Mera, mera!

Jag gick hem ett par timmar tidigare idag för jag kände mig inte pigg. Och vad händer hemma, när jag lagt mig på soffan, somnat och sovit ett tag? Jo, jag vaknar av att det är ett jäkla liv därute. När jag kom hem tog jag in Nova direkt från hundgården, släppte ut Niro och Nato från valpgården och släppte också ut Saria och Loddie. Löpen är slut, så det skulle inte vara några konstigheter.

Ibland är det bara tröstlöst, känns det som. Just nu känns det som att allt som händer runtomkring mig bara är för att mitt tålamod ska testas. For real, liksom! Är det nu, när jag är som mest 'icke-mig-själv' som jag ska utmanas och att det slutgiltiga testet kommer att vara: Klarar du av allt det här?


Nå.
Ni undrar varför?


Slagsmål. Igen! Och jag har ingen aning om varför. Det fanns ingen anledning för de två killarna att slåss, men de gjorde just det. Jag anar att det är Nato som startade det hela, så har det varit ett par gånger innan med Niro, så den här gången var säkert inte något undantag. Men jag kan inget säkert säga, bara att dom slogs. Och jag fick dela! Och jag blev ledsen! Och Nato fick två små hål i högra benet!


Och nu har jag fått nog!


Nu blir det så, som jag hade hoppats slippa, egentligen. Men nu blir det så!

Hane/tik i varje hundgård!
 
Och så får det vara bra så! För jag orkar bara inte med slagsmål just nu. Jag önskar mig lugn och ro och det var då sjutton om jag inte ska kunna få lite mindre huvudbry de sista månaderna!! (oh, btw, Nato är inne och mår bra, lite halt och ompysslad och Niro mår bra, ute)

1 Camilla skriven

Känner igen mig precis från jag var gravid o ännu mer sen i höstas då vår son Alve opererades. Man ville bara gråta o gjorde d många ggr. Undrade o var frustrerad varför hundarna betedde sig som idioter. Flera vet besök flera tusen kronor fattigare o ifrågasättande om hur vi hade d i vår flock mm.. Var färdig o ge upp många ggr om! Handlar om att man som flockledare inte är som man brukar att man inte har samma pondus o dominans, flocken tappar då en ledare o hamnar i obalans harmonin finns inte. Ha styrka o placera om hundarna skapa en ordning som funkar för dig just nu, lovar d vänder sen när du e dig själv igen. Vet du klarar d!! Kramar Camilla

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: