GRATTIS Exxa!

Ett stort grattis till Shejrix X-Drive med matte Jennie och husse Mikael som idag på en inofficiell utställning i Ludvika fick HP och senare även BIR-rosetten. Som ni har väntat på den!!!

Enligt rapport skötte sig Exxa strålande och bakbensbekymrena kan vi nog vinka adjö till!
I gruppen kom de på en hedrande 4e placering! Bra jobbat!!

JÄTTEMÅNGA grattiskramar från oss!

Läs mer på Exxas egen blogg här

T I Ó N E

image202

A T T O

image200

För mig ock alla andra!

Förresten...

.... något jag funderat på mycket och länge nu, är den här biten med att man ska få ha sina egna åsikter - utan att bli påhoppad för det. Det är ju så i det här landet, yttrandefrihet har vi - men är det verkligen så?


Yttrandefrihet omfattar rätt att yttra sig muntligt samt rätten till att föra fram åsikter i radio, tv och liknande medier, utan censur eller bestraffning. I FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna formuleras den som "Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser."



När jag läser det här, tolkar jag det helt enkelt som att: Jag har rätt att yttra mina åsikter, mina tankar, här i min blogg, utan att någon egentligen har befogenhet att lägga sig i. Det är ju mina tankar, mina åsikter!  Funkar det så? Nej, naturligtvis inte! Jag har personligen upplevt det som att vissa saker jag skrivit inte varit 'populära' hos vissa människor och konsekvensen av det hela har blivit dispyter med desamma. Mycket tråkigt. Självklart står jag för ALLA mina åsikter. Gjorde jag inte det, ska jag inte yttra mig. Det tråkiga med detta är att hur mycket jag än tror på yttrandefriheten, frihet att säga vad jag tycker och tänker - så har det begränsat mig!

På vilket sätt?
Jo, jag tänker mig numera för innan jag skriver om något jag normalt sett kanske inte skulle funderat över så mycket, utan bara skrivit ned. Jag måste fundera över vad det kan få för konsekvenser av det hela. Kommer jag att 'få fan' för det här, om jag skriver det här? Kommer jag att få en massa fula kommentarer som inlägg? Telefonsamtal där folk tycker si, tycker så? Upprörda mail?

Ärligt talat
Jag blir förbannad av det här! Jag blir så jävla arg av att jag inte ska kunna skriva vad som händer här hos mig utan att jag ska måsta fundera på vad jag skriver. Jag blir så djävla tokig på att läsa andra människors bloggar, där de konstant får påhopp av människor, som har sina åsikter om deras liv och göromål. VAD FAN!!!!


* LÅT OSS TYCKA VAD FAN VI VILL!

* LÅT OSS VARA IFRED - NI MÅSTE INTE DELA VÅRA ÅSIKTER!

* SLUTA LÄS VÅRA BLOGGAR OM NI MÅSTE REAGERA GENOM PÅHOPP!



Det här är ett blogginlägg, inte bara för egen del, utan även för alla andra som får skit för sina åsikter!!!



Soliga dag

Det är väl inte ofta man önskar att solen inte ska vara framme. Det är ju så bländande vackert när den är det, och värmande skönt. Men faktum är att jag tycker att den kunnat hålla sig borta sista dagarna, och värmen med, så hade snön kanske fått stanna kvar längre och jag och hundarna hade kunnat åka mer släde. Men nu blir det inte så för solen fortsätter med sin närvaro och det är bara att passa på att njuta av den istället. Man vet aldrig när den byts ut mot gråa moln som rätt vad det är släpper sina droppar, rakt ner på oss.

Igår när jag matade hundarna för kvällen, gick jag in till Prissilutt för att gosa lite. Just nu löper både Pya och Tióne och jag släpper ihop dom rätt sparsamt, för att se att det verkligen fortsätter gå bra. Märker jag att Prisma är lite spänd, ja, då tar jag in henne i hundgården igen. Men jag var i vilket fall inne för att gosa med henne. Ute i rastgården var det gänget jag inte hann köra igår, Silve - Niro - Tiwas, ja, inte Atto för hon var tydligen intressant att lukta och rida på hela tiden(hon går ju med Tióne), så Haldex var ute med dom istället. När jag var inne hos Prissi kom han och ställde sig utanför, vid dörren, och bara tittade på mig med sorgsna ögon. "Men maaatte", såg han ut att säga.... "Jag då?" Matte: "Men lilla gubben, vad är det?" Sen gick jag ut till honom och genast började han kramas och gosa med mig!

Jag har aldrig varit med om maken till hund. Den här lilla nallehuskyn visade igår att han är rätt 'mattig' då Håkan även var inne i hundgården för att klappa lite, men Haldex, han kom till mig. Han älskar att komma och böka huvudet i knät, om man sitter ned. Då böjer han ner pannan mot knäna och så ska man klappa på honom. Han tycker väldigt mycket om att sitta i famnen, då blir han som en lealös liten teddybjörn och hela han slappnar av, och så somnar han nästan. Den här hunden är otrolig. Ett sånt trevligt temperament, mjuk och go och det tillsammans med hans nalleliknande utseende gör att man nästan smälter när man ser på honom. Haldex är för rar och jag har svårt att tänka mig hur det skulle vara att inte ha honom i hundgården tillsammans med de andra!

image199

Sista turen?

image198
Mamma Pya och dotter Tióne fick gå ut i led som, vad jag trodde skulle vara första teamet, framför släden idag. Det visade sig att förmodligen är de de sista jag kör släde med nu, då en stor bit av grusvägen tinat upp. Och fler bitar på spåret hållet på att tina upp, så det är att plåga belagen om jag kör där. Det gjorde jag minsann idag!!! Ca 10-15meter grusväg! Iiii! Nåja, det är 'slit-å-släng-släden', så det gör inte så mycket.

En 4-5+ grader var det när vi körde.  Prisma och Haldex bråkar inte i starten längre och de två gör ett riktigt bra jobb därbak. Känner mig nöjd med dom. Tióne och Pya känns som ett bra par och när väl 3-hjuling säsongen börjar igen, ska jag försöka köra Tióne och Niro i led, så att Pya inte lär Tióne dumheten att stanna i vattenpölar. Mer ledarhundsträning överhuvudtaget ska det bli och det med en hund och cykel. Men det blir när väglaget är bättre.

Slädkörningen fortsätter

Helt otroligt, man åker iväg för att komma till snön och få något tillfälle att köra hundarna med släden och det dröjer inte länge förrän det snöar som bara den i Småland och nu har jag kört släde 3 gånger sen jag kom hem.

Nu blir det ingen vila för hundarna! Nu tar vi tillvara på snön, så länge den ligger kvar. Så vill jag få chansen att få så mycket av slädkörning och snö under tassarna på valparna, som bara går nu. Ja-aa, naturligtvis utan att köra slut på dom.

Jag försöker tanka upp lite filmer på YouTube, men det går inget vidare ska erkännas. Med enbart mobilt bredband är hastigheten inte särskilt snabb och det hinner alltid bli nåt strul innan filmen är färdigtankad. Försökte hela dagen igår utan något resultat. Men jag ger inte upp. Klart ni ska få se mina filmer!

Slädkörningen igår
Jag ger inte upp där heller. I lördags skulle jag ju pröva Haldexen i led med Niro och det var en katastrof. Niro talade om för den lilla pluttvalpen(nåja, han är inte såå liten) att det minsann inte är han som bestämmer och Haldexen tog åt sig och kunde inte relatera till varför Niro sa åt honom. Då ville han minsann inte alls vara bredvid Niro och det var stört omöjligt att ens försöka. Igår körde jag tre gånger.

Först ut
Niro i singelled med Silve och Tiwas bakom. Jag har kört Niro en gång tidigare i singel, men då tappade han fokus till slut, så det var spännande att se hur det skulle funka nu. KANONERS! Det var struligt i starten, han är inte världbäst på att sträcka upp linorna när han ska stå själv längst fram, men efter lite tjafs och tillsägelser så funkade det med. Det gäller att ha tålamod.  Det här gänget är gapigast, det är Silve och Tiwas som gör det.

*nu snöar det igen, förresten*

Vi körde en kortare sväng, för vi startade rätt sent, så jag skulle hinna köra alla innan det blev becksvart. Ca 4-4,5km skulle jag tro. Niro var jätteduktig och vi hade inga större problem med höger och vänster. Det som är problemet är att Niro inte är jättesäker på sig själv, det märks när han tar mitt kommando på en gång och sen får för sig att; Näääeee... vi skulle nog inte dit ändå. Och så ändrar han sig. Kanske är det jag som brister där också? Kanske ska jag berömma honom mer och mana på mer när han går åt rätt håll? Jag gör det, men det är ju skitsvårt när han går åt rätt håll och sen bara ändrar sig. Men okej, det kanske är något han måste växa in i också. Det gick bra iaf och han jobbade på bra. Silve och Tiwas jobbade jättebra bak, så jag känner mig mycket nöjd.

image194


Andra gänget ut
Pya och Tióne i led. Atto bakom. Finns inte mycket att säga förutom; VILKET GÄNG!!!!

Tyst och lugnt i starten. Helt otroligt skönt att slippa en massa trassel. Tióne hon står som en självklar ledare där fram och lyssnar bra på mamma Pya. De trycker sig mot varandra när de jobbar och Pya har nog aldrig gått så bra som hon gör med Tíóne. Det känns helt otroligt. De rör sig i takt med varandra och det känns som att de synkar varandra perfekt. Atto... ja, vad ska jag säga om Atto? En makalös liten tjej med ett riktigt gott arbetshumör. Hon bara följer ledarhundarna och ökar de takten öser hon på. Rör sig med lätta steg och är lugn och fin i spannet. Detta gäng arbetade hur bra som helst. Tióne svängde en gång och har ett otroligt tempo och ett fint steg.

image195


Tredje gänget ut
Med bara Haldex och Prisma kvar, fick Niro vara med en gång till, närmast släden!!! :-) Jajamän, nu var det dags att inte ge upp och återigen testa om Haldexen kunde gå i led. Kanske var det bara fel kompis han stod med förut? Jag valde att testa honom med Prisma. Snacka om RAKET!!! Han var lite osäker i starten, men med bara Prisma och Niro så var det lugnt i starten och Haldex stod där fram med Prisma på sin högra sida, och såg rätt så mjäkig ut. Han såg ut som att någon skulle hoppa på honom och ge honom stryk närsomhelst. Prisma, hon låg ner i starten. Och IVÄÄÄÄÄG! Ingen tvekan om att Haldexen kommer att kunna hålla den positionen i framtiden. Vi hade inga större besvär med svängarna och Haldexen gjorde som Tióne även han och lyckades svänga oss vänster, när Prisma inte gjorde någon tendens till att göra som jag sa. WIHOOOO! Blir man glad då, eller blir man GLAD!? Vi fick köra i mörkret som redan fallit, men vi hade inga problem med att hitta hem.

image196

(jag har t om ljusat upp den här bilden)

Känner att jag har ett starkt gäng inför nästa säsong. Det kommer att bli svårt att klå oss när vi väl fått rutin och erfarenhet på släde och tävlingar :-)   (haha, man måste ju ha självförtroende)

image197
Prisma och Haldex hemkomna efter en supertur


Utställningen

Långfredagen
var utställningsdag för Haldex och Niro. En inofficiell utställning i Växjö, där domare IngMarie Hagelin var bokad. Hon har tidigare dömt Niro till BIS2 valp en gång i tiden, så naturligtvis kände jag att vi var tvungna att åka på den utställningen, för att jämföra kritiklappar. Med i bagaget åkte även Haldex, för jag minns att jag gillade IngMarie, så det skulle vara kul att höra vad hon skulle säga om honom också. Nu är det juniorklass för Haldexen som gäller, så det är ju inte lika lätt att knipa rosetterna, även om det egentligen har föga betydelse för mig numera, och det på inofficiella utställningar. En gång i tiden minns jag att det betydde otroligt mycket för mig, men nu har jag fått mer skinn på benen och tar dessa inofficiella utställningar för vad det är, övning.

Även Exxa var anmäld och morgonen började med att de kom ca 20minuter senare än planerat. Naturligvis fick de sniglar som körde bra mycket saktare än vad skyltarna rekommenderade. Allt för lite snö på vägen. Man undrar ju vad såna folk skall ut och göra? När de uppenbarligen inte kan köra?

Väl här tryckte vi in oss i min bil så gott det gick. Med killarna bak och lilla Exxa i bilbälte jämte mig i baksätet. Hon var sååå duktig och sov på min arm, både på vägen dit och hem. Det gillade hon allt. Hon luktar inte så gott längre, så hennes löp är nog slut. Skönt det också, så missar de inte någon del av kontaktkursen de nu ska gå på. Jaha... det var bara att åka på. Vi följde GPS:en.....(ja-aaaaaa Karin, den visade FEEEEL - skratta lagom) som tog oss åt 'helt-galet-åt-vilse-i-pannkakan' och till slut sket vi i den och körde på eget bevåg, vilket visade sig vara bra mycket bättre. Jä-la GPS!!! Den gör mig förbannad.

Nåväl, vi kom fram till slut och när vi hade lagt våra grejer på buren Micke fällt upp kommer dom och säger att vi ska in i ringen *suck* Snäääällla, vi kom nyss och har åkt fel, kan ni ta några andra före? En proffsig ringsekreterare hade gett det förslaget själv. Jag och Jennie hann bara gå på toa, sen fick jag rusa in i ringen med Haldexen först. Vi hann inte ens öva lite innan. Men han skötte sig. Det kändes stressigt dock och det var nog länge sen jag kom så vi fick springa in i ringen på en gång. Men alltid ska det inte gå bra, det kan man inte förvänta sig.

IngMarie gillade honom iaf, även om jag själv tyckte att vi kunde presterat mycket bättre i uppvisningen. Men som sagt.... det kan inte alltid vara perfekt. Han fick en 1a i kvalité och ett HP. Sen var det bara att byta hund med Micke som stod utanför ringen och ta in Niro istället. Var lite stressigt med honom märkte jag, för svansen kändes hög på honom, men det funkade bra att springa och jag tror jag säkert tog rekord på ridbanan den dagen :-) Vi öste på i full kareta och jag tog kurvorna likt lutande tornet i Pisa. Niro skötte sig perfekt... nästan. Han satte sig ned lite väl mycket när han skulle stå, nån gång eller två. Sen var det Niro och Haldex i bästa hane. Stressigt som det var, tog jag bara kopplet från Micke och helt plötsligt hade jag TVÅ HUNDAR som jag sprang med, SAMTIDIGT!  Haha! Jag måste va tokig. Vet inte vad jag tänkte på, men som sagt, det var lite stressigt, fast jag tror det gick rätt bra. Vi tog en liten sväng och sen ställde jag upp dom mot varandra, och tack och lov att de ställer sig själva, för det funkade!!!

Hur gick det då?
Jo, IngMarie gillade verkligen Haldexen, han har ett vackert huvud tyckte hon, men helt klart var den andra hunden färdig. Så det är klart att Niro tog hem det och det är ju inget att snacka om. Kul att höra av IngMarie att; "Om ett år... ja, då blir det farligt" menade hon på. Och hon, likt andra har sagt, sa att "den här hunden om nåt år"......  Då ler man stort och brett! Känner mig skitnöjd!

Efter oss fick Exxa gå in i ringen och hon fick en 1a men tyvärr inget HP. Pga hennes rörelser och jag förstod vad domaren menade när jag senare gick in för att fråga vad det var som inte stämde. Exxa verkar vara lite stel just nu i sitt bakdelsparti och jag hoppas det bara är någon hemsk växtfas hon är i, så det inte är något värre. Men Exxas matte och husse, som är som vakande änglar över Exxa, ska kolla upp och eventuellt göra en röntgen, så man kan utesluta vissa fakta åtminstone. För lilla Exxa fick en superfin kritik och jag kände mig nöjd över den, för fin är hon och sen sist jag såg henne har de lyckats träna lite i drag och hon är mer musklad än innan och även lite tjockare. JÄTTEFIN helt enkelt! Så visst blir man förvånad när man får se hennes rörelser, som just nu ser lite bundna ut, som tidigare varit perfekta. Jag håller tummarna för att det bara är lite växtvärk eller ömhet efter dumma skutt.

Allt som allt var vi inne i ridhuset, i säkert en hel kvart *skratt* Aldrig har jag varit så fort in och så fort ut. Men men, varför stå där och frysa? Vi åkte hem och körde släde istället. Just ja... Niro fick gå in i gruppen också. Tror det var 6 eller 7 stycken i gruppen. Han lyckades få sig en blå rosett, alltså BIG2. Med det var vi glada och nöjda. Hem och köra släde. Om hur det gick får komma i en senare bloggning.

Dagen som varit

Långfredag - känns som döfredag, då jag är halvt döende i kroppen(känns det som iaf)

Det har varit en inofficiell utställning i Växjö, som jag och Niro och Haldex åkte på, tillsammans med Exxa och hennes matte och husse. När jag såg att det var IngMarie Hagelin som dömde ville jag åka på den utställningen, då hon dömt Niro till BIS2 när han var 9månader. Det finns en hel del att berätta om idag, men faktum är att jag är dötrött, så jag orkar helt enkelt inte.  Tjing tjing... kanske i morgon....

Hälsning

image193

Hemma igen

Gårdagen bestod av att ta sig hemåt efter besök hos Nanaimo på hans nya ställe. Trötta och glada över att vara hemma, fick hundarna komma in i sina hundgårdar och bara slappa. Nu har jag fått sova i egen säng och det känns underbart och under dagen ska jag se om jag kan sätta mig ner och orka göra lite bilder från vår resa. Jag har lite annat att göra först, så det kommer i sinom tid. Vi har iallafall haft det underbart och vi har lärt oss en hel del efter vår 'semester'. Matte har lärt sig hur man vurpar med ett halvgalet valpgäng. Tur att jag hade hjälm på huvet, annars har jag nog fått en hjärnskakning. Silve har lärt sig att rymma och även att komma tillbaka på okänt ställe. Tur att han har mycket i huvudet. Quattro har lärt matte att hon inte gillar att sitta själv i en box, då biter man sönder den. Tióne har lärt sig att vara lite mer tyst när man står på stakeout, men har dock mycket kvar att träna. Alla tre tikarna, Pya, Tiwas och Prisma har lärt sig att kunna stå på stakeout, med möjlighet att nå varandra, utan att slåss. Det har faktiskt gått mycket bra med alla tre och fortsättningsvis hoppas jag det ska hålla i sig. Nåja... nu har jag inte tid att sitta här och skriva mer. Jag ska ut och pössa på hundarna efter att de ätit mat :-) Vi ska kramas och gosa nån timme, innan jag ska ut och städa vandrarhemmet. Det kommer gäster på fredag och då ska det vara fint. Men först... frukost för mig ;-)

kramis!

Skitnöjd - rent ut sagt

image190
Hej! Här är vi ute på vår 'Fäboddragstävling'!
Rosentorps Fäboddrag blev det visst. Måste upplevas!

image192
Här är jag och gänget. Vi körde 15km och de gjorde ett riktigt bra jobb. Imponerad speciellt är jag av gammelgubben Silve som jobbade på bra och hängde med i gott tempo banan runt.

image191
Fantastiskt att gå i mål och senare vid grillning i Rosentorpet, få sig ett diplom!!


