seriXone

Ouch!!
Uttrycket "ska man vara fin får man lida pin" stämmer ganska bra. Igår var jag till tandregleringen och bytte tråd i överkäken och satte dit den undre rälsen och jag kan ju lova att jag undrar själv varför jag gör det här frivilligt?

 

Ja-aa, nu VET jag ju varför jag gör det och det är ju därför jag gör det :-) Äh, det är bara två år den ska sitta, så det är bara till att härda ut. Har precis tagit två alvedon och tänkte hålla Nova sällskap en stund här i soffan innan jag ska försöka sova en stund igen... Det gör bara så förbaskat ont att jag har lust att slita ut allt som är i munnen!! Jag glädjer mig åt kommentaren jag fick av specialisttandläkaren: Tandborstningen har du skött snyggt!

 

Det blev aldrig någon mer hundkörning för min del. Jag körde de där fyra hundarna och dagen efter var min rygg helt förstörd, så det var en heldag i soffan, och inte så mycket mer. Men så är det därför jag är sjukskriven nu också, just för ryggen. Det var bara den där dagen... och jag har längtat så länge efter att sätta igång hundarna att jag inte kunde låta bli. Tyvärr påverkade själva körningen min rygg alldeles för mycket och det skumpandet, njae... det är helt enkelt inte värt det, känner jag. MEEEN.... nu är husse hemma för att vara hemma ett tag också, så bara vädret tillåter, ska jag vackert stå som handler och se till att hundarna sköter sig i starten. Och det är också det enda jag tänker göra! Så får han göra resten! Det låter väl rättvist? Sen ska jag se till att han filmar turen, så jag kan kika på datorn efteråt, då kanske det känns lite som att jag själv var med.

 

Åh, jag trodde aldrig att jag skulle känna så mycket abstinens efter att få komma igång att köra hund. Men det känns som att jag haft semester fruktansvärt länge nu och det var inga svårigheter för min del så länge det var sommar och alldeles för varmt ute, men nu.... Nej, nu känns det jobbigt!

 

Vi har tillsammans bestämt oss för att kommande säsong kommer att bli en "inga-ambitioner-säsong", dvs vi kommer inte träna för att tävla, utan det blir vad det blir. Och vi kommer heller inte att planera in några tävlingar, för vi vet inte hur det kommer att bli. Vi är ju rookies på det här vi ska gå igenom och det känns precis lika spännande som första gången jag ställde mig på startlinjen med ett eget spann hundar. Jag hoppas ju att allt ska gå bra och smidigt, som på första tävlingen, men man kan ju aldrig veta, så har ni tur, kanske ni slipper se oss därute i tävlingsspåret. Och går det bra hemma, kanske vi kör nån tävling... som sagt, inga ambitioner för 2013!