Igår hade vi väldigt trevligt besök från Josefin(ni vet, hon som tar alla fina draghundsbilder) och Jocke. De semestrar just nu i Krokomstrakten och jag passade på att bjuda hem dom på besök. Det är alltid roligt att få träffa människor, som man i stort sett annars bara träffar på tävling.
Vi pratade hund mest hela tiden och gjorde ett kort besök ute i hundgården där hundarna tyckte det var roligt med lite besök. Trickster passade på att bita så mycket han kunde i Jockes vantar, ända tills matte sa ifrån. Lilla Nato som brukar kunna vara lite blyg hälsade kärvänligt på Jocke framförallt och jag blir glad av att se hur mycket han har utvecklats den sista tiden. Jag tror att det är tack vare Johan, som lagt ner mycket jobb på honom, som gjort väldigt mycket för Natos utveckling. Medan vi hälsade på hundarna tog Johan hand om årets första grillning, och som vanligt kände jag mig bortskämd, med en kär sambo som är så duktig på att laga mat.
Tack för besöket och varmt välkomna åter!!
Idag skulle jag och Johan köra hundarna som stått sedan SM. Äntligen är dom friska från magsjukan och har varit bra i magen sedan igår, så vi tänkte att vi skulle ta ett 5-spann var och köra ut på en härlig runda. Vi gjorde upp spannöversikten och valde vilka hundar vi ville ha. Jag skulle ha Tióne och Pya i led, med Trickster bakom och Dimrill och Tirith längst bak. Johan skulle ha Haldex och Saria i led, Loddie i team och Nato och Niro i wheel.
Vi tar ju alltid ut hundarna ur hundgården och går med dom i koppel ner till slädarna som vi ankrat fast i träd. Jag började med de snälla hundarna, Tióne, Pya och Tirith, som aldrig gör en fluga förnär när de står själva där nere. Lätt som en plätt att gå ner med dom, även fast det var lite halt på gårdsplan. Johan tog Haldex och Saria först och det gick också fint. Sen selade jag Loddie och Dimme och Johan tog Loddie, Niro och Nato, medan jag tog Trickster och Dimrill. Jag såg att han halkade nedför gårdsplanen och jag hade fullt sjå med att hålla i Trickster på vägen ner. Jag fick kämpa.
Eftersom att jag skulle starta före Johan var jag tvungen att passera hans spann och det gick bra, men precis när vi passerat, rycker Trickster till i kopplet och jag tappar greppet, varpå han rycker i bältet på mig och två gånger smäller det till. Jag känner hur ryggskottet gör ett snabbt inträde i min kropp. Det gör så ont att jag inte kan stå upp och jag försöker hålla i Trickster för att han inte ska rycka mer i min kropp. Jag väljer att sätta mig ner på backen för att få lite mer tyngd, sen försöker jag hasa mig fram, så jag kan få fast honom i draglinan, men jag lyckas inte. Samtidigt blir Dimrill så pass frustrerad att han försöker ge på Trickster. Jag försöker få Trickster lugn, men det funkar inte alls.
Jag kämpar för att hålla honom i kopplet, medan han använder all sin kraft till att slänga sig framåt, gång på gång. Jag kan inte ens ropa till Johan om hjälp, då alla hundar gapar allt vad de kan. De vill bara komma iväg. Jag inser rätt snabbt att jag inte kommer att kunna köra, det gör så ont och till slut börjar jag gråta. Till slut kommer Johan och undrar vad som står på, först trodde han att jag bara inte kunde komma upp från marken. Jag kan inte ens prata och det enda jag får ur mig är att han ska ta Dimrill. Jag kämpar fortfarande med Trickster och Johan förstår att jag har ont, så han börjar gå med Dimrill till hundgården.
Jag lyckas ta mig upp och kämpar för att hålla i Trickster och gå upp till hundgården. Han håller fortfarande på, allt vad han kan. Till slut kommer jag upp och Johan skyndar sig att börja hämta upp hundar. Jag lyckas ta upp Haldex, men mer orkar jag inte. Loddie bet sönder sin sele och det blev ingen hundkörning idag!
Att Trickster är en intensiv hund, det har vi förstått ända sedan han var valp. Det jag inte hade fattat förrän nu, är hur urstark han är, inte ens 9 månader gammal. Allt knäppa som hans mamma Loddie har, verkar han ha ärvt. Han är jobbig i hundgården och hans mamma gav upp med att försöka fostra honom redan tidigt. Sen satte vi in honom med Haldex och Tióne och nu när vi haft löp har han gått med Haldex, men det verkar som att även han har gett upp det där med fostringen nu. Nu finns det bara två alternativ kvar, och det är Pya och Niro. Vi kommer att prova att sätta honom med Niro och flytta på Nato, så får vi se om det har någon effekt.
Tricky var den valpen som valde att han skulle stanna på kenneln. Jag har aldrig sett det tydligare med någon annan valp än han och jag hade inte hjärta att låta den valpen flytta, så han fick stanna. Han är absolut den allra jobbigaste valpen jag någonsin har haft och jag kan bara önska, att han kommer att bli en sån bra draghund, som jag tror att han skulle kunna bli. Men gå med honom och en hund till ner till spannet... Det gör jag inte igen! Troligtvis är det Johan som kommer att få gå med honom fortsättningsvis. Själv hade jag önskat att han kunde ha varit liite mer dämpad. Samtidigt är jag glad att det är den valpen som blev kvar här, för jag vet inte om någon annan hade orkat med honom.
Så nu sitter jag här i soffan och här har jag suttit i princip sen jag kom in. Jag har varit uppe och rört på mig lite grann, fått liniment på det ryggonda, men det gör ont. Helgen som skulle bli härliga turer på fjället ser ut att kunna gå i kras för min del och de lediga dagar jag har kvar kanske jag får spendera med att försöka kurera mig. Så typiskt min (o)tur! Men man lär sig alltid av något och nu är det verkligen bestämt. Jag MÅSTE göra någonting för att försöka bli bättre i ryggen, så det blir naprapat och träningsprogram som ska följas. Jag har försökt förut, men motivationen har trytit, då jag inte varit såå dålig i ryggen att jag inte överlevt. Men det här var droppen.
Jag har en fin bonus att se fram emot nu på marslönen och för min egen skull ska jag köpa mig ett par MBT-skor, som jag förstått ska vara väldigt bra för rygghållning, sen blir det Back-On-Track ryggstöd och t-shirt som jag ska sova med på natten. I samband med det blir det besök hos naprapaten. Efter att ha blivit bättre i ryggen står ett gym-kort på listan, för att bygga upp och bibehålla en bra rygg. Så jag hoppas att allt ont för något gott med sig!
Mycket viktigt det där, att fixa (rygg)hälsan.
Vi blir inte yngre och starkare med åren...
Rätt träning är nödvändigt - NU!!
KRAM!
Urk. Hoppas du kryar på dig. Vi ses på Funbeat.se igen då? :)