No(va)- vet.

Lagom till påskhelgen var det dags att fara till veterinären med Nova. Gubben Silve råkade bita henne i benet förra helgen. Det blev bara ett litet, litet märke, men det räckte tydligen för att det skulle bli inflammation av det hela och igår såg jag att det kom nåt gulaktigt ur det lilla såret, så då var bara att ringa och se om jag kunde få en tid idag. Det fick jag på Ejra, på samma ställe vi var och gjorde kejsarsnittet på Loddie. Det är väldigt trevlig och kompetent personal där.
 

Fint platsligg? Nee.. bara trött efter första sprutan...


Så jag fick lov att gå ifrån jobbet några timmar innan jag skulle sluta, fara hem och hämta Nova och sen in igen. Jag är lagom trött vid det här laget vill jag lova. Men trött är även Nova...

Vi fick sätta på henne munkorg när vi skulle undersöka. Hon gillar inte riktigt när det gör ont, så det bästa är att vara på den säkra sidan, därav munkorg. Det gick bra. Men veterinären ville kika ordentligt på hur djupt det var och så det inte var nån tandbit där i, så hon gav henne lugnande för att kunna undersöka.


Novi slumrar


Det pillades i såret och gjordes rent och sedan fick jag se hur hon gjorde dränet. Intressant! Nova slumrade, men vi fick ge henne en dos till med lugnande... Sen fick jag instruktioner om rengöring och när jag skulle ta bort dränet. Och lite tips om att ha en fet salva under, där själva vätskan rinner ut, för det kan vara lite frätande på huden. Så efter att vi var klara hos veterinären var det bara att åka till apoteket på Lillänge och hämta ut medicin och köpa tillbehör för att kunna göra rent såret på ett bra sätt.

---->    OBS!   <---- nästa bild är en blodbild...


















Dränet snart på plats







Jag ska massera vid såret varje dag och spruta rent med koksaltlösning. Sätta på ny salva och helst inte ha bandage runt. Men i morgon måste hon vara i hundgården när jag är på jobbet. Stackarn ska ha strut på sig, jag hoppas verkligen att det inte regnar i morgon. I morgon betyder det både bandage och tratt alltså och regnet öser ner här...

Självklart gjorde jag min vana trogen när jag är hos veterinären med en hund som fått lugnande. Jag lånade en klotång och klippte Novas klor korta och fina. Och sen passade jag på att raka under tassarna på henne under tiden vi väntade på att den andra sprutan skulle verka lite. Sen kikade jag på tänderna, men de är så fina, så jag behövde inte skrapa något där.


Friserade tassar



Så här blev det när det blev klart



Och sen blev hon bandagerad...



... med fina små smileygubbar!!


Bensin eller Diesel?

Tjohoo! Tack vare mina rara hyresvärdar kunde jag åka in och hämta bilen idag. Och jag var tvungen att tanka den, så jag tog tjuren vid hornen direkt och åkte till samma Statoilmack som tidigare, ställde mig på exakt samma ställe och vem ser jag på andra sidan om inte självaste Fredrik Filander. Det blev ett snabbt hej hej och nån mening som utbyttes, men sen var det lika snabbt hej då, eftersom att folk stod på kö(vilket ALDRIG brukar hända på den macken, men såklart för att man träffar nån som man känner igen så gör det ju det).

Jag var vääldigt noga med att göra rätt den här gången och stirrade väldigt intensivt på enbart den svarta pumpen. Jag tänkte att om jag gör så, kan jag omöjligt ta fel en gång till.
Och titta:




Jag tog faktiskt rätt (goddag-)yxskaft... nåja, jag kände mig som ett sånt häromdagen åtminstone när jag tankat bensin i min nya, fina begagnade pickup. Vilket öde! Men det ska inte hända igen, även fast det inte blev så dyrt att tömma den ändå. Men vem vill betala pengar i onödan och till råga på allt, förlora pengar i onödan? För det var ju det jag gjorde. Jag förlorade först de ca 10-20 litrarna diesel jag hade i bilen och plussa sen på de 38 litrarna jag tankat. Den blandningen är ingenting att spara, ens för att köra ATV på. Så man kan gott säga att jag kastade pengarna i sjön.

Vilken tur att jag är rik, så jag inte behöver bekymra mig över det *not*.

Jag har varit ute hos vovvarna idag och njutit av en massa hundpussar och det är alltid lika roligt att umgås med dom och känna kärleken strömma mot mig. Det behövs när man känner det som att allt går emot en. Hundarna är ju alltid glada och fulla av ömhet och sliskiga pussar, även efter att de ätit Nova-bajs som är sååå gott, eftersom att hon inte smälter all mat. Urk!

Just nu så har mitt bröd jäst klart, så jag ska skicka in dom i ugnen. Sen ska jag gå ut och ta in nötterna(= Nova & Silve) och ge dom och de andra vovvarna kvällsmat. Sen blir det nog att ta ut brödet och efter det ska jag faktiskt ta och njuta av en film tillsammans med en kopp te och ett smakprov på mitt grekiska lantbröd. Det låter inte så himla dumt ändå, efter den här helgens prövningar... Trevlig kväll på er alla!


Att göra - och inte göra!

Igår var en spännande dag igen, eller inte!


Bensin eller diesel?

Såå, vad sysslade jag med igår då? Jo, jag jobbade såklart och gick av mitt pass kvart i fyra. Sen tog jag min pickup och for till Statoil vid Jamtli för att tanka den. Jag var så glad att jag skulle få komma hem rätt tidigt, så jag tog pumpen och tankade i bilen. När jag precis var uppe i 38 liter kom tanken "Vad FAAAEN håller jag på med?"

Disträ och med tankar på annat insåg jag att jag precis hade tankat i 38 liter BENSIN i min dieselbil. Och det till råga på en lördag!!! Hur smidigt som helst. Inte!!

Jag tog upp mobilen och ringde in på jobbet där de hjälpte mig med nummer till Jourbärgning. Hon frågade genast om jag vridit om tändningen, vilket jag inte gjort och sa att det skulle jag heller inte göra. Så jag drog genast ur nyckeln och lade den på sätet. Hon trodde att de kanske kunde slanga ur bensinen, men sen när bärgningskillen ringde mig fick jag vackert höra att det inte alls var möjligt, då det finns en slangskydd på bilen, vilket gör det omöjligt att slanga ur. Båda bra och dåligt, förstås. Så han fick ta den till verkstan och ställa den där.

Vilket för min del betydde problem med att ta mig hem. Då det var lördag och allt är stängt, kunde jag inte få någon hyrbil och till slut ställde Johans kompis Johan upp och skjutsade mig hem de fem milen från stan. TACK så hemskt mycket för hjälpen Johan!! Jag var arg som sjutton på att jag inte brytt mig om att gå på toa innan jag for från jobbet, så jag var rejält kissnödig när jag kom hem, efter den tiden det tog att vänta på bärgaren och sen innan Johan kom.

Idag hade jag en ledig dag, men i morgon har jag ett problem. Jag sitter här i Fjällandet och kan inte ta mig någonstans då jag inte har någon bil. Johan är i Norge och han själv ens vet inte när han kommer hem igen. Jag ska självklart ringa och se om jag kan få någon hyrbil, för jag har ju all försäkring man kan få, då jag vet att det inte går att bo fem mil från stan och inte ha en bil. Då sitter man här. Men HUR ska jag ta mig in till stan för att få den där hyrbilen, det är det som jag inte kan förstå. Det går helt enkelt inte...

Det är tredje gången det här året som vi får ta till bärgaren och jag hoppas innerligt att det här är tredje gången gillt. Jag börjar bli rejält trött på bärgningsbilar vid det här laget.

En sak kan jag lova och det är att jag inte kommer att göra om mitt misstag. När jag pratade med bärningsjouren blev jag upplyst om att det var mycket förekommande åtminstone, att folk tankar fel, så jag behöver ju inte känna mig dum över det iaf. Men uscha så jäkla typiskt min otur.




Läkarbesök på hemmaplan

Jag tror att mycket har att göra med att min rygg har känts så himla dålig på sista tiden, för att tanka fel är inte det enda jag gjort. Jag glömmer ju saker hela tiden. T ex i torsdags eller var det fredags, tog jag helt fel på vilken tid jag skulle börja jobba, så jag låg och sov och trodde jag skulle börja vid tvåtiden, men min coach ringde och då började jag nio på morgonen. Suck! Huvudet är inte riktigt med mig och mycket tror jag har att göra med att jag oroar mig för hur det ska gå med ryggen.

Och med det sagt så ska jag tala om att jag har haft hembesök av en läkare idag, som jag fick väldigt stort förtroende för. Det kändes super! Jag gick upp i morse och städade lite fint i huset och bakade väldigt gottiga chokladmuffins som jag bjöd på tillsammans med kaffe när läkaren kom.

Vi pratade och han ställde frågor om min eländiga smärta, som är konstant, och han kom fram till slutsatsen att jag har inflammation och har haft det sedan 2006, då jag alltid haft ont sedan IKEA-tiden, då jag hade min första fadäs med ryggen. Och smärtan har inte lämnat mig sedan dess, men jag har ju lärt mig att leva med den. Värsta tiden är på morgonen när jag vaknar och är stel som en pinne...

Jag passade även på att fråga om min axel som är dålig och allt hänger ihop. Läkaren frågade om jag tagit prover för njurarna och svaret blev nej. Han frågade om de tagit prover för reumatism och svaret blev nej. Jag talade om att jag sökt läkarvård för rygg och axel många år tidigare, framförallt 2006, men eftersom att jag har full rörlighet i kroppen(vilket är bra) så har läkarna alltid sagt att det inte är något fel på mig, så jag har aldrig fått någon utredning. Nu ska jag få det!

Det lät hoppfullt trots allt och är det något av de två alternativen kan de hjälpa med träning och medicin, för att ta bort inflammationen först, och det känns ju super. Jag fick rekommendationer på både sjukgymnast, som har samarbete med landstinget, vilket gör att det inte blir så dyrt, och massörer. Men först skulle jag vänta på utredning, så vi får svar.

Röntgen kunde gå ganska fort, på en tre veckor ungefär, trodde han, och det tycker jag låter jättebra. Att jag också hade skaffat bälte och skor var jättebra och kunde vara till stor hjälp. Så jag är hoppfull!!



Hundarna klara - Nu bara lek och gos

Medan jag väntade på att läkaren skulle dyka upp gick jag ut och mockade och gjorde lite rent i hundgården. Nästan alla hundar fick också springa en sväng på förmiddagen, och nu när jag inte har något att göra under dagen tänkte jag passa på att få mig lite ordentlig gosestund med vovvarna. Någon hundkörning blir det dock inte. Men jag tänker se till att få det när Johan kommer hem och kan hjälpa mig att sätta in hundarna i spannet. Läkaren sa faktiskt att jag inte skulle vara rädd för att hålla igång och tyckte det var bra att jag gjorde det.

Tióne äter med bra aptit, både frukost och kvällsmat. Hon är så fin och rar och jag längtar verkligen efter dagen då hon ska få sina valpar. Det känns lika spännande varje gång, men kanske lite extra med Tióne, då jag en gång trodde att den där frakturen hon fick skulle göra så att hon inte kunde bli en draghund.

Och idag är hon en av mina bästa hundar och har gång på gång visat på tävling att hon kan rätta till spannet vid felkörning och öka, öka, öka så att vi har farit fram i rasande fart. Jag är så stolt över min lilla Tióne som, i mina ögon, är en fantastisk liten tjej med ett sånt härligt temperament. Vad jag är glad över att just hon stannade kvar hos mig!!