Jaha, så blir då Ulrik hela 10 månader idag. Hur firar man det bäst? Jo, genom att krocka med bilen. Ingen fara, vi klarade oss bra. Vi var på väg för att jag skulle klippa mig och jag körde förbi där jag skulle svänga så jag vände. Då skulle vi få en vänstersväng och jag fick en fin bil med släp bakom mig. Jag stannade och blinkade och jag vet inte vad det var, men min blick for till sidospegeln. Där kom han... och det jag såg var att han var nära. För nära. Jag väntade på en mötande bil och jag tror att jag kanske stannade lite snabbt, samtidigt som han låg lite nära. Han väjde ut med bilen och missade oss med en hårsmån... Men sen var där också släpet. Och släpet väjde inte för nåt. KABOOM!! Släpet tog i kofångaren på pickupen och jag tänkte bara; Nästan.... det var nästan så han klarade det!
Han svängde in framför mig och kom ut. Jättetrevlig kille som jag tippade på var yngre än mig. Vi var rörande överens om att vi nog båda två var skyldiga. Jag tror jag stannade lite för snabbt och han hade sett bort för en sekund och när han tittade framåt igen stod jag still. Ingen av oss hade någon sån skadeanmälan att fylla i, så vi bytte uppgifter med varandra och for sen på eget håll. Jag for och klippte mig och sen åkte jag till bilverkstaden för att boka tid. Då ringde han och sa att han hämtat ett papper att fylla i, så kom han dit jag stod parkerad. Vi gick in till receptionen och fyllde i pappret. Med sig hade han sin vän som han ägde släpet tillsammans med och vars bil han körde(som för övrigt skulle säljas). Kan ni gissa vad han som körde in i mig heter? Yep.... Johan, såklart! Så när jag skulle fylla i min del av pappret fick Ulrik låna Johans knä. Erfaren pappa med två barn på 4 och 2 år kände jag mig säker på att låna honom Ulrik. Det är bra träning för Ulrik, att vara hos andra människor.
Nåväl, det var vår dag i ett nötskal. Vad har ni hittat på idag?