Tidiga morgnar och sena kvällar tar ut sin rätt och jag har ej ork för större redovisning. Den kommer när jag kommit hem igen, men håll till godo med kortrapporterna så länge!

KRAM!!

Klara - linor - GO!!

image189

Röda slädens debut

*Släden känns fantastisk!!*

Omedelbart efter ankomst, stack jag och Classe ner till Hundspåret för att köra en sväng med hundarna. Första gänget ut var 'tävlingsgänget' och de gick på som raketer. Faktiskt var de jätteduktiga och även när Classes vorsteh tik, Ticca kom och sprang lös, så brydde de sig inte nämnvärt. 6km drog vi och Classe tyckte att vi var duktiga. När vi kommit hem igen sa han till sin fru, Annika att hon nog skulle få passa sig för mig i spåret sen *skratt*

image187

Valpgänget och Tiwas fick gå ut som andra spann och det var lite vimsigt i början. Tiwas är ju ingen ledarhund och det märks när hon gör tusenmiljoner andra saker än att hålla upp spannet. Vi tänkte att de skulle ta vittring på spåret så det skulle gå lätt, men vid ett tillfälle skulle vi höger och Tiwas tyckte vägen rakt fram såg mycket mer lockande ut, så jag fick öva på att ankra upp och leda åt rätt håll. Classe tog Niro en extra sväng och han var mycket duktig för att aldrig ha gått med någon som kör skidor jämte. Tióne strulade in sig fler gånger, för hon är så ivrig, så ankra upp - ja, jag fick öva på det några gånger...

image188

Vi är uppe

Gårdagen började med att jag klev ur sängen kvart i sex och masade mig ut och matade förvånade hundar. Jag fick ropa "Gomorron" till dom flera gånger på väg till hundgården innan de fattade att de skulle vakna upp och komma ut för att få frukost. Det var nog raketfart på både matning och ätning tror jag. Det var som att de förstod att det var nåt på gång, så det var bäst att skynda sig.

In och packa klart allt jag skulle ha med mig och äta en räserfrukost jag med. Sagt och gjort så var jag igång med att stuva in allt i bilen *suck* Och det fick inte plats.... och det fick inte PLATS!!! Mycket bök och stök och försening på tiden så slängde jag bara in allt till slut med tanken att vi ändå skulle få packa om när jag kom till Assarebo.

Hundarna var lagom uppspelta och Silve var så ivrig att komma in i transporten så han inte visste till sig knappt. Tióne och Haldex ville inte ens komma och ta på sig halsbandena och jag fick jaga in dom till slut. När hundarna väl var i bilen for vi iväg och hämtade Classe och sen bar det av; Mooooot Grönklitt!

Och nu är vi här :-)

Och mina hundar står på snabbrastningshakarna på transporten och skäller och gnäller och Annika skäller på dom, för hon är ute och matar sina hundar. *småskrattar* Mina hundar är inte vana för fem öre, så jag tycker inte att det är så konstigt att dom låter. Jag tänker att dom lär sig med tiden och det tjänar inget till att hålla på att bråka med dom. Det är valparna, Haldex och Tióne som låter mest, speciellt Haldex.

Nähä... nu ska jag gå och borsta tänderna efter min frukost och ge mig ut. Här inne kan man ju inte sitta när man är på snön. Yeeeehaaa!!

*bilder kommer lite senare*


Kvällen innan avresan

Seg i kroppen och tomt i knoppen!
Det enda som inte är packat nu är hundarna, jag och mina hygienartiklar :-)

Huvet är tomt på vettiga tankar vid det här laget och jag känner mig minst sagt dötrött och har bara lust att gå och lägga mig. I morgon blir en tidig dag, idag gick jag upp halv sju, så den här dagen var tidig den med. Jag skall sitta i bilen och vara på väg mot Assarebo vid kvart i sju i morgon, så jag lär ju gå upp klockan 06:00 åtminstone. Då kan jag bara klä på mig, ut och mata hundarna, gå in och packa resten av mina prylar, äta frukost och sen packa in hundarna, vilket tar väl 10min kan jag tänka.

Nu måste jag tänka....

mata hundarna= 10 min
göra mig klar= 10 min
frukost= 5 min
packa in resten, hundmat å skålar= 5 min
stoppa in hundarna i släpet= 10-15 min

Hmmm.... tror nog jag får gå upp tidigare ändå *suck* Jag som är världens morgonmänniska!! *not* Jaja, jag får ju sova på kvällen igen och har jag tur kan jag ha lite sovmorgon.... ehm.. nej inte... hundarna kan ju inte ligga i transporten hur länge som helst. Tidiga morgnar och sena kvällar... hehe...

Men köra hund ska jag allt!     *längtar*

Nähä, jag har inte gett dom kvällsmat. Ska jag ut och göra med räserfart, sen blir det in och ta en varm dusch och så blir det sängen för min del. Nu är jag trötter.

I morrn vid eftermiddagstid ska ni tänka på mig när jag och hundarna är uppe på snön. Kan ni gott va avis, ni som redan vart där. Nu är det min tur!!!!

kramis


Hela gänget


Film på Tióne i spannet


Debut fram

Igår körde jag 8-spannet med fyrhjulingen. I led går Pya och Niro. I team Atto och Tiwas och sen Haldex och Prisma. I wheel går Silve och Tióne. Jag valde att sätta Tióne jämte Silve då hon ÄR så jobbig i starterna. Hon gapar och skriker och skriker och skriiiiiiker, så jag har inte varit med om värre hund tror jag. Men att sätta henne bredvid Silve var precis rätt val märkte jag. Silve säger ju till på ett bra sätt utan att göra någon skada. Perfekt!

image183

Nästa bild har jag, när det var ca 2km kvar hem, flyttat Tióne till ledarpositionen jämte mamma Pya och Niro bak. Ingen halslänk på ledarparet nu heller och när vi for iväg var det som att skjuta iväg två raketer där fram. Tióne sprang som att den platsen var hennes givna. Jättekul att se. Så nu har hon testat 'up front' och det för ett 8-spann. Inte dåligt pinkat och jag kände genast att den här lilla tjejen har stor potential och mycket vilja. Så jag hoppas hon ska ha tillräckligt innanför pannbenet att kunna ta kommandon sen också.

image186

Senaste nytt

Ett mail kom och senaste nytt är att Fäboddraget är inställt på grund av att det inte finns några spår :-(  VA FAAAEN! rent ut sagt. Det är väl upp till tävlingsledningen att se till att spåren är uppkörda. Usch vad besviken jag är.


Beslut att åka upp i vilket fall är gjort och istället för onsdag åker jag torsdag morgon hämtar jag upp och åker tillsammans med Annikas man, Classe. Han skulle upp och tävla i Fäboddraget han också, men nu åker han istället med mig för att vara med sin familj. Det blir trevligt att få lite sällskap i bilen.

Segt öga ser framåt

Usch vad jag är seg idag. Det är som att dagen inte har kommit igång för mig än. Och inte har jag gjort det jag skulle ha gjort. Seg seg seg!!!

Det är skitväder här. Över 10+ grader, men det börjar se ut som att det ska bli lite bättre med gråa moln. Hmmm.... Meningen är att jag ska köra hundarna idag och det ska jag väl också. Idag har jag ingen lust att göra nåt. Ingenting! Nada!

Det är dags att ta sig i kragen och vika upp kanten. Göra sig lite alert och make things happen!

Ögonen är sega och gör ont. Känns i kroppen som att dåligt väder är på väg. I hope not, för då regnar det in i hundtransporten. Dörrarna står på glänt och gammal unken luft vädras ut.

I morrn bär det iväg. Tills dess ska jag:


  • ha sökt ett antal jobb
  • packat allt som går att packa idag
  • satt in en slant på banken
  • snott två BGB-hakar från några av mina draglinor för att sätta på snabbrastningskättingarna
  • ha vallat medarna på släden
  • ha tvättat draglinorna och selarna
  • ha gjort i ordning vandrarhemmet så det är klart när gästerna kommer
  • ha lagt mina viktiga papper i brevlådan


Det känns som att jag kommer att glömma en massa saker.... hjärnan är förvirrad och helt lost in space just nu. Nåja, nackspärren jag hade för några dar sen är inte kvar och ingen förkylning eller influensa eller nåt :-)

På torsdag åker jag raka vägen från Hallstahammar upp till Grönklitt där Annika befinner sig. Där ska jag få hjälp med att sätta ihop mina draglinor, och jag hoppas jag enbart kan få instruktioner och göra det själv, så jag lär mig att göra egna. Det är ju lite trixigt på sina ställen, de vanligaste knoparna kan jag nog klara. Så det blir till att ge sig av tidigt från mamsen, så vi hinner sätta ihop linorna och jag hinner köra hundarna. Jag skulle vilja köra alla på torsdagen några kilometer iaf. Då finns det kanske möjlighet att även få kort på mitt 8-spann. 

Nähä.. nu måste jag ge mig ut och sätta ihop spannet och köra en sväng. Klockan fyra ska jag vara någon annanstans.

En öl och en Pringlesburk

Dagen började med att jag sov som en gris, ända till tjugo i nio. Vaknade och gick ut och matade hundarna efter min frukost. Vilken tur att de är van att äta sen frukost, annars vore det taskigt att gå ut så sent. Efter matning, in och diska skålarna och mathinken. Struntade i att duscha då jag ändå skulle fjanta runt som en idiot idag och göra en massa grejer. Då är det riktigt gottigt att ta sig en varm varm dusch på kvällen innan det är läggdags :-)

Jag tog på mig en mössa för att dölja min fula morgonfrisyr och sen bar det av till stan för att leta efter linor till att göra nya draglinor. Första anhalten, Einar Nilsson järnhandel, hade inte det jag sökte och jag ringde Håkan för att fråga var han trodde det kunde finnas. En båthandel, såklart! Iväg till Huskvarna och rätt vad det var stod jag i butiken och skulle välja snöre. Hmmm... hittade en jättefin blå jag kunde tänka mig. 8mm och 40kr/metern. Suck, lite väl dyrt kanske, även om jag är en idiot som köper det jag verkligen vill ha, så 'räddade' min vän Annika mig genom att tala om att 8mm var väl grovt för tävlingslina. Så jag fick tänka om....

En röd släde har jag. Det fick helt enkelt bli det som fanns, för det fanns inte så mycket att välja på trots allt. Stamlinan fick bli en polkagrisfärgad 8mm lina och själva draglinorna en vit lina med små röda 'pluppar' på. Och med hjälp av Annika lyckades jag nog köpa tillräckligt mycket lina för ett 8-spann. Men det tog sin tid och jag stod nog i den där butiken, ja, säkert 1 ½ timme. Tack och lov förstod försäljaren att detta var av största vikt och kastade inte ut mig, trots att jag snodde en penna från disken :-)

Så nu har jag köpt så jag kommer ha tävlingslinor till min släde, som är röööööd. Och då har jag de orange/blå linorna, ett fyrspann och Annika har så jag kan få en 'sektion' till så det blir ett sexspann, som blir perfekt till min barmarkscykel, som är orange och blåååå :-)    Det gäller ju att matcha och vara snygg!!

Efter inhandlandet av linor bar det av till ICA Maxi där jag handlade godis för 40 spänn..... hehe... Okej, det är för att bjuda Joakim och Mari på(fast jag har redan ätit lite...okej, jag skäms), som jag ska dela stugan med däruppe i Orsa. Jag köpte även lite god ost jag tänkte vi kunde smaska på nån kväll, med en flaska vin. Och, såklart, lite mat och sånt jag måste ha för att klara dagar fulla med utomhusvistelse och hundkörning.

Håkan kom hem och hämtade släpet och for iväg och hämtade ny halm till oss. Jag gjorde rent i släpet och har borstat ur det, så kan det lufta till onsdag, när jag lägger i ny halm. Jag ska även ta med mig lite halm i en sopsäck, som jag kan använda till att lägga ut om hundarna står på stakeouten(om jag får där vi ska bo). Då känns det bra att de kan sitta där. Det ska bli en ny erfarenhet för de flesta hundarna att stå på kätting och jag hoppas de ska klara det bra.

Nu är jag trött och jag har gottat mig med en kall öl ur flaska och en halv burk Pringles-chips, den här gången originalvarianten. Med i bilen kommer den superdupergoda Sour Créme 'n' Onion åka, för den är min bästa kompis när jag far ensam i bilen ;-)

2 dar kvar!!! YES!

*åh, ja just ja.... hörde av Annika att det är 'osäkert' att tävlingen kommer gå av stapeln, då det är lite si och så med spåren just nu. Beslut tas på torsdag. Så blir det ingen tävling får jag se det som semester.*

Bättre än så

Tänk när man får höra vissa saker; man blir så förbannad. Och ibland kan man inte göra något åt det. Visst, man kan skälla och spy ur sig till personen i fråga, men vad ska det tjäna till? Osämja är vad det blir och inte blir det bättre för det. Då blir det bara dålig stämning var gång man är i närheten av varann och vad gör det för nytta? Men visst fan har man lust att bara attackera ibland och säga ifrån, bita sig i tungan får man göra innan det slinker ut nåt. JAG ska fanimej vara bättre än så! Det är inte JAG som ljugit!

Förberedelser

Jag brukar oftast vara sen med mina förberedelser. Det finns en anledning till det. Det är för att om jag packar, grejar och fixar alldeles för tidigt, ja, då blir jag osäker på om jag verkligen har med mig allt, och det betyder att jag måste checka av allting en gång till. Nåja, jag funkar väl som dom som är tvungen att tända-släcka lampan antal x gånger innan man går ut ur huset. Det är en fix idé helt enkelt. Men men... mig gör det inget, jag är inte det minsta perfekt på något sätt. Sen blir det en himla massa att göra på en gång, men okej, då rinner ju tiden iväg och VIPS! så sitter jag i bilen, på väg mot mitt mål.

Just nu är jag så glad att jag har fått låna en GPS av Håkan. Den ska göra så jag kommer rätt. Jag och kartbok är INTE vänner. Faktum är att jag hittar bäst efter mina egna kartor - ja, om man räknar efter GPS såklart! Jag brukar ta en vägbeskrivning från nån, fråga efter viktiga kännetecken, och rita ett streck på ett A4-papper. Pilar åt vilket håll jag ska åka, hus, brevlådor - ja, ALLT som är viktigt ritar jag dit. Sen stämmer inte kartan varken i avstånd  eller hur vägen går, men det är mycket sällan att jag åker fel efter en egenritad karta.

Nu är jag 4 BGB-hakar och två krokar ifrån att vara klar med mina snabbrastningskättingar till släpkärran. Det känns jättebra att jag ska kunna sätta hundarna där när vi stannar efter vägen, för kissepaus. Snabbrastningskättingarna kommer även att vara användbara till min stakeout, vilket känns bra. Det är bara att kroka på dom så är det klart.

Jag måste komma ihåg att packa 8-spanns linan, för köra alla tillsammans ska jag minsann göra. På söndagen när vi tävlat klart ska vi packa ihop oss och åka och hälsa på Nanaimo. Det ska bli så roligt och jag längtar verkligen efter att få komma dit och se hur han har det och att även få träffa Brendas familj. Där stannar jag nån natt innan jag åker hemåt igen.

För mig är det här ett stort äventyr! Jag ska åka alldeles själv för första gången, med alla hundar. Det ska bli så spännande. Det var länge sen jag var på en snötävling, så jag ser verkligen fram emot den här resan!

Mer väg

Alternativ!

YEP, det har jag nu. lite mer alternativa vägar att köra med hundarna. En väg som går från ena landsvägen till den andra och är man fräck att trotsa skyltarna som säger att man inte får köra in där med vare sig bil eller motorcykel kan man gina över där. Med hundkraft och trehjuling får man vistas på vägen och jag och hundarna satsade och körde vidare på vägen där vi annars bara 'kör runt' så vi kommer hem igen. Det tyckte dom var spännande minsann och vi passerade ett rejält hus längs vägen som hade stora hundgårdar uppbyggda. Dova skall hördes när vi for förbi, men mina hundar brydde sig inte nämnvärt. De var så glada över den nya vägen att de bara drog på. Jättekul hade vi. Idag var det varmt väder. Jag som klätt på mig massor med kläder kände också av värmen. När jag ska köra hundarna på cykeln är det detta som gäller:


  • mina fleecefodrade hundbrallor som gäller(alla som varit här vet att dom är gröna)  ;-)
  • stövlar eller kängor
  • t-shirt och min gröna fleecejacka jag snott från Håkan
  • min gröna mössa(jag matchar mig själv)
  • ett sånt lyftbälte för att ge min rygg stöd när jag står på cykeln så länge
  • min gamla IKEA-vinterjacka(jag fick behålla kläderna)
  • idag, för vi skulle köra på vägen, orange väst som det står Skanska på :-)
  • drickaflaska i midjebälte(när det är varmt - så Pya kan få vatten snabbt om hon behöver)
  • mitt dragbälte för att fästa säkerhetslina så jag inte tappar hundarna


Dagens tur var helt okej. Hade önskat att vi kunde kört lite längre, men på hemvägen märkte jag lite ofokus hos dom och trötthet. Inte konstigt egentligen då idag blir 5e dagen vi kör den här veckan. Fyra av dom gångerna har vi kört över milen, så jag ska inte klaga. Det känns som att vi kommer att klara Fäboddraget och jag satsar på att vi tar oss igenom det med alla hundar i spannet dag 2. Ska jag vara helt ärlig är det min önskan. Jag skiter i tiden och hur vi placerar oss. Jag vill komma i mål och ha Silve med mig i spannet. Det är han som är mitt frågetecken, de andra är jag inte ett dugg orolig över. Silve har sina egna åsikter och hur han ska reagera och tycka är något jag inte riktigt har kläm på känns det som. Han kommer inte att ingå i mitt tävlingsspann nästa säsong, för han har inte viljan för det och inte farten. Han funkar bra för hobbykörning och jag är så glad att han vill vara med när vi kör, så det är därför jag skulle tycka det var så kul om han vill och klarar att genomföra en hel tävling. GO SILVE!!

Nu är det inte länge kvar tills vi ska fara iväg och jag börjar känna mig lite smått nervös. Jag ska upp och köra min släde på torsdagen och det är inte Pya och gänget jag är pirrig för att köra. Det är dom andra, det halvgalna valpgänget och Tiwas, med ingen styrsel på. Men det ska bli spännande och jag ser fram emot det. I morgon tänkte jag att jag skulle köra just det halvgalna gänget. Och det kommer att vara pirrigt, för jag vet ju hur galen Tiwas är och hon har svårt att stå still. Tävlingsgänget får vila i morrn. Hade tänkt köra dom, men struntar i det. Jag kör dom en lång sväng på tisdag tror jag, sen får dom vila onsdag och så blir det släde på torsdagen. Det är lika bra det, så är dom inte så galna i starten på första tävlingsdagen.

Nåväl... här är dagens siffror:

Km:
13.13 - Snitthastighet: 14.86 - Tid: 53:04 - Maxfart: 29km/h

Känns rätt jämnt om man kollar gårdagens siffror. Ska bli kul att se hur det går på snö sen.

Jag är inte rädd längre

gå till omröstningen


  • cykel på plats
  • linor fast
  • startsnöre x 2
  • hjälm på
  • kolla att mätaren funkar
  • selade hundar in
  • Fraaaaaamåååååt...!!


Jag är inte rädd längre.... 3-hjulingen skrämmer mig inte längre. Och hundarna framför den börjar det sakta men säkert bli fason på.

En av mina valpköpare frågade mig idag om min mentor(IGAIS Tassar) är bättre på att köra hund än jag. -Skämtar du? var väl i princip mitt svar. Och så är det. Jag är kass på att köra hund om jag ska jämföra mig med henne. Jag har i princip bara startat min karriär med att köra hund. Visst, jag har haft SH's sen -95, men det jag har gjort med dom har ju varit 'hobbylek' eller vad man ska kalla det. Men det är precis vad vi håller på med nu också, om jag ska vara ärlig. Vi leker! Vi har kul! Och DET är det viktigaste för mig. Har vi inte kul kan vi lika gärna lägga av.

Idag körde vi en lång sväng. Ska vi klara Fäboddraget får vi träna det mesta vi kan resten av tiden dit. Men jag tror det ska gå bra, och nu börjar jag tro att även Silve kommer att klara båda dagarna. Den här veckan har vi kört fyra gånger, varav 3 av dom har varit över 10km. Han hänger på och jag är stolt över honom. Sen är han ingen riktig tävlingshund, men det gör inget. Har vi kul ihop duger det gott och väl till mig. Nästa år... (se hornen växa i pannan på mig)... ja, då har jag valparna att tävla med. Och jag längtar redan dit.

Idag är jag mäkta stolt över Niro. För varje körning som går blir jag bara mer och mer övertygad om att snart kommer jag att kunna flytta fram någon annan hund och flytta bak Pya. Hon fixar inte värmen och då stannar hon i alla pölar. Niro tenderar inte ens att stanna, men gör det när hon väl har gjort det. Idag såg jag återigen hur han tog mina kommandon och jag ska testa att köra honom fram tillsammans med Tiwas sen. Jag hoppas bara att hon inte ska vara så vimsig hon varit vid andra tillfällen hon gått fram. För det är dumt att Niro får lära sig dumt från Pya, och Pyis ska fasikens lära sig att bara stanna när JAG säger till. Och DÅ kan hon få vatten. 



Dagens resultat:
 

Km: 16.71 - Snitthastighet : 14.75 - Tid : 1:07:59  - Maxfart: 30

Smakprov

image182

Ni får gotta er med en Atto-Pya bild tills jag har gjort galleriet på hemsidan :-P

Go'Morrn

Det har slagit över till torsdag och jag är redo för frukost. Idag ska hundarna få vila. Vi har kört tre dagar i rad nu. Igår körde jag allihop tillsammans. Det var perfekt timing. Solen sken lagom till vi skulle köra, så förmiddagen var helt underbar och sen gömde sig solen så vi fick det lite svalare. Har tagit en massa bilder och tänkte göra ett galleri till hemsidan.

Ser annars fram emot att de ska börja tävla i Åsarna nu. Det ska bli spännande att följa resultaten i listorna. 
   



 ...annat jag längtar efter:

  • Fäboddraget
  • kameran jag ska låna av min moster
  • utställningen i Växjö den 21 mars(Niro, Haldex)
  • Vaggerydsutställningen och valpträffen
  • frukost ;-)


Vad tänker Atto?

image181

Underbara dag

Hip hurra vilken underbar dag!

Hela förmiddagen har jag spenderat ute hos hundarna. Vi har haft pälsputsning och nagelklippning :-) Vi har även utställningstränat lite grann. Jag och Atto började och hon står still i ungefär 2s, tills hon fått godisen, då rör sig benen på henne automatiskt igen. Men det tog inte lång stund innan hon förstod vad det var jag ville att hon skulle göra. Hon är underbar!

Tióne, ja hon var som en studsande känguru. Trava? Vad är det för något? Ståååå kan hon däremot, och det gör absolut inget om matte justerar benen på henne, det är helt okej. Efter ett tag förstod hon också dock att hon skulle trava fint när vi sprang. Hon är en sån sprallig och glad, känslig liten tjej.

Sen var det nallehuskyns tur. Och nallehusky är han verkligen. ÅH vad jag tycker om den hunden! Stå fint - inga problem! Men i travet såg det ut som att han passade emellanåt. Och DROG som sjuttsingen när vi skulle trava fint, det känns att han är stark som sjutton. OJ! Hur ska han bli som vuxen? Efter träningspasset satte jag mig på huk och vi gosade lite. Det slutade med att han knölade in huvet i magen på mig och vi ramlade omkull. Då låg vi ner och tittade upp på den klarblå himlen och kramades och gosade. Kan man fira en födelsedag på något bättre sätt?


image180

Åh nääääeee...!!

Dagens tur
med cykel och fyra hundar resulterade i att det ANDRA hjulet gick sönder :-( Okej, okej, båda var gamla, så det hade behövts ett nytt på det andra också, så nu måste jag köpa ett till.


Mätaren
funkade inte idag, såklart bara för att hundarna gick...
 
...GRYMT BRA!
och jag känner mig skitmallig och glad för det. Trots att mina armar är halvt bortdomnade och jag har kramp i händerna  - och underarmarna ska vi inte ens tala om!!  Jösses Amalia, så fort har vi aldrig nånsin kört hemma tror jag. Så jäkla roligt att se att de var ÄNNU MER taggade idag än igår och de galopperade säkert 90% av tiden vi var ute. Eftersom mätaren inte funkade har jag ingen aning om hur långt vi körde eller hur länge vi var ute, men vi körde säkerligen minst 11km skulle jag tippa på, baserat på att jag vet hur lång 8km's rundan är.

NIRO
Han kommer att bli en sån grym ledarhund om nåt år tror jag. Och blir han det, ja, då åker Pya bak. För Niro, han vill inte stanna i vattenpölar, men när Pya gör det stannar ju han också, för han tror att det ska vara så. Idag visade han sig på styva linan och tog kommandona mycket bra och när de nu inte sitter fast i nacken med varandra, syns det så tydligt när han eller Pya tar initiativet. En gång ville han svänga vänster i tron att vi skulle dit eftersom vi kör så ibland. RAKT FRAM! Och jajamänsan, så går han rakt fram. Och det roligaste av allt! Han galopperade och satte en otrolig fart tillsammans med Pya idag. Det var hemskt kul att se, då han annars har en otroligt fin trav och han har ju inga problem med att trava, medans Pya som är lite kort i steget, galopperar på. Niro var extremt duktig idag och jag börjar ana att han har en enorm kapacitet!

