Att göra - och inte göra!

Igår var en spännande dag igen, eller inte!


Bensin eller diesel?

Såå, vad sysslade jag med igår då? Jo, jag jobbade såklart och gick av mitt pass kvart i fyra. Sen tog jag min pickup och for till Statoil vid Jamtli för att tanka den. Jag var så glad att jag skulle få komma hem rätt tidigt, så jag tog pumpen och tankade i bilen. När jag precis var uppe i 38 liter kom tanken "Vad FAAAEN håller jag på med?"

Disträ och med tankar på annat insåg jag att jag precis hade tankat i 38 liter BENSIN i min dieselbil. Och det till råga på en lördag!!! Hur smidigt som helst. Inte!!

Jag tog upp mobilen och ringde in på jobbet där de hjälpte mig med nummer till Jourbärgning. Hon frågade genast om jag vridit om tändningen, vilket jag inte gjort och sa att det skulle jag heller inte göra. Så jag drog genast ur nyckeln och lade den på sätet. Hon trodde att de kanske kunde slanga ur bensinen, men sen när bärgningskillen ringde mig fick jag vackert höra att det inte alls var möjligt, då det finns en slangskydd på bilen, vilket gör det omöjligt att slanga ur. Båda bra och dåligt, förstås. Så han fick ta den till verkstan och ställa den där.

Vilket för min del betydde problem med att ta mig hem. Då det var lördag och allt är stängt, kunde jag inte få någon hyrbil och till slut ställde Johans kompis Johan upp och skjutsade mig hem de fem milen från stan. TACK så hemskt mycket för hjälpen Johan!! Jag var arg som sjutton på att jag inte brytt mig om att gå på toa innan jag for från jobbet, så jag var rejält kissnödig när jag kom hem, efter den tiden det tog att vänta på bärgaren och sen innan Johan kom.

Idag hade jag en ledig dag, men i morgon har jag ett problem. Jag sitter här i Fjällandet och kan inte ta mig någonstans då jag inte har någon bil. Johan är i Norge och han själv ens vet inte när han kommer hem igen. Jag ska självklart ringa och se om jag kan få någon hyrbil, för jag har ju all försäkring man kan få, då jag vet att det inte går att bo fem mil från stan och inte ha en bil. Då sitter man här. Men HUR ska jag ta mig in till stan för att få den där hyrbilen, det är det som jag inte kan förstå. Det går helt enkelt inte...

Det är tredje gången det här året som vi får ta till bärgaren och jag hoppas innerligt att det här är tredje gången gillt. Jag börjar bli rejält trött på bärgningsbilar vid det här laget.

En sak kan jag lova och det är att jag inte kommer att göra om mitt misstag. När jag pratade med bärningsjouren blev jag upplyst om att det var mycket förekommande åtminstone, att folk tankar fel, så jag behöver ju inte känna mig dum över det iaf. Men uscha så jäkla typiskt min otur.




Läkarbesök på hemmaplan

Jag tror att mycket har att göra med att min rygg har känts så himla dålig på sista tiden, för att tanka fel är inte det enda jag gjort. Jag glömmer ju saker hela tiden. T ex i torsdags eller var det fredags, tog jag helt fel på vilken tid jag skulle börja jobba, så jag låg och sov och trodde jag skulle börja vid tvåtiden, men min coach ringde och då började jag nio på morgonen. Suck! Huvudet är inte riktigt med mig och mycket tror jag har att göra med att jag oroar mig för hur det ska gå med ryggen.

Och med det sagt så ska jag tala om att jag har haft hembesök av en läkare idag, som jag fick väldigt stort förtroende för. Det kändes super! Jag gick upp i morse och städade lite fint i huset och bakade väldigt gottiga chokladmuffins som jag bjöd på tillsammans med kaffe när läkaren kom.

Vi pratade och han ställde frågor om min eländiga smärta, som är konstant, och han kom fram till slutsatsen att jag har inflammation och har haft det sedan 2006, då jag alltid haft ont sedan IKEA-tiden, då jag hade min första fadäs med ryggen. Och smärtan har inte lämnat mig sedan dess, men jag har ju lärt mig att leva med den. Värsta tiden är på morgonen när jag vaknar och är stel som en pinne...

Jag passade även på att fråga om min axel som är dålig och allt hänger ihop. Läkaren frågade om jag tagit prover för njurarna och svaret blev nej. Han frågade om de tagit prover för reumatism och svaret blev nej. Jag talade om att jag sökt läkarvård för rygg och axel många år tidigare, framförallt 2006, men eftersom att jag har full rörlighet i kroppen(vilket är bra) så har läkarna alltid sagt att det inte är något fel på mig, så jag har aldrig fått någon utredning. Nu ska jag få det!

Det lät hoppfullt trots allt och är det något av de två alternativen kan de hjälpa med träning och medicin, för att ta bort inflammationen först, och det känns ju super. Jag fick rekommendationer på både sjukgymnast, som har samarbete med landstinget, vilket gör att det inte blir så dyrt, och massörer. Men först skulle jag vänta på utredning, så vi får svar.

Röntgen kunde gå ganska fort, på en tre veckor ungefär, trodde han, och det tycker jag låter jättebra. Att jag också hade skaffat bälte och skor var jättebra och kunde vara till stor hjälp. Så jag är hoppfull!!



Hundarna klara - Nu bara lek och gos

Medan jag väntade på att läkaren skulle dyka upp gick jag ut och mockade och gjorde lite rent i hundgården. Nästan alla hundar fick också springa en sväng på förmiddagen, och nu när jag inte har något att göra under dagen tänkte jag passa på att få mig lite ordentlig gosestund med vovvarna. Någon hundkörning blir det dock inte. Men jag tänker se till att få det när Johan kommer hem och kan hjälpa mig att sätta in hundarna i spannet. Läkaren sa faktiskt att jag inte skulle vara rädd för att hålla igång och tyckte det var bra att jag gjorde det.

Tióne äter med bra aptit, både frukost och kvällsmat. Hon är så fin och rar och jag längtar verkligen efter dagen då hon ska få sina valpar. Det känns lika spännande varje gång, men kanske lite extra med Tióne, då jag en gång trodde att den där frakturen hon fick skulle göra så att hon inte kunde bli en draghund.

Och idag är hon en av mina bästa hundar och har gång på gång visat på tävling att hon kan rätta till spannet vid felkörning och öka, öka, öka så att vi har farit fram i rasande fart. Jag är så stolt över min lilla Tióne som, i mina ögon, är en fantastisk liten tjej med ett sånt härligt temperament. Vad jag är glad över att just hon stannade kvar hos mig!!

1 Irene skriven

Hej på er!

Då har du haft samma otur som mig.

I höstas höll vi inte på att komma iväg på en utställning ju för att jag tankade bensin i en halvfull dieselbil. Men tack vare min kompis Johan :) så kunde han hjälpa mig att tömma den.

Fick tömma ut 1000kr men jag slapp dock verkstadskostnaden. Kan säga att jag tänker en gång extra när jag ska tanka. Rörigt när man har 2 bilar med olika bränsle.

Hoppas det löste sig bra!

Kram Irene

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: