarvänner som man egentligen bara träffar och pratar med på hundtillställningarna. Och middagen är också trevlig, vilket påminner mig om att jag måste anmäla mig till den också, annars får jag ju svälta :-)

Tidigare inlägg