PRISMA
Hon växer i mina ögon och kommer med tiden att bli en duktig hund som kommer att kunna gå i led. Hon arbetar mycket ärligt hela tiden. Bredvid rätt hund är hon inget problem, men bredvid fel hund kan hon vara väldigt het i starten. Hon är inte den som är mesig direkt. Jobbar riktigt bra alltid och har inga problem att hänga med när det går fort. Har ett bra steg trots att hon inte är så stor. Gillar att trava.

SILVE
Stora vargen Silve. Han hänger på, trots sina år som innehund. Men det syns markant att han har en bekväm ådra som flyter i sitt blod. Varför ge allt hela tiden, när man vet att det finns en soffa inne? Han är dock mycket duktigare än vad jag nånsin trott att han skulle kunna vara. När det går sakta och tungt, ja, då kan han passa på att stanna alla andra för att pinka en skvätt. Då får man säga till på skarpen. Idag var han jätteduktig, men i nedförsbackarna får det inte gå för fort. Han är också lite kort i steget.

PYA
Mer och mer gör hon som jag säger. Vattenpölarna går bättre och bättre. Och vid bron som vi korsar - alltid bort och hemväg - vågar hon inte längre hoppa ner i vattnet. YES! För jag har varit så arg på henne där att nu räcker det att jag skriker NÄÄÄÄÄEEEEJ Pya! Som idag :-) Och hon stannade inte. Vilken duktig tjej!


VAD JAG ÄR GLAD! Vi kommer att klara Fäboddraget, det känner jag på mig!

Styrdebut

ÄNTLIGEN!!!

Nu finns det ett styre på cykeln som gör att jag inte kreverar i ryggen genom att behöva stå böjd som en krokig gammal gumma, trots böjda ben. Avlastning vill jag lova. Kändes underbart. Jag och hundarna kunde köra en bra sväng utan att matte dog på kuppen. GUD VAD KUL! Det är verkligen mycket roligare att köra hund 'på riktigt' än att sitta på fyrhjulingen - även om jag alltid kommer tycka den är mer säker och använder den när jag kör mer än 4 hundar.

Nu får man betänka också att det inte går att brassa på som bara f-n i den här skogen. Det är 'underlags-omöjligt' helt enkelt. Man studsar som bara den på den där cykeln och med tanke på säkerhet får man lov att bromsa ner farten på vissa ställen. Jo, säkert går det att brassa på, om man hade en bättre cykel. En med fyra hjul vore bättre och bromsar man kan låsa fast, stadiga hjul och möjlighet att lägga på vikter - ja-aa, det vore inte så dumt! Men just nu nöjer jag mig med min trehjuling.

Så här gick det
Sträcka: 13.43km - Snitt: 15.16 - Tid: 53.12 - Maxfart: 27


Jag är jättenöjd med dagens tur.
Starten gick jättebra. Jag använde mina tävlingslinor idag :-) Gissa vilken färg dom har? De är orange/blå såklart och tillverkades  -98 tror jag bestämt att det var. Jag har använt dom en gång i tävlingssammanhang.  Silve stannade spannet tre gånger för att pinka och en gång för att bajsa. Pya och Niro gick fram och satt inte fast i halslänk. Så ska jag köra mer, det ger mig mindre strul när de blir osäkra åt vilket håll vi ska. En gång kom vi till en fyrvägskorsning(vi har många sådana) och skulle vänster varpå jag säger kommandot och Niro svänger KLOCKRENT och snabbt vänster. Tyvärr följde inte Pya med *buhu* Det var verkligen synd, för det blev ju inte bra, Niro trodde då att vi skulle rakt fram. Oj så synd. Han visade idag mer och mer att han tar alla kommandon.

Jag har två kommandon
när vi kommer till korsningar när vi ska rakt fram. Den ena SÄGER jag rakt fram, den andra säger jag INGENTING. Alltså, jag använder enbart kommandot när jag ser att hundarna är på väg att svänga av eget initiativ, t ex på ställen vi brukar svänga=av gammal vana alltså.  Då går de rakt fram istället, så att ha ett dubbelkommando där tycker jag funkar alldeles utmärkt. Förresten vet jag inte om man kan kalla det för kommando, när man säger ingenting ;-)

När vi stannat en gång för att vila lite, så hoppade Prisma upp i luften(som hon brukar) och Silve hamnade på nåt sätt under henne, varpå hon landade och fastnade med tassen i hans sele. Så hon stod på tre ben och tack och lov lyckades jag få gå av cykeln utan att hundarna drog och skulle framåt och jag kunde lossa hans sele och få ut henne bakben. *iii* Lite läskigt sånt där. Prisma jobbade otroligt bra idag.

Uppförsbackarna
är något vi måste lära om. Från fyrhjulingen är hundarna så vana att jag hjälper dom, för det är omöjligt för fyra ynka hundar att dra den där flera hundrakilos klumpen uppför branta backar. Då har de blivit vana att jag gör så, så varför ska de dra ordentligt även fast vi kör en cykel? Det gick iallafall ganska bra, men mer fokus i fortsättningen blir det att de ska draaaaa upp, inte matte fixa allt.

Förresten... du glömmer väl inte av att rösta??   gå till omröstningen

Cykeln väntar

I fredags blev min trehjuling lagad och jag skulle egentligen kört hundarna igår, men efter en 30års fest x 2 i lördags, som förvandlades till en bröllopsfest, gjorde att jag inte kände mig alltför kry igår. Så söndagen spenderades mest i sängen faktiskt.

Idag skiner solen och katten som är ute sen Håkan gick till jobbet, jamar och vill komma in. Om tre minuter ska jag ta mig upp, släppa in henne, och ge mig ut att mata hundarna deras frukost. Det är ett jäkla tjut på dom där ute. Haldex låter som en hes liten pipsill, han har förstört sin röst, inte ens 9månader gammal. Tióne visar tydligt att bara Pya hoppar över sin hundgård så blir hon så frustrerad så hon står och tjuter hela dagarna. Har försökt sätta henne med olika andra vuxna, men inte ens Niro klarar av att säga till henne. Så blir det när dom får bo inne!

Nåväl, dags att masa sig upp nu. Idag är en härlig dag och jag tänker inte spendera den inne!