Så gott som klara!

Vi är så gott som klara nu. Det enda som skall göras färdigt är att måla klart lite brädor, sen är hundgården finished. Idag har hundarna varit ute hela dagen i rastgården, den nya stora rasthagen där de kan rusa i full fart. De är överlyckliga! Jag har röjt på gården och målat. Vilken tid det tar att måla, man tycker man gjort så mycket, men tiden bara rinner iväg och så ser det ut som att man inte gjort nåt alls *suck* Måla är väl inte det roligaste som finns direkt!


Gubben Silve och Pya.


Loddie var kanske lyckligast av alla att få springa i höggräset.


Tills Silve fick ett ryck och hängde på Tióne när det gällde att 'tracka' Loddie.


Silve blev som liten valp igen och tog en rusch genom rasthagen för sig själv. Tyvärr var det ingen som jagade honom.


En söting Uno. Snart kommer hans nya familj upp.

Pya-look-a-like

Jahaja.... det visade sig med tiden, att Uno bara blev mörkare och mörkare och mer och mer lik sin mamma. Nu ser jag knappt skillnad på dom ;-)


Ser ni skillnad på dom??

Jodå, klart ni gör =) Han är himla fin Uno och det ska bli jättespännande att se honom bli stor. I förra kullen var det Visko som blev lik mamma. Idag är hon fortfarande lik Pya, men hon är lite smäckrare i benstommen än Pyan. Det är mycket roligt att det är just David och Mia, som har Visko(och Tiwas) som skall bli Unos nya familj. De kommer upp första helgen i augusti och stannar några dar eller så, innan de far hem till Blekinge igen. Så jag vet att jag alltid kommer att få följa Uno på ett mycket bra sätt, vilket känns som en otrolig favör. Det är ju inte alla uppfödare som får följa sina valpar så bra som man kanske skulle vilja. Så nu får Mia och David inte bara en Pya-liten... utan TVÅ! :-)


Minas Ithil och Uno.


Välkomna till familjen

Varmt välkomna till Shejrix-familjen!

Dimrill med husse Kenneth och Nando med matte Malin


I lördags kom Kenneth och Malin upp tillsammans för att hämta sina valpar, Dimrill och Nando. När de kom upp så gick Dimrill och hälsade på sin husse nästan direkt, medan Nando total-nonchalerade sin nya matte och bara sprang bort från henne om hon försökte hälsa på honom. - Hmmm... snacka om valp med egen vilja!

Igår for de vidare till Nordvikens för att hämta upp Malins andra valp och det kändes riktigt tufft att lämna två valpar på en gång. Det var lite extra jobbigt med Nando som så klart hade visat ovilja till att komma till Malin frivilligt, så jag undrade allt hur det skulle gå. Då kändes det extra bra att han hade Dimrill som sällskap i bilen och inte behövde åka själv.

Rapport senare på kvällen gjorde mig lugn, då Nando efter ankomst till Orsa visat intresse för Malin och tytt sig till henne. Hans nya lekkamrat Tolga är tydligen den värre av de två och jag hörde i telefon igår kväll hur stackars lilla Nando fick stryk av henne ;-) Det är jättekul att han fått en kompis i samma ålder, det är perfekt.



Dimrill och Kenneth och Dimrills nya 'mamma' Sälka, for vidare från Orsa hem till Roslagen där de bor. Sälka blev lite förbryllad väl hemma och visade Dimrill genast att alla ben och allt var hennes, genom att tugga på alla ben som fanns.


Dimrill är redan en liten stjärna på att visa upp sig



Dimrill och Nando har fått de bästa hemmen och jag vill önska Malin och Kenneth varmt välkomna in i 'familjen'! Jag ser fram emot att träffa er och era valpar, snart igen.

Shejrix Eithel Ivrin

I måndags tog lilla Eithel och for till Skåne för att slå sig samman med sina äldre halvsystrar, Matic och Atto hos kennel Unayok. Mari och Joakim mötte upp Maris syster Ninni med familj, som snällt nog ställde upp med transporten härifrån och ända ner till Markaryd. Tack så jättemycket för hjälpen!!

Jag har fått ett gäng bilder på Eithel, som kommer att kallas för Tella, och det ser ut som att hon redan gjort sig hemmastadd. Igår satte hon sitt bomärke i Mari's näsa, så det blev plåster på den. Jag slår vad om att Tella var riktigt nöjd med det! Enligt rapport sköter hon sig dock väl och har redan träffat flera medlemmar i flocken.

På ena bilden kan ni se att hon redan klarar höga trösklar och det skall bli intressant att se om även Tella kommer att bli en 'hoppehund' som mamma Pya och syster Loddie. Jag hoppas inte såklart, men hon hoppade högt redan vid 5v.

För att läsa om Tellas nya flock kan ni gå in på Unayoks nya hemsida www.unayok.se

Ta nu hand om lilla Tella åt mig och varmt lycka till!
 


foton: kennel Unayok

Söta valpar

SHEJRIX MINAS TIRITH

Tirith - full av energi och liv. En riktig liten odåga i ullformat ;-) Det är Tirith som ska stanna kvar hos mig och de stora vovvarna. Hos mamma Pya och syskonen Haldex, Tióne och Loddie och farbror Silve och Niro. Det är Silve som kommer få dra det tunga lasset att tillsammans med Pya fostra lilla Tirith, så hon blir en klok och duktig liten hund.


Haldex som liten valp? Nej, det är ju Nando, som är väldigt lik Haldex som liten. Ibland säger jag nästan fel... Nando kommer att bli bonnagårdshund i sina första månaders uppväxt och OJ vad kul han kommer att ha där! Malin kommer att få fullt upp med en sån här liten rackare, och jag undrar bara hur det blir med lite fler valpar på gården. Han kommer att få det superbra där, vilken tur han har.



Det är nästan så man skulle kunna tro att Haldex vore pappan till Nando. Se så lika de är!

Besiktning, vacc + ID


Idag på förmiddagen tog jag och packade in alla valpar inför färd till veterinären för att de skulle få sina vaccinationer och id-märkning och för besiktningen man gör innan man skall sälja valpen. Jag minns ganska så väl den första kullen, fyrhjulsdriftarna, och resan till veterinären med dom, så jag fasade lite grann inför den här turen, som ändå är ganska många mil, till Strömsund. Förra kullen glömmer jag väl aldrig, med en Matic och en Tióne som GALLSKREK i buren hela vägen in. De rev och slet i gallret och yyyyylade så jag trodde de skulle dö. Å näej, det blir väl samma sak med den här kullen, så jag var noga med att ha lurar i öronen när jag satte mig i bilen. Och nog förvånade de allt.... Genom att vara helt tysta!



En väl omplåstrad höna gör entrén till Fjällveterinären som finns i Strömsund. Det är en liten, personlig veterinärstation och jag tycker de är jättetrevliga där.


Först ut blev Nando. Han var lite blyg på bordet, men sa inte ett knyst när han fick vaccineringen och det där hemska chipet i nacken. Den sprutan tycker jag är så stor, att jag själv inte skulle vilja ha den genom huden.


Gladast av alla på bordet var ändå Eithel. Hon som var lite blyg i starten på sitt liv är nu full av energi och hon pussades och charmade och alla tyckte hon var sååå söt.


Tirith bara stod och brydde sig inte alls, så hon var lätthanterlig minsann.


Minas var också en duktig plutta på bordet.


Dimrills tur att bli genomgången och se så allt är bra.


Dimrill fick lite extra gos för han blödde ganska mycket efter id-märkningen.


Uno som alltid varit lite rädd för höjder tyckte det var lite läskigt däruppe på bordet.


Han gillade mer att sitta på bordet - under bordet



Alla valparna skötte sig bra och veterinär Anna tyckte att det var en jämn och fin kull. De gick igenom besiktning utan någon anmärkning. Hon kunde också se likheten mellan syskonen Haldex och Nando när jag visade valpkortet på Haldex jag har i stamtavlan.  De stora vovvarna, alla utom Silve, följde också med och fick rabiesvaccinering. Ska vi nån gång utomlands får Silve hundvakt, jag tycker det är onödigt att han skulle följa med, eftersom han ändå inte tävlar. Han kan lika gärna få vara hemma och bli bortskämd :-)

Småglin


Vilka småglin....

Nu är det hål i brallan! Och vilka är skyldiga till det? Jo, Nando(såklart) och Eithel(såklart). Deras favoritupptåg är definitivt att fånga mig i farten och dra, dra, draaaa i brallan på mig, så mycket det bara går. Nu är det hål i brallan! Vem ska ersätta det? Ni nya mattar och husse borde faktiskt få lägga på det på räkningen. Här blir man byxlös i Fjällandet bara för att era valpar inte kan uppföra sig. Vem i allsindar har uppfostrat dom?? ;-) Vikka småglin alltså... helt underbara!! Ni kommer bergis bli nöjd med dom... jag looovar...

Idag har valparna varit ute mest hela dagen. När man pustat en sväng har man blivit överfallen och speciellt lilla Eithel som är så glad i att pussas. Hon är bara för rackarns söt den lilla valpen, jag är väldigt förtjust i henne. Det har blivit en hel del bilder under dagarna som gått, men tyvärr känner jag inte riktigt att jag haft orken att sätta mig ner och göra albumen, så ni får vackert vänta lite... Just nu har jag annat för mig! Vi lever iallafall och det går framåt med arbetet. Valparna blir bara större och större och jag kan knappt fatta att de faktiskt snart ska lämna början på sitt liv i Fjällandet för att ta sig ut i vida världen och upptäcka nya roliga platser att busa på.

Små grisar



När man matar ett gäng valpar, ja, strax efteråt vill då inte jag gosa med dom.  Kanske för att de allt som oftast ser ut så här? Efter en gottig måltid med kött utblandat i rikligt med vatten. Det är inte så dumt att göra så, så vet man precis att de får i sig den vätskan de behöver när det är så här varmt. Efter maten blir det såklart stort pusskalas bland syskonen för att visa hur mycket de tycker om varandra - eller näe... kanske bara för att få lite extra i magen :-)

Eithel - vilar sig lite efter maten