Airk - Nelwyn - Tiras - Elora

Här har vi dom, hela gänget busrumpor! För busiga, det vill jag lova att dom är. Och vassa tänder, det har dom minsann, så det gäller att se till att inte få händerna i munnarna på dom. Men åh för goa, det är dom. Jag längtar tills jag får semester och får njuta några dagar extra med dom, innan Micke kommer upp för att hämta hem sina två busmonster.


Airk - Nelwyn - Tiras och Elora, alla samlade på samma sten


Här sitter lilla Airk. Han ska stanna hos mig och Johan. Han är en glad prick som gillar att leka med leksaker. 


En blick säger mer än tusen ord... Det här är Tiras, han ska flytta till Lundsbrunn och Micke.



Med brorsan Tiras ska Nelwyn flytta. Supersöt och jättefin, det känns lite hårt för jag har blivit väldigt förtjust i den här killen, men jag vet ju att han kommer att få det hur bra som helst tillsammans med brorsan hos Micke.



Sen har vi då lilla busfröet Elora kvar. Hon är ett riktigt rivjärn, och då menar jag att hon gärna kommer, ser så söt ut hon bara kan, ska klättra upp i famnen på en tills man tar upp henne(annars river hon på armarna tills man plockar upp henne). Då ålar hon sig upp till axeln och där tar hon tag i örat och hugger till..... okej, det har blivit mycket bättre sen jag morrade lite på henne :-)


Ett gammalt äckligt ben är inte äckligt i små valpars ögon...


Tiras är en riktig söting, men svår att fota, då han knappt aldrig sitter still. Micke lär få fullt upp med de här två valparna, men det står han nog ut med då de är så himlans söta...


Gäsp! Mamma Tióne tycker nog valparna är lite tröttsamma, men koll på dom, det måste hon ju ha ändå, även om man är lite trött på dom...


Piff & Puff

Bröderna som kom som nr 2 och 4 i kullen. De som var så lika i början att det naturligt blev Piff och Puff i smeknamnen på dom. Registreringspapprena är på väg till Vikerkollen's för underskrift och sen väntar jag in stamtavlorna från Svenska Kennelklubben.


Piff t.v och Puff t.h, vilka söta brorsor de är.



Puffen, en framåt kille som var ganska blyg rätt länge, men inte längre... Nu är han en ligist som hänger i byxlinningen så ofta han kan.


Piff eller Ekorren ibland...  En snyggis som redan vet hur man visar upp sig...



Mamma & Dotter


Stora valpar


Här är lilla Svarten, söt som få. Jag tycker han påminner om Tiónes morbror, Bjärven.



Här är söting Piff. Han är så himlans söt att han kallas för Ekorre el. Korren...



Här är Puff och Vit-Tippa på stenen i rastgården.

Tillbaka till Skara

... och så var det tillbaka till Skara vi skulle.

Det var väl egentligen lite om hur själva helgen slutade... Inte så särskilt roligt faktiskt. När utställningen började närma sig sitt slut, så fick jag besök av herr Solsting. Vi väntade på att årsmötet skulle börja och jag och Micke la oss på filtar på gräset, då mötet hölls utomhus. Kanske ingen höjdare när man inte mår så bra, men jag höll en tröja över huvudet hela tiden, så jag skyddade mig från solen.

Jag tycker det är lite märkligt ändå att jag fick solsting, eftersom att jag hade keps på mig hela dagen. Under hela mötet önskade jag bara att få åka därifrån då jag mådde så himla dåligt. Efteråt kunde jag se på min höger handled att jag fått mycket sol på mig, jag hade ett band där.

När mötet väl var över packade jag och Micke ihop hundarna och oss själva och for iväg till Statoil, där vi skulle tanka bilen. Före oss parkerad stod en bil, så vi ställde oss i kö och slog av bilen. Sen for bilen framför iväg, och Micke som körde startade bilen, men det lät bara som en döende motor som inte ville starta. Jag visste ju direkt att det var bensinpumpen som var körd. Jag försökte knacka igång den, men det gick inte alls. Precis vad som INTE skulle hända, det hände!!! Typiskt min (o)tur.

Jag gick in på Statoilmacken och såg att det fanns en bilverkstad där, men föreståndaren där inne var så snorkig och otrevligt, så jag gick lika snabbt ut igen. Det hela löste sig ändå till slut, och inte var det med hjälp från herrn bakom disken på Statoil. Micke fann lösningen och ringde snabbt sina föräldrar och frågade om jag kunde få låna deras bil hem till Jämtland. Så kunde de få låna Mickes bil under tiden. Det gick bra och oj! vad jag kände mig tacksam för det! Mickes kompis Madelene kom till oss på Statoil med sin bil, så vi kunde bogsera Johans bil till verkstan en bit bort. Där ställde vi bilen och for till Lundsbrunn. Snälla Micke tyckte jag skulle gå upp och vila medan han åkte och bytte bil med sina föräldrar, så jag tog några huvudvärkstabletter och lade en blöt handduk på huvet och somnade som en gris, i min lilla tältsäng i vardagsrummet. Jag vaknade av att Micke väckte mig och då åt vi lite kräm och sen så var det adjökens till herr Solsting, tack och lov.

Vi for tillbaka till Skara och plockade ur allt ur bilen, sen gav jag nycklarna till Micke som skulle åka ner med dom på måndagen. Hem igen och ta hand om vovvarna och haka på släpet på lånebilen. Vi kikade lite på bilderna från uställningen och Micke hade tagit jättefina bilder på mina vovvar, som jag redan lagt upp i ett tidigare inlägg. Sen blev det sängen tidigt och jag väntade mig en härlig natt, men icke.

Eftersom att Pil följt med oss från Åsarna, så fick han åka i släpet ner, men han var inte helt nöjd med det och krafsade och gjorde jättefula märken på innerdörren på sin låda, så jag tänkte han fick sova inne istället. Men det var han inte alls nöjd med. Han joxade runt i buren och höll på och stökade det värsta han kunde, så till slut tog jag ut honom och satte fast honom i koppel på tältsängen. Väl där roade han sig med att hoppa upp och ner på mig, hela natten lång. Attackera mig och överösa mig med sliskiga pussar, precis hela natten lång. Det blev med andra ord inte mycket sömn inte.

Micke skulle jobba extra, så på morgonen försökte vi vara lite snabba ändå, men han kom väl inte iväg exakt på uttänkt tid. Jag å andra sidan satte mig i bilen och for de 70 milen hem igen. Det var lite segt, men det gick. Jag stannade till i Åsarna och lämnade tillbaka Pil och fick mat i magen och lite kaffe på det och en välbehövlig vilopaus. Tack för det Inger! Ni är guld!!!

Väl hemma blev hundarna jätteglada över att äntligen få springa i sina gårdar och Agnes och Brian som varit hundvakt hade skött det bra, så dom ska vi nog anlita igen någon gång ;-) På måndagen körde jag in dom till stan, då de hade skola som väntade, sen tog jag mig hemåt och bara vilade...

Bilen stod alltså kvar i Skara och Micke såg till att hämta upp den när den var klar. Och nu i helgen så kom han upp tillsammans med kompisen Kovacs för att titta på valparna. Så tur i oturen, för min del, att han skulle upp, annars hade jag måst hämta bilen. Vi hade en supertrevlig helg, om än väldigt kort, så nästa gång dom kommer har jag sagt att de måste stanna lite längre :-)

STORT TACK till Renate och Göran som lånade ut sin bil till mig! Utan er hade jag 'setat på pottan'!! Och tack till Madelene som ställde upp med sin bil på kort varsel! Jag hoppas du kommer upp med Micke i vinter så du får prova på lite hundspann!!


Piffigt grönt

Helgen har varit full av folk i Fjällandet och idag blev, nästan, en ledig dag. Folk har varit här och tittat på min bil som jag ska sälja. Jag har klippt gräs, tvättat massor med tvätt och rastat alla vovvar. Men på eftermiddagen idag passade jag på att ta med mig en filt ut i rastgården och bara mysa med Tióne och valparna.


Picnic på filten...




Här är Piff. Han är en riktigt söt liten kille.
Framåt och härlig i temperamentet, såklart som de flesta valpar är :-)


Födelsedagsvovvar!


Söting


Här är en liten söting minsann... Lilla tjejen i grabbgänget!

Jag har inte riktigt tid att blogga ordentligt, så ni som väntar, får hålla ut lite...