Förlust i spannet

Vi kom igång med vår hundträning i mitten på september. Sent som attan, men vad ska man göra när vädret är som det är? Det är bara att vänta ut värmen... 
 
När jag kom igång med hundarna tyckte jag att en av hundarna inte sprang riktigt rent. Stilen på galoppen var inte vad den brukar vara och jag studerade hunden noga noga under körning. Näe... var det inte samma stil som vi sett redan förra säsongen? Huvudet på hunden vändes ofta bakåt, ena bakbenet vispade istället för att ha den smidiga trav eller galopp vi brukar se. Näe... det måste vara nåt fel på hunden, tänkte jag. 
 
Jag följde min instinkt och bokade tid hos Ejra för att kolla upp honom. Vi hade kört ett 10-tal gånger och när jag rådgjort med Ejra blev det bestämt att hunden inte skulle köras förrän han var kollad. Så han fick avstå. Och med facit i hand förstår jag... Nu fattar jag allting; han ville inte komma och ta på sig selen. Beteendet var förändrat redan förra säsongen. Men vi trodde helt enkelt han blivit knäpp med löptikar. Men nu förstår jag. 
 
Vi fick vår favoritveterinär på Ejra, Calle.... Calle är en tjej, hur märkligt smeknamnet är. Hon är verkligen duktig med hundarna och väldigt kunnig på sitt område. Redan när hunden fick springa och visa upp sig för henne sa hon att det är något som inte stämmer. Det var Johan som sprang och jag kunde själv se att han inte alls tog ut stegen som han brukar göra. Så vi gick in och gav honom lugnande och sedan blev det dags för röntgen. 
 
Röntgenbilderna visade laterala spondyloser i ländryggen på två ländkotor. Det är även små artrosförändringar. Spondylos gör att hunden blir stel i ryggen, det är en sjukdom som ofta hänger samman med hundens ålder. För den här hunden ser prognosen bra ut, då det inte är så mycket, så med rehabilitering kan vi nog få ordning på det. Först är det laserbehandling som gäller och sedan ska hunden promenera i vatten. Sedan alternativ träning. En sådan här rehabilitering kan ta väldigt lång tid.
 
Det här är ett hårt slag för oss, då det är Haldex som har råkat ut för det här. Haldex är en riktigt duktig ledarhund och att vara utan honom i spannet är en stor förlust, speciellt då vi i vinter förmodligen kommer att köra i djup snö. Haldex har varit den hunden som alltid tagit oss fram i djupsnö, även då den andra ledarhunden bara gått in bakom honom och inte velat gå fram för snön. Då har Haldex tagit ansvar och ensam sett till att få spannet dit vi ska. Han är en klippa som ledarhund, så det här känns verkligen hårt. Han är även borta från allt vad tävling heter för den här säsongen och det är självklart en stor förlust för mig. Han har alltid sett till att jag kommer dit jag ska på tävling. 
 
Men nu.... nu kan jag koppla ihop det mesta till ett samband. Jag har ju varit förvånad och inte riktigt fattat varför Haldex inte fått excellent på utställningar... här är ju svaret. Att han redan förra säsongen betedde sig konstigt. Han vände på huvudet ofta när vi körde... han stannade i uppförsbackar... han brydde sig om andra hanar... Allt hänger samman; förändrat beteende. Och vi trodde det berodde på löptikar. Istället hade han ont i ryggen.
 
Förändrat beteende hos en hund tyder ofta på att något inte stämmer. Så jag kan nog tycka att det är bättre att man lägger lite pengar hos veterinären och kollar upp hunden om det är något som ändrats hos hunden. Säkerligen har den något problem. Jag önskar bara att jag hade fattat att det inte var löptikar, så hade jag påbörjat behandling redan i våras. Då hade jag kanske inte stått utan Haldex i vinter.
 
Nu står vi inför en lång rehabilitering och jag bara hoppas att det kommer att hjälpa Haldex. För han är, utan tvekan, våran bästa ledarhund. 
 
Haldex debut i selen. Han visade redan i tidig ålder att han skulle bli en fantastisk ledarhund.
 
 
 
 
 

Kommentarer
Marlene säger:

Jättetråkigt :( Men fint att höra att prognosen är god. Baby fick ju spondylos när hon var i femårsåldern. Hennes räddning var glukosaminet som gav henne ytterligare fem pigga år. Kram

Svar: Ja, det är skönt att veta att det finns preparat att ge som kan göra det bättre. För Haldex börjar rehaben nästa vecka då vi fått tid. Har ju varit lite tajt med tid då vi varit borta och haft hemskt mycket att göra, men nu så ska vi starta...
Sofia Ericsson

2013-11-10 | 10:26:58
Bloggadress: http://www.yabasta.se
Eva m töserna säger:

Ledsam läsning :'(
Hoppas vi får se honom i spåret nästa säsong!
Grönläppad mussla är också ett bra marint glukosamin.
Kram

Svar: Det är precis mussla jag ska ge honom, i kombination med msm. Vi har tid nästa tisdag då vi börjar laserbehandlingen... Surt att stå utan bästa ledarhunden :-(
Sofia Ericsson

2013-11-10 | 21:25:46
Ylwa säger:

Det är så svårt att se ibland. Små små tecken, ibland är det inget, men ibland är det något. Skönt att du ändå upptäckte det till slut och han fick vård. Förhoppningsvis är han snart i form igen. Flitig rehab kan göra underverk. Håller tummarna för Haldex! Kram!

Svar: Ja, från och med nu kommer man reagera så fort man märker något knasigt med någon hund. Jag har ju aldrig haft problem med mina hundar, så det är inte så lätt att upptäcka fel som knappt syns. Nu blir man väl mer uppmärksam skulle jag tro. Rehaben med laser börjar på tisdag! Äntligen!
Sofia Ericsson

2013-11-11 | 12:12:24
Bloggadress: http://snowstreams.se
Eva m töserna säger:

När Sagan Bus menisk gick åt H åt hon mussla och msm i ett halvår, och jag kan bara säga att undrens tid inte är över :)
Håller tummarna att det går lika bra för finaste Haldex!

2013-11-13 | 11:43:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback