Råbocksbajsälg

Igår när jag var på väg hem efter jobbet, slutade 23:00, pratade jag med Johan i telefonen. Han är i Ottsjö nu och håller på att packa, packa, packa för att fylla släpet vi lånat av Stefan. Det är inte många dagar kvar nu innan lägenheten skall vara tom och städad. Eftersom att jag jobbar hela veckan får stackars Johan göra allt jobb själv, men han sliter på och det går bra. Han blev nog lite uppiggad igår kväll när jag åkt halva sträckan hem och skrek till, sådär som bara tjejer kan när man blir rädd, när jag var en hårsmån från att krocka med min andra råbock i mitt liv. Tack och lov så missade jag precis, men jag var så nära att jag var tvungen att stanna till och kika ut i bushen, för att se så han verkligen hade skuttat iväg helskinnad.

Det är så läskigt. De kommer från ingenstans och precis när jag hade sagt till Johan nånting om att nu får jag se upp för alla älgarna som kommer komma fram, kommer den där bocken susandes från vänster sida och fullkomligen kastar sig ut framför bilen. Per automatik reagerar man utan att veta vad man gör, och ens utan en tanke på om det kommer bli rätt, men jag vejade. Och jag bromsade. HÅRT! Så hårt att jag efteråt vid färden hem kände att jag hade fått ont i benet t om. Men bocken klarade sig och jag med, med blotta förskräckelsen. Jag körde inte fort hem efter det vill jag lova.

Vidare på vägen stötte jag på en söt liten katt som sprang över vägen och satte sig i diket och tittade på mig. På grusvägen hem från Nyby körde jag nog max i 60km/h och jag är glad för det. Djur nummer två sprang från höger sida, rätt över vägen och hade jag kört lite fortare hade jag tagit honom. En stor älghanne med fina horn på huvudet. Jag såg nåt stort och svart precis när han var över vägen, men jag hade omöjligt hunnit se honom om jag hade kört snabbare. Ibland har man tur, tror jag bestämt. Inte långt efter sprang det ett till litet djur på vägen och jag saktade ner och fick se en söt lite rävunge. Jag stannade bilen och han sprang lite förvirrat runt på vägen, framför bilen, från sida till sida i vägkanterna och såg ut som att han funderade på vart han skulle ta vägen. Han var verkligen söt. Till slut hoppade han in i skogen och jag fortsatte min färd hemåt.

Väl hemma gjorde jag hundmat till alla vovvarna och gick sen genast för att ta in Loddie och valparna. De flyttade ju ut häromdagen, men igår ramlade Trickster ut ur kojan och ner på backen och hade legat där en lite stund och frusit innan vi kom ut. Så jag tyckte det var bäst att hålla lite koll så han fick värmen tillbaka i kroppen ordentligt. Men ack så jobbigt att ha Loddie inne. Hon började med att hämnas(jag tror verkligen det var så) med att komma upp i sovrummet och bajsa på golvet när jag gått och lagt mig. Så jag fick lägga mig i soffan, för den bajslukten var inte att leka med. Vid 4-tiden fick Loddie för sig att hon skulle ut, så det var bara att knata upp och ut. Kissa en gång. Gå och lägga sig igen. Men NÄE, det räckte inte. Ut igen och hon är sååå långsam(säkert bara för att få vara ute) på att göra det hon ska. Till slut kom jag i säng igen och fick sova till halv nio. Så jag är trött idag, men att veta att Trickster mår bra gör det värt det.

Det finns nya valpbilder på hemsidan www.shejrix.com. Även våran Saria hos Snörokk har nya 5 veckors bilder, så kika in på http://snorokk.wordpress.com/


Det här är Saria. (bild lånad från Snörokk)


Kommentarer
Maria.P säger:

Det var en fin tik du ska skaffa dig.Själv så gillade jag Argon.Dina valpar växer och frodas.

2010-07-29 | 10:14:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback