Jo just ja... Jag skulle säga att jag tycker att hela den här säsongen har varit sämsta säsongen... EVER! Kan inte låta bli att tycka så, inget har blivit som jag tänkt. Ja, förutom att jag gjorde det jag siktat på och det var att vinna första tävlingen. Och andra tävlingen, Ryssjön, började bra, men slutade desto sämre. Och några fler tävlingar än de två har det inte blivit. En tävling kvar, den som blev inställd, PM, kommer att gå till helgen som kommer. Vädret är på plus-sidan. Alldeles för varmt, om du frågar mig. Hemma tär plusgraderna hårt på snön och hundarna har inte gått mycket alls sen vi kom hem från Ryssjön.
Efter SHAM-draget såg jag att Trickster klarade av att hantera sina tävlingsnerver på ett mycket bra sätt och jag planerade att äntligen få toppa mitt spann till nästa helg. Vad händer då?
Självklart så går alla planer i stöpet, då Tricky efter körning i torsdags, hoppar mot nätet och fastnar med baktassen på en pigg på dörrsektionen, som han hoppat sönder. Han sliter och drar och innan Johan hinner hjälpa till får han loss tassen och sliter sönder simhuden ordentligt mellan tårna. Det blir så pass att vi får lov att besöka veterinären på fredagen. Jag hinner sluta jobbet innan det är dags för Tricky att komma in, så jag kan vara med själv och höra vad som sägs. Det känns skönt!
Veterinären kikar på det och konstaterar att det inte ser bra ut. Det finns två alternativ, säger hon. Det första är att låta det självläka och hålla rent, men då får han en större glipa mellan tårna. Det andra är att sy ihop det. Jag frågar genast vilket av alternativen som är den snabbaste läkeprocessen och hon svarar att det är att söva ner honom och skrapa bort, så att det går att sy ihop. Beslutet är inte svårt att ta. Trickster rullas in till op-salen, efter att han fått lugnande. Jag och Johan får vänta ute i väntrummet tills de är klara. Efter en stund kommer våran vita prins med vääärldens största tratt på huvet, med förklaringen att han har väldigt långa ben. Väl hemma ser vi att Trickster inte bryr sig om sin tass och vi byter den stora tratten mot en mindre, som passar honom mycket bättre. Han är snäll, fast han i princip aldrig varit inomhus och det går bra att ha honom inne. Det följde med strikta instruktioner från veterinären om att ha socka och plastpåse om tassen när han ska gå ut. I 12-14 dagar ska han ha stygnen. Eftersom att det är en tass, är det också längre tid innan stygnen får tas. Den kommande veckan har vi löst som så att Johan får lov att vara hemma från jobbet, för jag kan bara inte vara hemma något mer för sjuka hundar nu. Hur vi löser de sista två dagarna med Trickster återstår att se, men just nu orkar jag inte bry mig om det så mycket...
Så PM'et blir inte heller som jag tänkt. Det kommer att vara för varmt för att ta med Pya i spannet och Loddie tänker jag inte ens överväga. Då återstår Tirith. Tirith som stått mycket för att tassarna ska läka ihop på henne.
I helgen hade jag och Johan planerat att fara till fjällen för att köra, men det slutade med att jag skickade iväg honom själv med 7 av hundarna. Pya fick stanna hemma, hon är lite känslig när det är så varmt och vi vill inte förstöra henne. Tirith gick med, med dubbla sockor och det gick jättebra. Så Johan hade en härlig fjälltur idag och jag var hemma och lät Silve, Pya, Airk, Elora och Attor springa hela dagen i rastgården istället, medan jag själv ugglade inne med Nova och Trickster. Tittade på nån film, bakade lite kakor, som jag troligtvis aldrig kommer baka igen, för så god var inte smaken, och så bökigt var det ändå att baka dom!
Jag fick en alldeles underbar födelsedagspresent på posten igår. Johan med föräldrar och hans systers familj hade gått ihop och jag fick en super kamera som heter HD HERO2. Jag hade stått och dreglat över Viggo's kamera som satt på hans slädstyre när vi var på SHAM-draget och bättre present än en sån kunde jag inte fått! Tack så hemskt mycket! Idag fick jag se resultat av filmandet från när Johan var i Ottsjö och det är superkvalité. Så den ska användas nästa helg.
Motivationen att tävla nåt mer, ska erkännas, är väldigt låg. Men tävla ska jag, det är sista tävlingen på ett tag. Sen hoppas jag att den här snön bara kan försvinna i ett jehu, för det lär ändå inte gå att köra släde här hemma om nån vecka. Som det är nu, är det inte ens kul att köra på den snö som ligger.
Jag och Johan på fjälltur i Ottsjö dagen innan jag fyllde år.
Usch vad tråkigt du borde redan haft din beskärda del av skadade hundar den här säsongen. Träningsmässigt verkar de flesta haft det lika eländigt. Den här säsongen är bara att glömma nu får vi blicka framåt mot våren och sedan nästa vinter. Grattis i efterskott. Kram!