Skam den som ger sig! Det gäller bara att orka!
Det är tio hundar som kan vara med i spannet. Nova är inte en av dom för hon är sällskapsschäfer. Inte Silve heller, för han är pensionär. Men det är 9 huskisar och 1 Attor. Så då får även Attor springa. Idag var det väl mest det han gjorde... sprang! Men okej, strunt samma, det är motion för honom och han springer med. Han var faktiskt helt fullkomligt gaaaalen till slut innan vi kommit iväg och stod och brölade som bara den, tillsammans med de andra hundarna. Det går ju inte fort direkt, att komma iväg med de här hundarna, speciellt inte när jag är själv. Det tar tid att sätta in dom, men jäääklarns vad snabb jag var ändå. Och det där med ordningen i spannet har jag ju klurat ut nu och det känns så gött... så GÖTT att liksom klara alla dessa galna springhundar som är ganska så intensiva. Ja-aa, intensiva är väl kanske att ta i... lite för lite! De är fullkomligt galna!
I led har jag mina trogna ledarhundar, Haldex och Tióne. När jag kör ett större spann vill jag gärna ha hundar jag litar på till, nääästan, 100%. För hundra procent är en hel del att nå upp till, men de ligger nog iaf på 99,5%. Unghundarna Airk och Elora går i point(alltså efter ledarhundarna) och sen har vi Tirith och plotten Attor. Tricky halkade bak ett snäpp och går bredvid sin mormor Pya. Längst bak har vi skåningen Nato och sen Loddie.
Det är ett fruktansvärt tryck i det här spannet måste jag säga. Jag kommer nog aldrig att köra dom här alla framför en sprintsläde, jag skulle nog vara rädd. Yep, ni läste rätt. Med Tricky i spannet(och han gör som han vill) och nykomlingarna Airk och Elora har styrkan i spannet ökat ofantligt mycket. Det känns lovande!
Jag kämpar på med Airk, som blivit otroligt mycket mer lätthanterlig. Nu är han aldrig till salu längre(sådeså, Joakim å Mari - GLÖM DET!) *fnissar* Han har varit svår att sela, men idag... IDAG så kunde jag sela av honom genom att ta honom i benen. Men det går inte att sela på och ta i benen, då får man hålla i selen så han hoppar i den. Han är lite rädd om sina bendelar, men det går framåt och det är otroligt mycket lättare för mig nu att hålla på med honom, ogravid som jag är. Jag orkar!!
Jag är lycklig och glad om jag kan hålla igång dom under veckorna Johan är på jobb, så får man köra lite längre sträckor när han är hemma. Just nu kör vi enbart en slinga på 8km. Jag hoppas merparten av snön kan hålla sig borta ett tag till, så det går att träna. Kul är det iaf, när det går som jag vill!
(kommentera gärna)
Vad härligt att kunna köra alla samtidigt! Även om det kan bli rätt intensivt... Liten nyfiken fråga, hur gör du med Ulrik när du tränar hundarna? Följer han med eller har du barnvakt?
Jag är så impad att du orkar! 12 hundar och en Ulrik! Får man se nån bild på förarna?! ;)