Anmäld och klar

Nu har jag anmält oss till Fäboddraget. Det blir 2x15km
Silve, Pya, Niro, Prisma och jag



Varmt väder igen gör inte saken bättre
Det är varmt igen, flera plusgrader. Det gör inte träningen här hemma lättare. De vill gärna stanna till i vattenpölar och dricka. Idag körde jag Niro och Prisma i led igen. När jag sätter in hundarna i spannet vänder sig Niro om och börjar tjafsa med Pya. Jag tror att han är så van att gå fram med henne att det blir konstigt för honom när hon står bakom. Idag var de struliga och det slutade med att jag skrek på dom riktigt ordentligt. Pya, som ska gå på höger sida hoppar hela tiden till den vänstra om Silve och bara håller på och drygar sig. Jag blev arg på henne. När Niro vände sig om och bråkade lite med Pya blev jag arg på honom. Jag skrek på dom. Dom slutade! Pya skämdes nästan. Jag såg tydligt på henne att hon fattade mycket väl att hon betedde sig illa. Hon lade sig ned på backen. Niro, han satte sig ned när jag skällde på honom. Silve fick veta hut han med, för han gapar så förbaskat illa att jag nästan blir döv. Efter mitt utbrott lugnade vi allihop ner oss iallafall och starten blev lugn och fin, istället för stökig och hetsig och bråkig.

Prisma visar tydligt att hon kan kommandona, även om det ibland tar en liten stund att få det rätt. Men hon är inte långt efter Pya och hon väljer inte att försöka gå åt alla möjliga håll innan det blir rätt. Idag blev det rätt alla gånger, ibland tack vare Niro och ibland Prisma, och det känns jättekul att hon nu kan gå i led. Niro  kan höger bra och Prisma är duktig på vänster har jag märkt. Så ett bra samspel mellan dom två. Vi körde i en halvtimme för att det var så varmt och Prisma tappar lite fokus emellanåt. Men det tror jag kan vara det nya i att gå först i ledet. När hon går i wheel tappar hon aldrig. Hon är rolig när man startar, för hon skuttar/hoppar ordentligt. Idag hoppade hon så högt att hon landade på Niro, han som är så stor i jämförelse med henne.

Pya ville återigen inte ha Fodax-vatten utan bara vanligt vatten. Så jag släppte in henne i hundgården och hon sprang genast och drack. Niro återhämtar sig ruskigt fort, det är som att han aldrig ansträngt sig ens. Silve ville bara in i sin hundgård för att återta sina älgben och när han skulle in genom dörren, vrålade han som en björn till Tiwas; HÄR KOMMER JAG! Håll dej undan!! Haha, han är verkligen för rolig, den hunden.

Nehe... nu ska de få kvällsmat, mina jyckar. Så nu är det nattinatt.

På skallen sne

Näee - nu FY FARAO vad jag är sne på min skalle vid det här laget. Det här är ju helt otroligt! Jag vet inte ens vilken dag i räkningen det är nu, men huvudvärken GER SIG INTE! Den kommer och går(just nu känns det bara som att den stilla står) *suck* Och jag sitter framför den här dumma burken för att ordna till lite grejer så jag kan söka jobb. Inte konstigt att jag har huvudvärk kanske. Det är så tröttsamt och ibland känns det nästintill omöjligt att få sig ett jobb. Man söker och får bara neh tack till svar. Så nu ska jag testa en annan variant och fick tips av en kompis, så nästa vecka när mina foton kommit ska jag ge mig ut och 'hunta' jobb. Håll tummarna era för fasikensför jösses vad jag är trött på att gå hemma.

Morgonstrålar

Glöm inte omröstningen om du inte redan gjort ditt klick!

Annars är det God Morgon igen. Solens strålar når nästan in i sovrummet och det dröjer ett tag till innan de når hundgårdarna. Idag ska vi köra en sväng, jag och hundarna. Vi skulle ha kört igår, men vi tittade på Oceans thirteen och sen blev det så sent att vi gick ut och matade dom med resten av älgköttet. Okej, det var så mycket kött att det blev massor med ben kvar som vi fick frysa in. Nu har hundarna ätit älgkött flera dar i rad och vissa av dom är små tjockisar. Ehm... kanske inte det bästa att ge dom när man ska träna? Men de måste ju få ha lite gott de också. Jag börjar verkligen se fram emot fäboddraget nu. Det enda som kommer att vara lite pirrigt är att jag kanske inte hinner testa släden innan. Blir som att köra en helt ny bil. Men vi får väl se. Innan det blir fäboddraget får jag hålla koll på resultaten för mina vänner som ska köra VM. DET är ju spännande om inte något. Jag hade hoppats på att vara med där själv, men vad gör man när olyckan slår till och tar en massa pengar för en? Ja, sista delen av 2007 hade jag sannerligen ingen tur. Jag hoppas 2008 ska bli mycket, mycket bättre.

Morgongnugg

Det är morgon i Krokavadet och jag kan höra att hundarna har vaknat. Jag vaknade för 40 minuter sen och ligger fortfarande och jäspäser i sängvärmen. Inte sjuk, jag bara gottar mig :-)

Igår bad jag Håkan att såga bort trädet. Vi tog fyrhjulingen och åkte ut till trädet där jag lös upp med lampan, så Håkan kunde se så han inte sågade sig i benet. Haha, som att det skulle hända. Han vet vad han håller på med och det är skönt det. Hade inte han haft lov att röja i skogen, skulle de där jäkla träden ligga kvar mitt i vägen för mig och hundarna.

Nåväl, vi kunde ta en tur igår kväll, jag och fyrspannet. För första gången någonsin var det Niro som blev ställd på ledarplatsen först. Pya kom in i spannet efteråt, men jag satte henne bak. Vet inte varför, för jag ska köra henne i led med Niro på tävlingen, men på nåt sätt tyckte jag Prisma skulle gå fram. Så det blev så. Silve var fjantig och han 'sa till' Pya massor med gånger under början av färden. Pya, hon bara struntar i det. Vi körde i 45 min och farten var hyfsat jämn och fin hela tiden. Prisma gjorde ett bra jobb fram och jag tror att hon kommer att kunna bli en duktig ledarhund med tiden. Nanaimo mognade sent och hon verkar vara likadan. Men nu kan hon gå fram utan att bli distraherad. Det är kul.

Nu ska jag ut och mata hundarna!

Gör ditt val!

blogg.se har inga omröstningsmöjligheter, vilket jag saknar. Därför har jag nu gjort mig medlem på en annan blogg och länkar därför dit, där ni gärna får klicka i ett val, för att stilla min nyfikenhet :-)

gå till omröstningen

10-spannsdebut

Shejrix X-Drive(www.exxa.se) gjorde sin dragdebut i Krokavadet.

image177
Fyrhjulingen med mig 'musher' och Micke, bakom kameran; Karin
Indian Tribe Husky's Kake(Prisma) - Snowstreams Pinus Silvéstris(Silve)
Shejrix X-Drive(Exxa) - Vitim Björn Buse(Busen)
Fenrisulven Chicco(Tiwas) - Shejrix Four Motion(Tióne)
Shejrix Quattro(Quattro) - Shejrix Haldex(Haldex)
Caraganas Eniro(Niro) - Vox Celesta's Harpya(Pya)

Jennie och Micke, som är Exxas matte och husse, kom till Krokavadet på lördag vid middagstid. Sen kom Karin och Christian som har Busen. Tillsammans skulle vi köra alla hundarna. Typiskt nog hade det fallit ett stort träd bara några hundra meter från hemmet, så att köra hemifrån gick inte. Vi tog och packade in alla hundarna i boxarna och jag körde iväg fyrhjulingen till platsen, och sen sattes hundarna ut på kätting, selades och sattes in i spannet.

Exxas debut och Tiónes andra gång i spannet. Att debutera i ett stort spann är saftigt, men håller man bara farten nere går det bra. Det var inte speciellt struligt i början. Det är mycket för att Quattro och Haldex redan gått flera gånger och redan fått lite linvana. Tióne trängdes med Tiwas, men det gjorde inget, Tiwas blir inte arg.

image179

Matte Jennie frågade mig efter första rundan hur jag tyckte det gått för Exxa. - Ja, ni har lyckats väldigt bra med att prägla henne på er! var mitt svar :-)  Exxa skuttade mest framåt och undrade säkert lite vad det var hon skulle göra. Jag gav henne chansen att komma på det innan jag sa till Jennie att ropa "Fraaamåt", så Exxa skulle veta att hon var med. Då gick hon lite bättre och det märks tydligt att Exxa är en hund som är mycket förarkänslig. Det är bra med tanke på att Jennie vill träna och kanske tävla i lydnad/agility med Exxa. Det tror jag kan passa dom bra. Annars kommer säkerligen Exxa fatta galoppen när det är matte eller husse som ropar kommandona, och inte nån gammal uppfödarmatte, som hon inte träffar alltför ofta. Debuten var helt okej iallafall. Det är inte alla valpar som fixar att ta sig runt i ett okänt spann i 4 kilometer. Exxa startade i andra par med Quattro som kompis, men fick sen flytta ner jämte Busen istället, där hon gick bättre. Haldex förvånade genom att vara lugn och fin bredvid Atto, så kanske kan jag testa honom bredvid henne redan från start nästa gång.


Smaksak
 Det var första gången jag körde ett tiospann. Kanske är det ovanan att köra så många hundar och med fyra stycken oerfarna 'valpar' som gjorde det, men efter att ha testat och känt efter, känner jag att 8 hundar är lagom. I och med att det lätt blir struligt när man är flera som ska 'hjälpa till', valde jag att sätta in alla hundarna själv i spannet, så slapp jag säga/skrika vilken hund som skulle in i spannet. Man får ju tänka till så man tar rätt hund i rätt ordning, så man får så lite strul som möjligt. Och att göra det själv är faktiskt lättast. En smaksak såklart, men nej, ett åttaspann för mig är alldeles lagom. Lagom antal hundar, lagom långt. Och sen är det så mycket lättare att hantera, ju färre hundar man har i spannet, om det skulle hända något.

Busenbild

Bilden tagen fredagen den 22a februari. Då hade han varit här en vecka. Ätit mycket mat och säkert lagt på sig nåt kilo. Allt som allt funkade det jättebra att ha honom. Busen är en stor, stark hund och en tillgång i spannet. Han fick en flockkänsla mycket snabbt och lärde sig redan andra dagen, att äter jag inte... ja, då tar Tiwas min mat. Jag hoppas han fortsätter sluka i sig maten nu när han kommit hem igen, fastän han inte har nån att tävla med.  VÄLKOMMEN IGEN Busen!
image176

Shejrix Visko & Shejrix X-Drive

Idag följde jag med Micke och Jennie till Hässleholm. Där hade de anmält Exxa till utställningen och jag följde med som sällskap och fotograf. Sen fick jag tillfälle att äntligen träffa Visko, som jag inte träffat sen hon flyttade. Visko är den valpen som flyttade först av alla och hon - liksom Syncro -  var inte nämnvärt imponerad av att träffa sin gammelmatte.

image174

Nu är det bara Quadra kvar och jag längtar efter att få träffa henne också. Hittills har alla valparna varit precis likadana i temperamentet som de var när de var små valpar. Och Visko var lugn och fin. Mycket lik sin mamma Pya i sättet tycker jag. Hon är den som är mest lik Pya till utseendet också. Jättefin tjej. Hon och Exxa är också rätt lika varandra. Visko har blivit lite mer 'beigeaktig' men i huvudet är hon fortfarande Pya-grå.

image173

Alla valparna är fortfarande väldigt jämna och mycket trevliga i sitt sätt och det känns så roligt. Ja, jag ser verkligen fram att träffas i samband med Vaggerydsutställningen.

image175

Jag - Piggelin

Tack och lov för denna lördagen. Tack för solens strålar som sakta ser ner på Lilla Krokavadet. Någon gång tidigt i morse sprang jag upp för att vinka hej då till Håkan som nu farit iväg för att åka Öppet Spår, det är Vasaloppet för er som inte vet. Klockan var väl halv fem, fem eller nåt när jag önskade lycka till och sen kröp till sängs igen. När jag vaknade vid 8-snåret kände jag ingen huvudvärk överhuvudtaget. Den som gnagt i 2 dagar i sträck - borta! Det är solens strålar som har trängt bort molnen och regnet och nu vet jag varför jag haft så ont i kropp och huvud sista dagarna. Jag är en sån där vädermänniska! *suck* Och jag önskar verkligen att jag inte var det. Men jag är en sån som får antydan till huvudvärk en halv dag innan ovädret har kommit. Det är sannerligen jobbigt kan jag lova. Ja, alla ni som lider av något liknande - ni vet vad jag talar om. Idag är det bra iaf och jag är glad för det.

För idag kommer Exxa, Jennie och Micke. Faktiskt kommer Karin och Christian ut också. De längtar så efter Busen och idag ska han få åka hem. Så det blir fullt i Krokavadet idag. Blir kul. Nu måste jag ladda batteriet till kamerorna och ge mig ut att mata hundarna. Idag är det körning som gäller och det ska bli kul. För Exxas matte och husse är det debut. Lyckas vi så blir det ett 10-spann idag. Men först får jag reka i skogen och kolla så det inte ligger några träd över stigarna. Håll tummarna!

Min egen åsikt

Visst är det så att jag har åsikter. Det har ju alla. Visst är det så att jag är en sådan person som vågar stå för mina åsikter - det gör faktiskt inte alla. Visst är det så att jag har förklaringar på varför jag gör som jag gör - det har inte alla. Jag fascineras av människor som vågar säga och stå för det de gör - och också vara stolt över det. Jag kan inte låta bli att gilla såna människor och ibland är det personer som gör saker jag aldrig själv ens skulle göra, för jag tycker det är på tok åt fel håll, men jag kan ändå inte låta bli att förundras över och gilla personerna iallafall.

I hundvärlden får man höra både det ena och det andra. Under mina år i hundvärlden har jag faktiskt, när jag tänker efter, blivit stöttad av samma personer hela tiden. Jag har under mina år i hundvärlden varit i konflikter där jag varit tvungen att 'välja sida' och också gjort det. Jag har blivit ifrågasatt om det jag tänkt göra och när jag faktiskt tänker efter, har jag inte egentligen haft nån som stått vid sidan och 'hejat på' i mina åsikter. Mina vänner har alltid sagt; Gör det du tror på. Mina andra, mindre goda vänner som jag faktiskt inte umgås med idag, bekanta får jag väl kalla dom, har sagt; Ska du verkligen göra så?

Diskussioner om hundar kommer alltid att finnas. Det kommer alltid att finnas dom som gör rätt - och dom som gör fel. Vi kommer alltid att dela upp oss i olika lag, för vi är olika personligheter och attraheras såklart till olika individer. Om man sen är i 'rätt eller fel' lag - ja-aa... det kan vi själva bara avgöra. Jag för min del anser att jag är lite i laget 'inte-så-omtyckt-av-alla'. Men det gör inte så mycket, jag håller mig gärna till mina gamla, goda vänner som jag gått igenom en del med redan. Vi har varit med i blåsten och vi har våra rötter kvar i marken. Det gäller att inte hamna under grävskopan bara.

Jag uppskattar er verkligen, mina gamla vänner! Och efter den första valpkullen har jag som bonus fått nya vänner som jag känner kommer att vara goda bundsförvanter lång tid framöver i mitt liv. Jag är glad över att ha fått er, som mina nya vänner. Jag hoppas vi blir gamla, goda vänner med tiden.

Det jag vill säga är: Det är så viktigt att vi låter varandra ha våra egna åsikter. Det är viktigt att vi kan kommunicera utan att 'hacka' på varandra. Jag brukar läsa okända människors bloggar och en del avslutar sina bloggar för att de blir påhoppade av andra. De tillåts inte att tycka som de vill. Jag tycker att det är sorgligt, riktigt tråkigt. Själv skulle jag inte vilja bli påhoppad för min åsikter. Vi behöver inte vara varandras vänner, vi behöver faktiskt inte ens gilla varandra. Men vi behöver respektera och låta alla ha sin egen åsikt!

urk!

Det blåser som fan. Och jag har haft huvudvärk i 2 dagar nu. Suger fullkomligt. Det blir ingen hundkörning idag heller. Lamporna blinkar som bara den och det skulle inte förvåna mig om strömmen försvann närsomhelst.

USCH! Jag är trött på att ha ont i skallen. Har tagit en Eeze-tablett nu, får se om det hjälper.
Är rädd för att träden skall blåsa sönder och ramla ner på hundarna. Man är väl mesig. Men de höga tallarna böjer sig kraftigt när det blir storm och det känns läskigt då man har stora personligheter som alltid bor utomhus, i alla slags väder.

Ok Ylva! Busen -rapport 5

... jag gjorde som du sa, till slut.

Igår kände jag mig helt frånvarande den större delen av dagen. Jag for till stan på förmiddagen och kom hem tidig eftermiddag. Åt min hamburgare som jag inhandlat, men sen sa det bara POFF och jag fick ont i huvudet och kände mig alldeles jättehängig för resten av dagen. Jag bara kunde inte ta mig ut och köra hundarna. För jävligt. Vid tiotiden gav jag mig ut för att mata dom. Håkan skulle mata dom åt mig egentligen, men stackarn somnade i sängen och var helt dötrött, så jag tyckte han kunde duscha medans jag matade dom istället.

Busen var som ett riktigt matmonster och åt så mycket mat - jag tror aldrig att han ätit så mycket tidigare i sitt liv. Det var några hundar som inte orkade äta upp och då gav jag slattarna till Busen. Han åt först en HEL SKÅL med egen mat, det betyder minst  1½ liter mat. Och eftersom han är lite tunn får han alltid extra mycket kött och extra mycket torrfoder. Han fick två slattar, varpå han slukade den första i ett jehu, men den andra tog det lite stopp på slutet så Tiwas fick hjälpa till, det var i princip nästan bara renslicka skålen.

Nu är det strax frukost, jag ligger kvar i sängen lite och har ätit Mucoangin och frukost. Jag kan höra hur de håller på därute och tjuter efter frukosten. Det är Busen och Haldex som alltid tjuter på morgonen. Antar att de vill ha frukost NU.

Glömde berätta igår att när jag skulle mata en gång, tror det var onsdag kväll, så när jag kom till Busen och Tiwas hade Busen klättrat upp på matskålsbehållaren och där satt han, och väntade. Jag blev full i skratt, för behållaren har just nu inga skålar. Vattenmängden hundarna får justerar jag i maten. Då vet jag precis hur mycket de får i sig. Men där satt han iaf, nöjd och glad. Hur den stora hunden fick plats på den lilla ytan - jaa, allt går väl, bara man vill!

19 februari

image172

En bild från huset. Från vänster, Tióne - Busen - Haldex - Tiwas

Besvikelsens dag på Apoteket

Åh, jag blir så himla besviken. Så länge jag kan minnas har jag använt det. Det var min syster som började och när jag väl blivit introducerad var jag fast. Sen jag var tonåring har jag haft samma cerat för läpparna; NUEVA!

Köps på Apoteket och kommer i en vit/grå förpackning som alla år sett precis likadan ut. Samma text. Själva 'handtaget' är räfflat och riktigt trevligt att 'leka med' när man sitter å pillar med förpackningen. Nuevat är alltid i fickan, alltid på nattduksbordet, vid datorn, i köket, på vardagsrumsbordet - ja, överallt. Det är inte bara ett Nueva åt gången, utan 4-5 stycken iaf. Lätta att hitta, för man vet vad man ska titta efter.

Idag var jag på Apoteket. Jag köpte Mucoangin för jag har ont i halsen. Jag har upptäckt Mucoangin och de funkar verkligen bra. Då skulle jag passa på att köpa Nueva också. De brukar ligga vid kassan. Jag tittade i de 4-5 olika behållarna de har med olika cerat i och jag kunde baske mig inte hitta dom. VA FASIKENS! Jag blev riktigt rädd att de skulle ha slutat tillverka dom nu, eller att apoteket slutat köpa in dom. Ibland är det så, speciellt med godis som kommer 'in limited addition'. Man upptäcker nåt man gillar skarpt, sen kommer det aldrig mer(speciellt om det inte gav den responsen de trodde) eller väldigt sällan.


Och nu kunde jag inte hitta mitt Nueva!!!

Jag tittade en gång till för att vara på den säkra sidan. Då hittade jag dom.

I helt fel förpackning. Och HELT FEL FÄRGER! 

Jag blev verkligen jättebesviken och lite ledsen nästan. Jag har hela mitt liv varit med Nueva, och den har följt mig i fickor, väskor och jackor och den har alltid sett bra ut. Nu har den bantat och blivit lite längre och har inte något räfflat 'handtag' längre. Den är inte längre grå och vit, nu har den istället Finlands färger, BLÅ och vit.

Jag känner mig lurad och vill INTE ha den nya förpackningen. Jag vill ha den gamla som följt mig hela livet. Visst kan det vara snyggt med makeover, men varför ändra ett koncept som funkat så bra i så många år. Hade jag inte älskat innehållet hade jag ratat Nueva från och med nu. Men för mig är det insidan som är vacker, inte utsidan.

image171

Drag, Busen - rapport 4

Det är inget vidare med mig idag. Halsen gör ont, även om den känns betydligt bättre än i natt. Jag ska in en sväng till stan idag, så apoteket kommer med alla sannoliket få sig ett besök av mig när jag väl är där. Mucoangin - dom är faktiskt jäkligt bra!

Det blev körning igår. Vi körde inte alls ens lång sväng, då jag  en bit på vägen kom på att Lost började klockan nio. Ja-aa... jag vet, men jag har följt det tidigare, hur kan jag sluta nu?

Vi körde en sväng på 30 min. Det gick snabbt och bra, så jag känner mig jättenöjd. Inga problem i starten heller, de bara tjöt som den - alla hundarna. Busen ville snabbt klä på sig sin sele när jag gick in till honom och sen ville han snabbt ut i spannet också, men när jag väl tog ut honom var han lite bökig, så jag stoppade tillbaks honom i rastgården och tog Prisma istället. Då lugnade han sig lite, men stod ändå vid dörren och när jag öppnade den nästan prejade han sig ut. Det är nätt och jämnt man hinner få tag i selen på honom. Sen drar han genast som en vilde fast han inte ens sitter fast i spannet, och skriker som en galen puma. Nåväl, han bråkar inte med den som står jämte och Silve var på honom mer än förut.

Busen verkar ha respekt för honom, kanske det är för ålderskillnaden, för Niro har han minsann ingen respekt för alls. Efter körningen stoppade jag in Niro i hans hundgård, så fick Busen gå i rastgården med Prisma tills jag skulle mata dom. Har funkat bra att ha Niro lös i rastgården och Busen instängd, men det funkade inte tvärtom. Busen sprang upp till Niro och 'attackerade' från utsidan. Jag visslade genom fönstret och då la han av. Han gjorde så två gånger innan jag kom ut för att mata. Så lite kaxig är han allt
.

Det är dags att dra idag

Mörkerkörning. Gör inget. Jag är van. Hundarna också. Det kanske är lite kallare i luften också. Hoppas.

Fy farao. Jag är jäkligt trött och det sista jag egentligen har lust med är att köra hund nu. Men vi ska iallafall. Jag har målat klart vardagsrummet och det tog ett bra tag. Andra målningen och det gäller att vara nogrann(alltså hur f-n stavar man? jag skrev först noggrann, sen började jag fundera - röstar på det senare då det första ser fel ut) annars får man göra om eller lägga till. Nåja, det var hörnen uppe vid skorstenen som jag inte nått till tidigare. Håkan hade målat taket tidigare och han nådde dit genom att lägga upp två stegar med 4st plankor i varje på bjälkarna, så kunde han gå/sitta på dom. Ja, det var ju bara att masa sig upp på dom där, även fast jag är rätt så rädd för höjder egentligen. Men men, väl uppe gick det och jag kasade runt på plankor, flyttade stegar och målade hörnen som värsta proffset! Ja, där är orsaken till att jag är trött.

Vi har bestämt oss för att köra 15km i Fäboddraget. Mina hundar har ingen rutin hursomhelst och Silve är jag t om tveksam om han ens kommer att gå båda dagarna. Hah! Om han ens kommer vilja ta sig runt hela banan utan att paja för oss andra. Han kommer väl vilja kolla på alla andra spann - closeup! Vi satsar på att genomföra loppet och göra vår första släddebut på tävling. Det blir Niro, Pya i led och Prisma och Silve bak. På en släde jag aldrig ens testat :-) Men vaddå, det är ju spännande med nya grejer, eller hur!?!

Busen -rapport 3

Efter att ha vilat en dag körde vi en sväng igen. Det blev någonstans över 9km skulle jag tro, det är svårt att säga exakt då mätaren inte funkar på  ATV:n och jag kör lite olika svängar mot vad jag normalt sett kört tidigare. Det gäller att svänga på svängar vi inte vanligtvis svänger. Hundarna ska inte svänga per automatik, bara för att vi körde där häromdagen. För det är så det funkar. Där hundarna känner igen sig, ja, där vill de gärna svänga.

Starten idag gick suveränt. Jag valde att sätta ut Niro och Pya redan efter selning för att se om de skulle klara att sträcka upp en längre tid och utan att Niro skulle tugga sele. Och det gick bra. Sen gick jag och selade Silve och satte in honom i spannet. Det funkade fortfarande bra. Verkar som att Niro kanske kommit över den värsta perioden och så länge jag inte sätter fast honom och Pya i nacklinan verkar det funka.

In med Prissilutt i spannet och vänta med Busen till sist. Efter att ha satt in Prisma i spannet skulle jag hämta Busen. Jag behövde inte hämta honom, han nästan dundrade ut ur rastgården när jag öppnade dörren. Tjöt och var jätteglad. Jag nästan tappade honom. Han drar som en toking redan innan jag satt in honom i spannet. Så! In jämte Silve. Han skällde och var glad. Silve gnällde lite på Busen, men Busen sa inget tillbaks. Sen trasslade Niro och Pya in sig lite, så jag fick gå dit och reda ut. Pya har en förmåga att kunna gå bakom Niro och det blir trassel när jag då satt fast nacklinan på dom. Inga problem nånstans. Sen for vi iväg och jag jäktade inte ens med starten. Silve gruffade lite på Busen i uppförsbacken, men Busen bara struntade i det.

Under turen jobbade de på jättebra och Busen har nu börjat fälla svansen. Den har tidigare varit lite väl högt uppe. Nu har Håkan kommit  in efter att ha matat hundarna och efter den vanliga maten fick dom älgkött. Det var smaskens tyckte dom.  Det verkar inte ha tagit Busen lång tid för att trivas här. Han äter fortfarande jättebra och försöker få igång Tiwas att leka. Idag fick Busen vara ute med Haldex, Tiwas och Tióne hela dagen i rastgården. När jag tittade ut emellanåt kunde jag se han och Tiwas ligga ihopkurade på bordet därute. Nöjda och glada.


Två likasinnade

Jäkla ungtuppar!

Ja-aa... de där två killarna, Niro och Busen... jag kan ju säga att jag skulle för mitt liv aldrig släppa ihop dom två i samma hundgård. Niro sov på kätting i rastgården i natt. Efter matningen idag satte jag in honom i hans hundgård igen och där fick han vara under dagen. Men under dagen har han och Busen 'fajtats' med varandra genom hundgårdsnätet. När det varit ljust har det räckt att jag skrikit åt dom genom fönstret, men när mörkret föll funkade det inte alls. Genom fönstret kunde jag se hur Niro stod och vaktade på sin sida och  hur Busen attackerade från andra sidan. Jag fick ta ut Niro i rastgården igen.  Inga skador på nån av dom, så dom är ju inte såå allvarliga, men jag kan tänka mig det skulle vara mycket värre om de möttes utan staket.


Jäkla ungtuppar!

Mumsiga älgben

Ingen brådska idag att ta sig ut. Igår kom Håkan hem efter älgjakt och hade med sig mumsiga ben till hundarna. Det var minsann uppskattat om än att det blev lite sent på kvällen. Niro fick en köttben som säkert vägde 3kg. Han tyckte att husse skulle hålla tag i den och de två skulle ha dragkamp, så Niro fick slita loss bitar, som en riktig varg. Busen fick först en bit lunga som han slukade snabbt som bara den, sen fick han rent kött. Tiwas, ja, hon fick en hel fot, med klöv och allt. Det tyckte hon var jättemumsigt och sprang omkring med den, ut och in i kojan, jättestolt.

Så frågan idag är om de ens kommer att orka äta någon frukost. Jag ska strax bege mig ut, så det visar sig snart.

Igår kväll såg jag lite på King Kong och sen hörde jag ett jäkla liv ute i hundgården. *suck* Det var Busen och Niro som bråkade genom nätet. De råskällde mest på varandra och attackerade nätet, utan att göra någon skada på varandra. *argh* Jäkla ungtuppar!

När jag kom närmre gick det inte ens att se om de bråkade om en bit kött eller vad det var. De höll sig på samma ställe hela tiden, men inget kött fanns att se. Det slutade med att jag satte Niro på kätting på kojan utanför. Haldex som varit i rastgården ville gärna komma in i sin hundgård där han bor med Niro. Men för att utesluta bråk mellan ungtupparna valde jag helt enkelt att göra som jag gjorde. Sen blev det rätt lugnt och det gick att sova.

Silve, Pya, Quattro och Tióne bor i samma hundgård nu när Busen är här och det funkar jättebra. T om att ge dem stora, goda mumsiga köttben. Men nu är det dags att ta på sig och bege sig ut. Jag är lite nyfiken om de alla är hela och fina, så de inte bråkat med varandra, nu när de varit utan övervakning. Köttben är ju ändå mat, och värt att försvara, om det behövs.


5-spann; Busen -rapport 2

   
Det gick hur bra som helst i starten. Niro och Pya sträckte upp hela tiden och jag jäktade inte alls. *musik i öronen* Inga problem med att sätta in Busen, Silve sa just ingenting och i jämförelse med de andra, inte Busen heller. Första bilden är när jag stannade för att se efter så det inte kom några bilar på vägen. Ibland väljer jag att köra en väg där jag passerar en 4-vägs korsning och på dagen är det vettigt att se efter så det inte kommer någon bil. När det är mörkt kan jag ju bara släcka lamporna på cykeln och se då om det kommer någon. Pya kan klart och tydligt kommandot RAKT FRAM! Jag försöker numera tänka efter hur jag låter när jag säger mina kommandon; Låter jag likadant alltid eller låter jag olika på kommandona? Jag har kommit fram till att just kommandot rakt fram låter alltid likadant, medan höger kan låta lite olika i både tonfall och styrka. Vänster låter nästan alltid lika, rappt och rätt så hårt. Medan höger är mer utdraget; Höööööger. Men där kan alltså tonfallet skilja sig åt. I hundöron kan nog det där vara en stor skillnad kan jag tänka, och oftast när jag tänker hur jag säger, ja, det är då det inte är lika solklart för Pya när hon ska svänga. Så jag tror att jag inte ska tänka så mycket mer.
Vi kommer alltid  till slut åt rätt håll!

  
Busen arbetade bra. Faktum är att hela spannet arbetade mycket bra och jag är väldigt nöjd med dom idag. Vi körde strax över 9km och det var inga problem för Busen att hänga på. Väl 'i mål' drack han också fodax-vatten. Så det är jättebra, för det har han inte gjort förut, när Karin och jag kört tillsammans.



Här en bild på vagnen jag har till matningen. Hundarna väntar längst bort. Kan du se dom?


Och till slut en kramis från mej och Silve

Busen -rapport 1

Nu har det gått en natt, en dag och en kväll.
Snart är det dags att sova igen. Inatt har jag inte hört någon Buse, men Håkan  hörde honom i några timmar, men sen blev det tyst. Han har varit tyst hela dagen och tjurade lite efter matningen ikväll nu, för han ville gärna följa med in.

Igår kväll kom Karin ut för att lämna Busen på lite kollotid här i Krokavadet. Hennes mamma var nyfiken och följde med ut. Efter att de hälsat på hundarna i hundgården körde jag de vuxna hundarna, då jag trodde Busen lättare skulle sova på natten och inte skrika hela natten igenom. Han var lite stökig när vi skulle sätta in dom i spannet igen. Han skulle gå i wheel med Silve och Busen är som Niro, lite tuff och har väldigt mycket i huvudet.

Silve har en förmåga att 'säga åt' hunden jämte om det går för sakta när man startat, så jag ville komma iväg fort så att Silve och Busen inte skulle kunna tjafsa nåt alls, för det är dom två jag ska köra i wheel sen hade jag tänkt. Att ha Busen OCH Niro nära varandra vill jag inte, då de två är väldigt lika, då jag är rädd att de kan ryka ihop. Så det bästa är att ha en hund emellan. När Busen strulade lite... han tjuter mest och vill liksom vara som en bångstyrig häst nästan.... så tog jag tag i honom och röt i på skarpen. Han blev perplex och som att trycka på en knapp slutade han med det han höll på med. Så satte jag in honom jämte Silve och sen for vi snabbt iväg uppför backen så Silve inte skulle hinna säga nåt till Busen.

Efter backen upp så gick det bara hur bra som helst. Busen jobbade som vanligt mycket bra och jag ser stor potential i honom. Han har verkligen viljan och fuskar ingenting. Han och Silve jobbade som ett team bredvid varandra och det var kul att se en hund i samma storlek som Silve i wheelposition. Vi körde ca 8km. Nytt för Busen, men det var inga problem med att hänga med.

Matningen
Igår ville Busen inte äta nån kvällsmat fastän han jobbat. Han går med Tiwas och hon åt dubbla portioner. Lördag morgon, i morse alltså, var Busen jättehungrig och han åt upp en hel skål med mat. Jag blandar allt i en hink på 10 liter, 1liter torrfoder och 1kg Fodax. De får strax över 1 liter vätska i sig. När jag matade nu ikväll åt Busen lika mycket till :-)  Det betyder att han är nöjd och glad. Annars äter han i ren protest *haha*

I morgon är det körning igen. 5-spann blir det och jag hoppas det ska gå lika bra som igår.


Oanvända hästkrafter

WIHOOOOO!

Ja jäklars. Nu har vi debuterat hela gänget tillsammans: Jag körde 8-spannet idag på ATV:n och motorcykelns hästkrafter förvandlades till hundkrafter då jag inte behövde använda gasen. YES!


Ja, jag kan lova, det här spannet kör jag INTE på 3-hjulingen, det finns inte en chans. Och OJ OJ OJ  vad det var livat i starten vill jag lova. Men jag lyckades hålla god min och ta det piano. Jag hade musik i öronen och försökte strunta i att de lät så mycket. Faktiskt funkar det och jag blir inte alls lika stressad, som när jag hör hur de gapar.

Tióne fick göra sin debut i spannet iallafall och det gick hur bra som helst. Hmm, få se nu... så här blev det.  Pya och Niro i led. De tjafsade i starten för det tog så himla lång tid.

Som par nummer två satte jag två valpar, Atto och Tióne. De bråkade inte alls, förrän det tog alldeles för lång tid...
 
...och par nr 3, Prisma och Haldex, slogs som bara den *suck*
Prisma ger sig verkligen inte och att stå bredvid den där fjantvalpen som skriker och håller på i starten...  Ja, då förtjänar han att få stryk! Men, han slogs ju tillbaks, så jag sa till dom båda två och då lugnade de ner sig lite.

Tiwas var helt gaaaalen och lyckades nästan komma ur selen innan jag fått in de två sista hundarna. Men hon och Silve slogs inte. Silve är så himla bra att stå bredvid, så nästa gång sätter jag den där lilla skitvalpen Haldex som tror han är en tuffing, bredvid Silve så kan han trycka till honom ordentligt. För bredvid Prisma funkade det ju inte märkte jag.  Dock funkade det alldeles utmärkt att jobba jämte Prisma *skratt*

En sån rolig tur på 2,5km. VILKA HUNDAR! En sån ungdomlig energi som piffar upp i spannet och gör en glad. Håll till godo med några bilder från turen.

image159
image160
image161
image162

En härlig soldag

Vädret är med oss, det är en vacker soldag i Krokavadet. Härliga dag! Idag ska jag köra hundarna. Jag tänkte jag ska köra två gånger idag, en nu på dagen, då jag tar alla hundarna framför ATV:n. Vi kör en kort sväng på 2,5km och ikväll kör vi en längre sväng med bara vuxna hundar. Ikväll kommer nämligen Vitims Björn Buse hit för att vara här på kollo ett tag och bli inkörd ordentligt. Han är i sin jobbiga ålder nu och då kan det vara bra att han får leva lite flockliv. Så gjorde jag med Silve när han var i samma ålder. Då åkte han till IGAIS Tassar för att vara där en vecka och få en massa hundspråk och bli fostrad av sina släktingar.
Idag är det Silve som är ledaren och gamlingen i flocken :-)

image155
image156
image157

image158

Idag släppte jag ihop Prisma med Atto, Tióne och Haldex. Det gick ganska bra faktiskt. Hon gick på Tióne på en gång och tryckte ner henne. Hon gjorde så några gånger och jag talade med henne med lättsam ton och sa att hon inte behövde göra så. Till slut kunde hon stå med båda tjejorna på varsin sida om sig medans jag gosade med henne. Det kändes bra. Men hon är väldigt osäker med andra tikar, så vi ska träna lite på det. Sen behöver jag träna mig själv också, för efter alla slagsmål jag varit med om sedan vi flyttade hit och sedan vi tog in två vuxna tikar och sen Fox, så är jag skadad och spänner mig. Klart att jag har 'fel' språk för hundarna, så jag jobbar på att vara lättsam och glad med en avslappnad kroppshållning och visa att jag inte alls tror att de ska slåss. Jag kämpar på för att 'reparera' mig själv.


Alla hjärtans dag hälsning

image154

ett inlägg

image152
ShejriX porträtt by: seriXone

Gosehundar

Usch, eller jag ska inte säga usch... Jag ska säga... Mmmm,  jag känner mig verkligen lyckligt lottad för hundarna i Krokavadet. Valparna Haldex, Tióne och Quattro är bara helt otroligt gosiga och så underbart trevliga individer, på olika sätt, att jag blir bara så glad av att träffa dom. Igår gick jag, Haldex och Quattro en promenad i Jönköping, runt Munksjön, med kompis Anna. Atto var lite rädd i början, för hon har inte varit i stan sen hon var liten, men efter en liten stund brydde hon sig inte om omgivningen för fem öre. Haldex brydde sig inte nåt. Vi övade några framåt-kommandon och jag sprang en bit med dom. Iiii... vad starka dom är och vilken fart!!!



Haldex
Världens gosebjörn. Jag tror faktiskt inte att jag har träffat någon värre gosebjörn än Haldex. Han ser så himla mysigt snäll ut, och är det också, och kommer så gärna för att knöla in sig mellan mina ben när jag sitter ner, för att jag ska krama och klappa och pussa på baaara honom. Huvudet åker in mellan armarna och han bara knölar och knölar och oftast kommer det något slags knorrande ljud från honom när han gosar som värst. En underbar hund jag hoppas ska växa upp och fortsätta vara så här trevlig, då har han vunnit mångas hjärtan tror jag.

Tióne
Liten söt tjej som gärna kan hålla sig lite för sig själv. Jag tror de tre månaderna inomhus gjorde henne gott, för nu lyssnar hon bättre och kommer på inkallning, vilket hon inte gjorde innan. Hon, Haldex och Pya brukar gå ihop för att ge på Atto. Gillar att komma och sätta sig jämte för att bli klappad på. Hon har bott med Tiwas och Silve, men idag visade hon tydligt att hon ville vara med mamma Pya och Atto istället, så nu har hon flyttat dit. Jättego och mjuk i temperamentet och visar tydligt för vuxna hundar att hon är ranglåg.

Quattro
*åh*  Den här lilla tjejen var den lilla valpen som blev kvar. Vid 3-4 månaders ålder var jag verkligen trött på den här valpen och jag bara önskade att någon kunde komma och köpa henne. Nu är hon inte till salu. Hon har verkligen krupit in i mitt hjärta genom att ha visat sitt underbara temperament. Sååå gosig och trevlig och lättsam. När det är matdags hinner jag knappt säga; Gå på kojan, förrän hon redan är där. Försöker inte smita längre utan lyssnar duktigt på det jag säger åt henne. Har glimten i ögat. Hon glänser. Den här damen är en lysande stjärna.



Hittills har jag bara kört Atto och Haldex i spannet. Jag har ännu inte vågat prova Tióne. Skulle göra det i söndags men ångrade mig. Hon har så lite muskler och kan nog må gott av att få springa lite i rastgården för att bygga upp sig lite innan jag kör henne med de andra. Vi ska testa lite cykeldrag någon dag, bara vi två.

Ja, jag är så glad i mina valpar och jag hoppas ni andra är lika glada för era och att det går riktigt superbra för er tillsammans. Jag ser så fram emot Vaggeryd och utställningen, men framför allt för vår valpträff. Det ska bli så superkul att få träffa och se alla valparna samtidigt och få introducera er valpköpare för varandra(ni som ännu inte träffats). Detta kommer att vara höjdpunkten på året! :-)

Debatt hos min frisör

Ofta när man sitter hos frisören, snackar man om hår och hårprodukter. Hur man ska klippa sig den här gången och vad för schampoo man ska använda osv osv.

Jag och min frisör, vi klarar av hur håret ska se ut, på ca 1 minut, och sen är hon igång och klipper, färgar å grejar alldeles genast. Sen diskuterar vi allt mellan himmel och jord. Och den här gången kom vi som vanligt in på hundar. Eller rättare sagt, min frisör gjorde det.....

När jag hittade min frisör, i samband med att jag flyttade hit(som för övrigt har ett namn som påminner starkt om mitt eget ,men med en annan stavelse på slutet), hade hon inget husdjur. Men sen ett halvår, ett år, nåt sånt där, har hon en liten blandrashund, en blandning mellan Chihuahua och Dvärgpinscher. Vilken blandning! Men okej.... hon tog iaf över den från någon som inte kunde ha den och när den kom till min frisör kunde den inte uppföra sig ordentligt, så hon gick en kurs med den. Det är ju bra!


Vad handlade då diskussionen om igår?
Jo, den handlade om avel. Såklart. Min frisör har aldrig haft nån hund innan. Heller ingen direkt erfarenhet av hundar, efter vad jag har förstått och nu så ska hon avla. På en blandrashund! Varför? Jo, hon gör det för hennes skull!  


Argument nr 1: Jo, hon gör det för hennes skull! Det är så hon säger. Hon gör det för hennes skull, för att hon inte ska få livmoderinflammation... för det kan ju tikar få om de inte får valpar *stööön* Det har hon hört av andra! Okey, då är vi där.... Hört av andra... Inte tagit reda på själv. Undrar vilket argument nummer två är?


Argument nr 2:
Jo, för det vet ju alla.... Att blandrashundar är friskare än renrasiga. Jajamän, min första och enda blandrashund jag hade, Eddie, han fick fel på sköldkörteln och fick gå på medicin i över 2 år, tills han inte klarade det något mer och var tvungen att fara till himlen. Han tappade klorna hela tiden av sin sjukdom. Inte så kul, ont gjorde det. Har vi ett argument nummer tre också? Jadå, det finns faktiskt.


Argument nr 3: Hon vill ha en till hund till sin första. Okej, det är väl det bästa argumentet om man frågar mig.

Vad blir det då av det hela? Jo, om hon parar henne med en likadan hund, så blir det ju 50-50. Och tar hon en annan dvärgpinscher blir det ju 75-25. Tre flugor i en smäll. Hon får en till hund som är frisk och den hon redan har får inte livmoderinflammation. Eller???


Vad hände då i den här diskussionen? Jo, det hände så att jag talade om var jag stod. Jag kan inte med gläde i mitt hjärta sitta och hålla med när jag inte alls är glad åt det hon tänker göra. Visst tänker ni, varför bryr du dig? Ja, varför inte? Det finns redan så mycket hundar som behöver kärlek och det är väl bättre att då ta hand om någon av dom, istället för att producera mer blandrasvalpar. Jag förklarade för henne att hon faktiskt kan kastrera sin tik och därmed då slipper risken för livmoderinflammation. Hon sa att hon faktiskt hittat en annan hund hon kunde tänka sig att ta hand om. Men varför inte göra det då?


Jag säger inte att alla blandraser är sjuka, men jag anser inte att vi ska 'promota' blandraser, när det finns så otroligt många rashundar som är anpassade för olika liv. Varför kan vi inte läsa rasstandarden och söka efter en hund som vi tror skulle passa oss? Det finns ju verkligen jättemånga raser och letar man bara så finner man nog en som passar som handen i handsken. Hos rashundarna känner vi redan till de defekter som finns och riktigt seriösa uppfödare arbetar för att få bort de defekterna. Hos blandraserna vet man inte vad det är som kan 'poppa' upp. I många fall, säkert inget, men i andra fall, säkert något otäckt... som det gjorde med min Eddie t ex.


dddd....Draag

image150 
Det blev ATV-körning idag. Pust!

Det ÄR jobbigt för bara fyra hundar med en 350cc. Jag måste hjälpa till och gasa, annars står vi still kan man säga. Den är på tok för tung, men jag har inte mycket val.

Det är bara att köra på tills 3-hjulingen är lagad och jag kan ha den istället.... med nytt styre :-)

Det gäller att få in milen i benen nu inför Fäboddraget. Idag körde vi i 1h och 5min. Hur långt vi körde orkar jag inte ens klura ut, då det blev lite huller-om-buller körning. Pya är duktig på höger och vänster och det går betydligt bättre när hon slipper sitta fast i halslänk med Niro. Nästa gång kör jag henne i singelled.

Jag sa ju att jag inte ska köra henne i led för vattenpölarnas skull, men nu är jag tvungen inför tävlingen och jag kan lugnt säga att starterna är betydligt lugnare när hon får gå fram. Hon är verkligen en bestämd dam och när hon är missnöjd så visar hon det så väl. Det är positivt att hon har en stark vilja, men ibland önskar jag att hon kunde haft lite mindre hjärna ;-)

2 bilder

*suck* 
Cykeln är trasig. Ena däcket har spruckit sen jag och Karin körde. Jag fick tappa ur luften för att ens kunna rulla den framåt. Och styret jag skulle byta ville Håkan vara med så jag inte råkar förstöra nåt på mopeden, så jag får vackert vänta tills han har tid att hjälpa mig med det. Så det blir till att träna med fyrhjulingen idag. Tur att den finns iallafall :-) Här en bild på tjejorna och även en ståbild på Atto. Kolla in skillnaden på Tióne och Atto. Tióne har bott inne i 3månader under konvalescent tiden och hon har inga muskler i jämförelse med Atto och Haldex.

image148

image149

God Morgon

Men se god morgon alla därute! Nu hann jag nog allt före er :-)

På schemat idag står hundkörning. Nu har de vilat sen i lördags så nu är det dags att köra sig en bra svängom på trehjulingen. Jag hoppas det skall vara lite kallare idag och att mätaren på cykeln ska funka, det underlättar en hel del om man kan se hur långt man kör på den för då är det bara att köra, inte så mycket tänka vilken väg och då går det även bra att svänga huller-om-buller, vilket jag gillar. Vi får se om jag lyckas med att ta lite kort idag.

Snart dags för frukost. God morgon ;-)

Länk

Här är ett inlägg som jag tycker är läsvärt

www.exxa.blogg.se

Söndagsbilder

image144
image145
image146
image147

Tråkväder

Som vanligt håller sig solen borta över Krokavadet. Nu börjar jag faktiskt längtar efter sommaren och sol och bad. Idag står inte hundkörning på listan över saker att göra, idag ska jag måla taket i vardagsrummet. Det blir säkerligen jättejobbigt, då det inte är någon höjdare att hålla armen uppåt någon längre stund. Men jag ska göra så gott jag kann *pust*  Fast jag kan inte påstå att jag längtar efter att börja då jag fortfarande känner mig helt död i kroppen efter den här veckan.  Antar att det är dags att sätta fart....

Lördagsgodis

Välkommen att busa med Niro!
Noia, Noxi, Nea, Simone och Matic var inte sena att bjuda in till lek.
 Mari och Joakim kom och rastade sina tikar på väg upp till snön.

Shejrix Four Matic
   

Matic är verkligen jättefin och hon blev jätteglad och hälsade som en galning på mig. Men med det trevliga och glada temperamentet hon har blir hon säkerligen lika glad åt vem hon än träffar. Sprallig och FULL av energi. En mycket vacker tjej som storleksmässigt är lika jämn som syskonen som finns kvar på kenneln. Kul att se att alla verkar vara så jämna och lika typmässigt sett. Jag ser fram emot att träffa alla på valpträffen i april.


Hundförarna för dagen!
     
I grå hjälm har vi Krokavadets Fia, allvarlig under körning med en nypa humor emellanåt. I blå hjälm har vi stand-in Karin som helst inte kör på skumpig offroad, men är en otrolig handler och en jäkel på att kuta med jämna mellanrum. Tack Karin för att du kommer ut emellanåt. Jag har förbaskat roligt när vi kör ihop :-)

Vi körde ca 8km och de jobbade på bra fastän det var himla tungt med oss två på. Prisma gick i mitten men när Silve började visa för mycket intresse bakåt, bytte vi på dom två, så gick det bra sen. Niro och Pya var jätteduktiga.

    
 
Haldex vilar ut efter rundan. Han jobbar lätt och utan ansträngning. Atto tycker att Busen är en snyggis. Hon gjorde ett jättebra jobb längst fram i spannet tillsammans med Tiwas. Hon är definitivt min nästa ledarhund. Vi körde 2,5km med Quattro och Tiwas i led, Haldex i team och starke Busen som wheelhund. Ett otroligt starkt spann med mycket vilja att ta sig framåt. Fastän jag bromsade helt med cykeln drog dom iväg med den och Karin fick skynda mången gånger för att hinna på den igen. Med Atto som inte kan kommandon och Tiwas som inte alls är någon ledarhund, fick Karin hjälpa till att leda rätt några gånger. Och några gånger klarade de sig helt själva. Atto ger järnet, precis som mamma Pya och hon är helt med på noterna att gå längst fram. Hoppas fler av valparna visar samma vilja som Quattro.

Lördagsbesök

Idag blir en rolig dag. Oväntat besök från Shejrix Four Matic med kompisar och matte Mari och husse Joakim. De är på väg uppåt landet för att köra på snö och som jag sa i tidigare inlägg, sin första snötävling. De åker förbi här, och vad kan vara smidigare än att stanna till hos sin uppfödare, som bor 2 svängar från E4:an, slå flera flugor i en smäll, rasta hundarna, sig själva och få lite fika i magen. Jag ÄLSKAR besök, speciellt av mina valpköpare. Det ska bli himla roligt att få träffa Matic igen, ja, matte och husse också naturligtvis. Det är alltid lika trevliga och jag trivs ypperligt i deras sällskap.

Sen kommer Karin och Busen. Vi ska ut och köra hundarna. Idag ska Karin få köra alldeles själv. Hon får ta Pya och testa att köra en sväng med två hundar. Det är bäst att börja med ett litet spann så hon känner att hon hanterar dom. Så det ska bli roligt. Sen satsar jag på att Karin ska orka stå baktill på trehjulingen, eller så kan jag göra det förresten(då kanske man kan stå upprätt t om) och köra en längre sträcka, helst över milen. Då får det bli 6-spannslina så Prisma kan följa med. Och sen kan vi köra valparna en liten runda.

Ja, idag blir en rolig dag :-)  Lite mör i kroppen sen gårdagen för jag gick stavgång över 5km :-)

Bättre idé

Äh, vad knäpp jag är. Det är ju bättre att köra alla hundarna i morgon.
För då kommer Karin hit.

Och nu har jag äntligen lyckats installera ett program på datorn som gjort att jag kunna tömma ur min telefon med bilder och göra en säkerhetskopia. Så här kommer några bilder...

image127
Meleia 2007-09-25

image128
Meleia 2008-02-01

image129
Busen 2007-10-02

Snötävlingar

Jag pratade med Matics matte igår, Mari. De ska tävla för första gången om en vecka, så nu åker de upp för att ha en veckas snösemester innan, så de hinner testa släden och köra lite hund innan.  Snacka om att jag är avis, men visst, min snötid kommer.... Det är SHAM-draget som gäller för dom och jag ska med spänning motta rapport om hur det har gått första dagen. Det blir husse Joakim som kör. Matic är naturligtvis inte med, för hon har inte åldern inne, men de ska testa att köra 5-spann för första gången nu och bara det måste vara jättespännande för dom.

Själv satsar jag på att träna så mycket jag kan med mina hundar för att komma upp i distans. Jag vill gärna göra en snötävling i år och jag siktar på Fäboddraget. Det finns två distanser där, en 15km och en 30km. Jag vill gärna köra 30km, men om jag och hundarna hinner komma upp i distans får visa sig. Det är skönt att veta att det finns en kortare, för då kan vi åtminstone vara med. Jag siktar på att köra Pya och Niro i led och Silve och Prisma bak. Det vore perfekt att kunna åka upp några dar innan och få köra lite släde. Jag har ju också en ny släde som jag inte alls har provat, så det kunde vara lite trevligt att känna på den innan. Men vi får se, allt ska klaffa för mig och hundarna för att vi ska genomföra tävlingen. Men Fäboddraget är något jag velat köra flera år, men förutsättningarna har aldrig varit de rätta. Jag hoppas de är det nu.





dagens Drag

Igår blev aldrig någon körning. Vädret var dåligt och jag ångrade mig. Så jag körde idag istället. Jag tog Pya, Niro och Silve. Prisma fick utebli, hon luktar alltför gott och jag tror att Silve inte alls skulle jobba i spannet utan försöka få bebisar istället. Efter att ha målat vardagsrummet hela dagen blev det lagom mörkt till när vi kom hem efter turen, så jag valde att inte köra någon mer hund. Ute i skogen här kan det rent av vara livsfarligt i nedförsbackarna om man skulle braka in i nåt träd. I morgon tänkte jag köra valparna. Två gäng. Prisma och Haldex och sen Tiwas, Atto och t om Tióne. Vi kan köra en kilometer bara. Tióne skuttar runt som en galning och haltar inte alls, så det känns jättebra efter hennes operation. Jag tror nog att det skall hålla och vara bra.


Dagens mätarställning           Distans: 7.49km   Snitt: 14.91   Tid: 30.11   Maxfart: 25km/h


Hade satt en mätare på fyrhjulingen, men den slutade att funka, antar att det är svårt att ha en mätare på den. Men på cykeln funkar den och det är kul att ha och kunna jämföra med tidigare körningar. När vi körde första gången med cykeln fick jag skratta gott. Pya och Niro fattade inte att vi skulle dra. Det LÄT ju inget *brum, brum*. Så innan det klickade hade det nog gått 10sek. Men idag fattade dom på en gång och det märks tydligt att det är MYCKET roligare att dra med cykeln. Och skillnaden i uppförsbackarna märks mycket väl då de är lite lata och tror att jag ska hjälpa till hur mycket som helst. Det är det som är det svåra med motorcykeln, för man vet aldrig riktigt hur mycket de faktiskt drar. Känslan försvinner liksom. Vi hade kul idag, önskar bara att styret vore högre.



Lustigt

I förrgår vid inlägget Tankar, toppade statistiken på 73 stycken besök.
Endast 3 stycken inlägg :-(  Måste säga att det gör mig lite fundersam.
Har folk verkligen inga åsikter? eller vågar de inte stå för dem?

I snitt talar statistiken om att jag har runt 30 besök varje dag, så i förrgår undrar jag verkligen vad som hände.

Idag är en härlig dag...

... full av tråkig himmel och regnstänk som kommer nedseglandes från densamma.*blä*

Jag ska köra hundarna idag. Det blir trehjuling och vanlig cykel igen. Jag ser fram emot det :-)

Manuella hjul

Jag tog 3-hjulingen och 2-hjulingen istället för 4-hjulingen.

3hjuling
Jag tog Pya och Niro för att köra en runda i skogen. Mitt styre på 3hjulingen är fortfarande för lågt, men jag tror att jag klarade mig rätt bra idag. Jag var tveksam till att två hundar skulle klara att dra mig runt på trehjulingen i skogen, det är rätt så tungt ändå, men jag chansade och de gjorde ett bra jobb. Niro stannade och pinkade två gånger, hmmm...  Pya jobbar verkligen intensivt, men hon stannade inte i några vattenpölar.
Distansen blev enligt mätaren 4.46km. Snitthastighet: 12.22. Tid: 21.58. Max: 27km/h


2hjuling
Jag började att köra en sväng med Prisma eftersom hon löper. Jag vet inte hur långt vi körde, för jag har ingen mätare på cykeln, men det kan ha varit 3-4km nånstans. Hon jobbade på bra och jag känner mig jättenöjd med henne. Hon var lite osäker på cykeln i början, men sen gick det bra. Hon travar mest hela tiden.

Silve fick sig också en sväng på den vanliga cykeln. Han var JÄTTEglad över det, för han jobbade som en galning och jag som bara tog en vanlig cykelsele på honom, insåg att nästa gång ska han nog ha en dragsele istället. Vi körde lika långt som Prisma och jag gjorde.

 
Jag skulle vilja ha en fyrhjulig cykel, en där man kan ha en passagerare med som sitter på cykeln. Det skulle vara så kul att kunna ha med en kompis på det sättet. Det är ju så mycket roligare att köra hund på det här sättet istället för på en motorcykel. På motorcykeln känner man inte av farten och draget från hundarna. Fördelen med motorcykeln är att det är mycket säkert att kliva av och korrigera om hundarna trasslar, om man är själv och kör, som jag så ofta är.


Tankar

I hundgården
Ute i hundgården har Atto slutat löpa. Prisma löper för fullt och Silve och Niro tycker att hon luktar himmelskt gott. De står och trånar efter henne så fort de får vara ute i rastgården. Hon ser till att få sin uppmärksamhet och flörtar naturligtvis tillbaka. Silve stoppar in tassarna genom nätet och försöker klösa ut henne, Prisma som vanligtvis är en bitch säger ingenting om det. Fick hon, skulle hon nog gärna få till det med Silve eller Niro. När Silve är i hundgården skäller han jättemycket. Han retar mig till vansinne. Ibland har jag lust att gå och tejpa ihop munnen på honom för att se om det hjälper. Han är en riktig pipsill när det är löp här hemma.

Avstämma hundar
I Canada så 'debark'-ar dom sina hundar. Där kan grannarna klaga om de har hundar som står och ylar och skäller. Har man då en kennelverksamhet kan man få den nedlagd om det klagas. Så de tar helt sonika och skär av stämdbanden på sina hundar, så när de skäller hör man bara ett dovt skällande istället. Det låter jättekonstigt för en som inte är van. Detta får mig även att tänka på något annat. Nämligen...

Kastrering
I både USA och Canada är det även populärt att kastrera sina husdjur när de inte ska gå i avel. Det är något vi helst inte gör här i Sverige. Egentligen undrar jag varför? Varför är vi så tröga i Sverige att vi INTE anammar samma metod? Hur superbra skulle det inte vara om våra hundar slapp dessa hormoner, som spelar med dom varje gång det är löp? Om de slapp må dåligt som en del gör, om de slapp hävda sig mot andra hundar för att vara högst i rang för att vara den som 'får till det'.  Vi skulle få mindre slagskämpar på det viset, och därmed mindre problemhundar, vilket skulle resultera i färre omplaceringar.

Det finns jättemånga fina hundar som kan gå i avel, så varför kan inte vi uppfödare vara mer ansvarsfulla och göra som de gör på andra sidan Atlanten och sälja våra valpar med ett 'spay/neuter' kontrakt och förhindra att våra valpar som säljs till människor, som efter att ha haft hunden i 1½ - 2 år tar valpar på den, för att dom tycker om den så mycket?


Inne på 13e året
Själv har jag varit med rasen sen 1995 och jag känner mig fortfarande som en nybörjare i mångt och  mycket. Efter 12 år med rasen har jag haft min första valpkull. Nu har jag valpköpare som vänder sig till mig med alla möjliga frågor och jag försöker svara och hjälpa så gott jag kan. Jag går till mig själv och känner efter vad jag har lärt mig genom åren. Jag har sprungit på utställningar sen -98, varit med min vän och mentor på dragtävlingar och träningar, haft mina hundar på kollo för att de inte ska tappa den viktiga språkkänslan. Jag söker fortfarande råd och hjälp av mina uppfödare, jag har fortfarande mycket kvar att lära. Nu återstår att se vad valparna kommer att bli. Kommer de att bli som jag förväntat mig? Duktiga arbetshundar med trevligt temperament och en fin exteriör? DET kommer för mig att vara beviset på att jag lärt mig något under de här tolv åren.

I vårt land börjar det komma mer och mer att kennlar kastrerar sina hundar när de inte ska gå i avel. Jag tycker det är jättebra och fler borde följa exemplet. Dock tror jag starkt att fler skulle kastrera sina hundar om priset var mer överkomligt. Att kastrera tikar idag kostar ju nästan lika mycket som inköpspriset av tiken. Ingreppet på hanar är betydligt lättare och då även mindre kostsamt. Skulle priserna sjunka, skulle ingreppen öka. Det är jag övertygad om. 


Jag KAN inte vara den enda som tycker något om det här.    Vad tycker du?


Vilken katt!

Meleia är ju bara för otrolig. Fastän det snöade och blåste tog hon av sig innetofflorna och drog på sig stövlarna för att följa mig med på stavgångsrundan på 2,5km. När vi kom till bron gick hon bokstavligen i mina fotspår, först det ena, sen skuttade hon över till det andra. Med den här stilen har vi kommit i form på några veckor, hon och jag. Vilken superkatt jag har, hon gör att min promenad blir mycket roligare. Meleia är överviktig, det är inte jag, jag vill bara komma i form. Men om vår motion betyder att Meleia kommer att få bort sitt extra som hon inte borde ha, för hon är inte ens ett år, så känner jag att det drar lite extra och jag känner mig mer motiverad, speciellt som hon går med vid dåligt väder.

Det behövs inga ord

Tióne



Haldex

Snöiga trädtoppar



Igår började dagen som vanligt, lite halvmulen och halvtråkig. Hux Flux var det snöstorm och snön ven mellan trädtopparna på tomten, hundarna ylade och kröp in i kojorna, de förståndiga åtminstone.  Jag märkte absolut inget märkvärdigt, allt var som vanligt. När jag kom ut för att mata hundarna runt sjutiden möttes jag av en stor trädtopp som vanligtvis brukade sitta på trädet jämte hundgården. VA  I  HE-VETE!!! var reaktionen den fick när jag mötte den i halvmörker då den lyckats dra med sig sladden till lampan som annars lyser upp över de bakersta hundgårdarna.

Hua! Jag är bara glad att den föll där den gjorde. Den kunde lika gärna ha fallit rakt på hundarna.


Vad är det som händer här i Krokavadet nu egentligen? Är det någon som har kastat en förbannelse på oss?