Val man gör

Det har varit rätt torftigt med bloggande från min sida från utställningarna jag varit på. En stor del är att blogg.se bara strular alltsedan de gjorde ändringar som skulle vara till det bättre. Det blev sämre och varje gång jag ska lägga in bilder så krånglar det bara hela tiden med texten och jag blir smått galen.
 
 
Här hemma är det också torftigt med hundträning för värmen som hängt i, men nu verkar det som att det går åt rätt håll så jag hoppas att jag kan komma igång. Jag har varit ut en gång med fyra hundar och Ulrik och det gick väl inte så smidigt som jag hade hoppats. Ulrik tjöt i princip hela tiden i starten och direkt när vi kom tillbaka. Själva turen var okej ändå, men jag blev stressad. Jag hade planerat att ta 5 hundar i spannet, men när jag väl fått på Airk selen och sen fått in honom i spannet så drog han fyrhjulingen två meter helt själv, så jag kände att det skulle bli för mycket med Tricky som jag hade tänkt ta med, om jag skulle behöva stanna och gå av. Då skulle förmodligen inte atv:n stå still och Ulrik skulle åka iväg själv. Nä, det är inte ett alternativ.
 
Jag har under en längre tid varit i valet och kvalet om hur jag skulle göra. I flera år har jag funderat på att försöka omplacera Loddie som har varit upp och ner i draget och jag har lagt ut annons på henne ett par gånger men aldrig har rätt person dykt upp, förrän Jacob hörde av sig. Loddie bor i mina gamla hemtrakter, Västerås och jag kan få träffa henne om jag vill när jag är hemma, vilket känns skönt. Jacob hade sedan tidigare en malamutehane och hade förlorat tiken han hade som vän till sin hund. Så vi kom överens om att han skulle prova Loddie och se om det funkade, vilket det gjorde. Nu får Loddie gå promenader minst 4 timmar om dagen och vara lös i skogen och sköter sig uppenbarligen riktigt väl. Vi träffades i Kolbäck dagen innan Tånga Hed för att skriva kontrakt och jag har då aldrig nånsin sett Loddie i ett sånt fint skick som hon var då. Hon har tonvis med muskler och var så nöjd och glad. Riktigt riktigt fin var hon och det märktes väl att hon trivs med livet hon nu har fått. Så tack Jacob, för att du tar så väl hand om Loddie åt mig!!
 
Det är inte bara Loddie som flyttat. Jag tog, efter många om och men, även det tuffa beslutet att sälja Elora. Hon och Pya drog inte jämt och jag har haft det så förr och vägrar ha det så igen. Elora är hos Angelika Dietrich och Marco Hampel och fortsätter det att fungera så bra som det verkar göra, kommer hon att stanna där. Elora är ju lite blyg och det är inte mer än rätt att allt ska klaffa, men jag tror det kommer gå bra. Elora kommer alltså att få springa medeldistanslopp och jag tror att det är rätt forum för henne. Vi körde henne mycket i led säsongen som var och hon gick även i led sista dagen på SM, där vi tog silver och jag hoppas hon fortsätter utvecklas i rätt riktning. Alltså kommer Elora att flytta till Tyskland och ett par gånger om året kommer hon att vara bara 30 minuter från oss, där Angelika och Marco har en stuga. Till råga på allt så verkar det som att vi har fått nya vänner, vilket känns som ett jätteplus, då vi egentligen inte har några vi umgås med här uppe. Jag ser fram emot att följa Elora på team Snooperz!
 
Egentligen hade jag tänkt att sälja Nato, men jag ångrade mig. Han är blyg för främlingar. Han har tävlats sparsamt pga att han äter dåligt när jag har löptikar, så jag har alltid fått välja bort honom på många tävlingar, för jag har alltid tikar som löpar mitt i säsongen. Så jag kastrerade honom istället. Helt plötsligt dök tillfället upp att kunna sälja en hane och då hade jag bara en duktig till att sälja. Airk, Eloras bror. Det smärtar helt klart i mitt eget team, men med facit i hand så är Airk en stor hane som är urstark och jag måste klara alla hundar själv och även känna att det känns riktigt bra när jag kör med Ulrik. Jag har alltid haft lite problem med Airk som är svår att sela pga att han har så mycket energi och kan inte vara still och också undergiven, så han slänger sig i backen när man tar i honom. Sprallig och glad! Så jag gjorde ett val och Airk kommer således att flytta till en familj i Italien som tävlar i 4-spann och 6-spann sprint. De får en superstark hund, som jag efter ikväll, efter att ha tagit en tur med bara honom på kickbike, kan säga att: får de ordning på honom så kommer det få en riktigt riktigt bra hund om nåt år.
 
Så imorgon flyttar den sista hunden från Willow-kullen och det känns. Hårt! Men jag får kvar ett gäng hundar som får mer tid och som jag vet kommer att uppföra sig på det sättet jag önskar i spannet(ja, förutom galningen Tricky). Men det känns mer rättvist, mot de hundarna jag sålt och framförallt mot de hundarna jag har kvar och mot min lilla familj!
 
Så lycka till i era nya hem och visa nu hur duktiga ShejriX-vovvarna kan vara!!
1 Ylwa skriven

Vad tufft att göra sig av med så många bra hundar. Det verkar som de får/har fått nya bra hem. Ibland känns det som att livet mest består av val och prioriteringar. Jag tror det blir jättebra och på sikt kan du fylla på med nya hundar.

Här går ursegt med träningen. För en liten stund sedan 18:30 var det 16 grader varmt. En fantastisk solnedgång men nu vill vi vi ha klara kalla nätter.

Jag kör med wordpress nu, det funkar väldigt bra. blogg.se blev inget vidare för mig, det var "same same but different" från det jag haft tidigare.

Kram Ylwa

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: