Turistdagar

Först vill jag börja med att tacka för alla gratulationer vi fått! Det värmer, ska ni veta!!


Här på Näset går dagarna fortare än vad jag är van vid. De flyger iväg och jag märker mig själv sitta och gäspa ikapp med bönderna. Nu går ju inte jag upp lika tidigt som dom, för jag har semester, men all aktivitet som händer gör att jag blir trött ändå. När jag lägger huvudet på kudden somnar jag skapligt snabbt vill jag lova.


Skacke och Tia i led på en turisttur.

Igår provade jag att köra turister för första gången. Och jag fick köra ett tungt lass, kanske lite för tungt. Men med tio hundar tog vi oss runt och jag hade Pya o Tióne i led första varvet och sen alla mina utom Nato som inte fick gå något alls, för han är lite blyg, så han ska få prova lite i morgon, för nu har han varit med lite mer. Så blandat lite med Malins hundar tog vi oss runt. Jag som är vanan trogen att köra på riktigt snabbt kände väl inte direkt att det här var min grej. Och det var alldeles för tungt för min rygg MEN nu har jag provat iaf och jag kan väl göra det, men jag vill inte göra det för ofta.

Niro fick väldigt gott betyg av Malin och alla hundarna gick för henne sen, så det kändes kul.


I morgon startar VM:et i Tyskland, där vi skulle varit med egentligen. Nu får jag hålla tummarna för mina konkurrenter och vänner. Jag ska följa resultaten med spänning. Och hoppas på många svenska medaljer!!!


Lisbeth Brax Olofsson(silver)- jag(guld) - Adam Kolota(brons)

Lisbeth är nere på VM och vi hoppas du kör så det ryker!!!


GULD till Shejrix & Ylajärvis

En helt otrolig dag!


Det blir en ytterst kort redogörelse, för jag måste stå i annat, men kort och gott...

VI VANN GULD i 6-spannsklassen!


foto: Kenneth Norberg


Först ut i 4-spann, fyra minuter före ledaren. Med hjälp av Malin o Helena kom vi till start och vi hade förberett det bästa vi kunde för 6-spannet som skulle till start inte långt efter att jag kommit i mål med 4-spannet. Nu var det ju så att Malins ena sprint till släden var trasig, så vi var tvungen att sätta dit en av mina innan vi kunde komma iväg med 6-spannet. Sagt och gjort, vi skyndade så mycket vi kunde och kom upp till starten med flera minuter till godo. Lisbeth Brax kom iväg före mig och jag kände att mitt spann var väldigt taggat, så det kändes spännande.

Loddie o Niro i led för spannet, Duro och Tia i team och Umiak och Grynet bak. Ett starkt spann minsann. Loddie har under de här två dagarna förvånat och överraskat mig, hon har gett järnet och fört fram spannet på ett helt otroligt sätt. Inte alls som hemma. Hon har växt flera tum under den här helgen. Niro har varit en fantastisk klippa för Loddie att luta sig på de få gångerna hon blev lite osäker. Jag är sååå stolt över dom!

Niro har idag blivit min första polarchampion och Loddie har fått sitt första pris!

STORT GRATTIS till Lisbeth som kom tvåa och jättegrattis till Adam från Skåne som knep bronsmedaljen.


Snabb rapport

Det är sent! Jag har ett par skidor kvar att valla, så har jag gjort minst 3 par. Trött, men inte besviken.

4-spannet gick åt helskotta kan man säga, för jag glömde mina glasögon och med linser i ögonen och snöyra så blev jag tårögd och missade helt där man bara skulle åka rakt fram, så hundarna tog hööööger, på den breda fina vägen, och inte in på den lilla som såg ut som att det 'bara var nån som kört skoter där'.

180 graders sväng tillbaka och sen till höger igen tog ju minst nån minut, så det tog inte lång stund innan norrmannen Viggo var ikapp mig. Vi körde väl tillsammans sen, eller jag mera bakom honom kan man säga. Hans hundar var så taggade att de inte ville släppa förbi oss. Jag tror vi ligger 7a i 4-spannsklassen. Flera minuter upp till ledaren Marie Israelsson. I morrn kämpar vi och får starta ut 4minuter före 1:an, annars hinner jag inte starta som 2 i 6-spannsklassen....

... som jag ju FAKTISKT ligger 2a i :-)

Strax bakom Lisbeth Brax Olofsson. Loddie och Niro gick hur bra som helst idag och Ylajärvarna följde på. Många omkörningar gjorde vi, dels ett storspann, Nisse Uppström och det gick bra. Ett 2-spann malamuter och 1 nordisk åkare med malamute och två 6-spann. Huja, vad spännande det var.

Så i morgon startar jag 9:34 i 4-spann och 10.22 i 6-spann. Det är upp till Malin Sundin och hennes kusin att se till att allt är klart när jag kommer in med hundarna från 4-spannsklassen. Sen är det brått.

Men NU, måste jag gå och valla klart de sista skidorna, sen är det dags för sängen. Wish me luck tomorrow!

Semester

YIHOOOOO!!!!


Det är sent, men what the heck... Jag är ledig nu och ska ha semester från och med i morgon till och med den 8 !! mars. Åh, det ska bli så skönt, så ni aaanar inte!

Det blev ju inget Tyskland för oss och Malin har fullt upp med turistkörningar, så jag bestämde mig för att ta semester ändå och efter SHAM drar jag och hundarna ner till Malin och kör turister och leker bonnläpp. :-)

Panda & Meleia har fått flytta till Daniel och Ted som är hans katt och jag hoppas de ska trivas ihop medans jag är borta. Det blir stor omställning för Ted att få två nya kompisar bara sådär. Tack för hjälpen Daniel!!

Jag packar och står i. Skidorna är färdigvallade för lördagen och nu ska jag ut och ge hundarna lite mat. Det är tur att man har knasiga arbetstider så de är van att äta på knasiga tider. Så nu ska jag göra ett sista ryck och sen komma i säng. Finns en del att göra i morgon bitti också. I helgen gör jag min debut i 6-spannsklassen med Loddie och Niro i led. Det skall bli jättespännande att se hur mina hundar ska klara att leda ett 6-spann på tävling. Och extra kul att se hur Loddie skall fixa det, för hon har gått jäkligt bra hemma sista tiden. Återstår att se alltså. Den här helgen ska jag definitivt se till att hinna blogga.


En dag på (verk)stan

Vad händer i Fjällandet?

Ja-aa, på sista tiden är det ju mycket. Har glömt att berätta att jag körde bilen i diket, en sisådär 30 meter hemifrån. Hmm... Det var i lördags.

Idag har jag och Silve ägnat oss åt att ta promenader i Krokom, och legat i soffan på verkstan och väntat på att bilen skulle få nytt hjullager. Vilken tur att jag bestämde mig för att kolla vad det var som lät så illa, nu innan vi skall fara söderöver. Vem vill ha en trasig bil när man är på väg med hundar till tävling? Inte jag iaf...

Men INTE BARA DET! Jag har även lyckats, att för första gången i mitt liv, få kliva in i en polisbuss och visa upp körkortet. Hmm... Okej, varför? Tja-aa...


Det var ju det där hjullagret som inte fanns på verkstan... Istället för att bara sitta och glo erbjöd jag mig att åka in till stan och hämta det, eftersom det verkade som att det inte riktigt fanns folk till det. Sagt och gjort, jag fick låna en bil och for iväg längs E14 mot Östersund. Efter Dvärsätt var det tvärstopp och jag såg blåljus och efter ett tag kom bärgningsbil till plats. Jag fattade dock att det skulle ta tid, så jag for över Rödön in till stan istället. Trött som jag var efter många dagars lite sömn, stannade jag till på Statoil för att köpa mig en Redbull och lite choklad för att bli pigg. Däremellan är det kanske 30sek till Bilbolaget där jag skulle hämta upp hjullagret, så jag slarvade... och tog inte på mig bältet!!

Nog straffade det sig allt. Efter inte ens en minut blev jag invinkad av en polis och fick sen stanna, ge bort körkortet och polisen sa: Kan vi kliva in i bussen så jag slipper skriva boten ute?

Jaha... var ju bara att vackert göra så. Nån gång ska ju vara den första.. hrmm hrmm...

Sitter där i bussen och han kollar bilen. Jag hade redan nämnt att det inte var min bil och sen säger han att det är körförbud på bilen. WHAT?? Sitter jag och kör med en bil som det är körförbud på? Hade jag inte en aning om, och det visade sig att det hade heller inte han som har verkstan en aning om heller. Tur det, för jag tror inte han skulle gett mig den bilen om han vetat. Polisen tror mig och säger att hade jag vetat det så hade det varit 1500 i böter. Ja, jag visste inget, så jag slapp böta för det. Och hade jag fått det så kan jag tala om att det inte hade varit jag som betalat dom i vart fall.

"Erkänner du att du körde utan bälte?" frågar polisen. - Ehm... ja.. ? Vad skulle jag annars göra?? "Ja-aa, du kan ju bestrida det och få det prövat i tingsrätten" - Eh.. nej, det har jag ingen lust med, sa jag. Jag erkänner!

Och så fick jag skriva på en lapp att jag erkände mitt lagbrott.

När det var dags att gå så sträckte jag fram handen mot polisen och skakade hand och tackade så mycket för boten och sa att jag hoppades att jag inte skulle se honom igen. Polisen svarade att han också hoppades att vi inte träffades igen, i alla fall inte under såna här omständigheter. Vi skrattade båda två.

Jag bröt mot lagen. Polisen gör ett bra jobb. Och att tacka för det är väl helt okej. Hur många tror ni gör det??


En smula tid

Det är tufft att få tiden att gå ihop. Hemmatiden består egentligen bara av att träna hund och av att sova. Äta hinner jag göra, om jag har tur. Men oftast får jag ju mat när jag är på jobbet, tack och lov. Annars skulle jag krevera. Jag har inte hunnit med att blogga om PM, det hann jag inte ens på plats. Men vid det här laget vet ni nog min placering ändå. Jag och hundarna fick kämpa, eller rättare sagt var det nog jag som fick kämpa mest. Banan som var tekniskt krävande, och på lördagen, väldigt dålig, tog musten ur min kropp, då jag försökte hjälpa hundarna genom att springa i backarna. Efter de två första backarna var jag knäckt i ryggen och jag kunde knappt hjälpa dom nåt mer. Den banan kunde man inte vinna, om man inte kunde hjälpa till.

Det var någon som kommenterade att jag såg 'cool' ut när jag kom i mål, för jag stod bara rätt upp och ner och hjälpte inte till en gång ens. I andras ögon såg det säkert ut som att 'Jag har världens bästa hundar, så jag behöver inte sparka nåt'... Sanningen bakom är ju att jag hade så jäkla ont i ryggen så jag omöjligt kunde klara av ett enda sparktag. Och nu är det nog! Jag började gå till naprapaten i höstas, men när bilen började falla sönder, så hade jag inte råd till slut. Nu går jag tillbaka och den här gången får inget hindra mig, för jag kommer aldrig att ligga i toppen, om jag inte kan hjälpa mina hundar. Operation Fixa-Fia är fr om måndag igångsatt. Och det känns bra! Mycket mycket bra. Motivationen ligger på topp med hjälp av coachning och peppning från en vän och till nästa säsong är det jag som flyger uppför backarna och sparkar och springer som en idiot :-)




Tävlingstider

Det är snart midnatt. Jag är trött efter att ha varit uppe sen 05:45. Tänkte packa ihop min egen väska med kläder som jag ska ha med i helgen, och sen gå och sova. Tävlingsväskan är packad; Draglinor, tävlingsselar, tävlingskläder och allt som skall vara i den. Det är mycket att tänka på inför en tävling, så man får med sig allt det som behövs, man får inte glömma något. Inte i mitt fall iaf, då rubbar jag balansen(i mitt huvud).

För min del tycker jag det är lite jobbigt när jag ska resa iväg, för jag funkar ungefär som de här människorna som har ett maniskt behov av att t ex trycka på lampknappen ett x antal gånger innan man kan låta det vara släckt, kolla så att man stängde av spisplattan 40 ggr....

Okej, nu funkar jag inte riktigt så, men jag har stora problem med att göra i ordning och packa nån dag i förväg. Två dagar i förväg går absolut inte. Jag funkar nämligen som så att om jag gör klart för långt i förväg, så får jag helt enkelt för mig att jag har glömt - och då måste jag kontrollera, så då får jag packa upp igen.

Så för att inte behöva göra dubbelt arbete, så packar jag numera alltid i sista sekunden. Det är jobbigt, men - det blir bra och jag kommer ihåg att inte glömma nåt, oftast ;-)



I morgon far jag till Polarhundsmästerskapet i Särna med alla vovvarna. Det skall bli en mycket spännande tävling, då startfältet är starkt och det kan gå hur som helst. Startordningen är seedad efter förra säsongen, så jag går ut som nummer 3 i 4-spannsklassen. Före mig har jag Marie Israelsson. Lite lustigt, för jag kunde trott hon skulle startat ut som nummer 1 i våran klass. Men nåväl, inte så dumt att ha henne före mig...

Jag tar med mig datorn och försöker göra en uppdatering åt er nyfikna, i morgon kväll. Håll tummarna!!! Startlistan