Finbesök söderifrån

Oj, vad trevligt vi har haft i helgen. Dimrills husse och matte kom upp på besök, dvs Kenneth och Elisabeth. De bilade först till Orsa för att ta med en extra släde upp och för att sova där från fredag till lördag. Sen kom de upp till oss på lördag förmiddag. Vi startade genast ut med en kaffe och tårtan jag bakat till dom. Det blev en liten surprise och det var nääästan så det blev tårar i ögonen på Kenneth.

 

Men innan vi började smaska på tårtan fick jag och Johan en present! Världens bästaste tror jag nog. En muurikka! Det är en stor stekplatta som man har över öppen eld och lagar mat i. I den tillagade Johan Souvas, som är saltat och rökt renkött. Det åt vi efter att jag och Kenneth hade varit ut på en tur med hundarna. Det var första gången som jag åt det och det var verkligen jättegott. Vi tackar så hemskt mycket för presenten, den var sannerligen mycket uppskattad och kommer att användas flitigt, i alla fall av herrn i huset :-) Men jag ska ge mig på ett försök sen, jag också...


Johan lagar till Souvas på muurikkan.

Vi lade ut ett par fällar på snön och njöt av maten i trevligt sällskap. Finns det något bättre än att äta tillagad mat utomhus när man varit aktiv med hundarna?


Jag tog några bilder när jag och Kenneth körde. Det har snöat mycket de sista dagarna, så det var tungjobbat för hundarna, men trots det var det hög fart på hundarna. Mitt spann bestod av Haldex och Tióne i led, Loddie och Nato bak. Nato är riktigt grym när det går lite långsammare och lite tyngre, han ligger verkligen i och jobbar hårt.


Här är en kort film. Det är strax innan vi ska ta av vänster, så vi skulle köra 8,3km eftersom att det var så mycket snö. När vi sen skulle svänga hörde vi plötsligt en skoter, så vi väntade in den och den passerade utan problem. Men när skotern passerat funderade jag på om hundarna verkligen ville gå vänster, för den mest naturliga vägen borde vara att följa skoterspåret, men visst gick de vänster. Sen var det att plöja sig fram igen. Det är verkligen bra träning för hundarna att inte alltid gå på en väg som alltid är uppkörd. Det visar mycket på hur bra de verkligen är ute i spåret. Jag tycker det är roligt och spännande att gå ospårat.


Hundkörarna för dagen, Kenneth och jag.


Hundarna var jätteduktiga och på väg hem fick vi även möte med bil. Föraren höll åt höger och vi passerade utan problem. Sen såg vi att han kört in på småvägarna, så jag och Kenneth slog till med att även köra min backe på strax över 3km 'Down a hill and up a hill'. På vändningsplatsen sa jag till Kenneth att hålla sig bakom, eftersom att Pya, som gick i led med Niro i hans spann, har en förmåga att kunna göra riktigt u-svängar, när hon vet att vi ska vända. Så jag tänkte som så att hon skulle följa, men när jag är mitt i 'rondellen' så gjorde Pya sin kända u-sväng, så det var bara för resten av gänget att hänga på. Men det gick bra utan några trassel. Och sen var vi på väg hemåt. Vi passade även på att träna lite omkörningar vid några tillfällen och det var heller inga problem. Det är ju bra att öva på det när man har chansen och Dimrill har nytta av den träningen.

På kvällen fick vi alla njuta av Johans egna pizza. Inte en sån där vanlig på vanlig pizzabotten som man gör själv, utan en specialare, som han hittat på själv. Det var uppskattat och himlans gott. Och sen var det prat, såklart, in på natten tills sängen ropade på oss alla. Klockan åtta i morse ringde klockorna och jag ska väl erkänna att jag var sist ur sängen, latmask som jag är.

Johan vattnade hundarna och sen var det frukost för de tvåbenta. Här skulle minsann köras hund. Men idag fick Johan köra rundan och jag var hemma och höll Elisabeth sällskap. De plockade upp Kenneths mössa och idag var hundarna lite slitna. Kenneth fick nya ledarhundar, Haldex och Tirith och bak fick Sälka gå med i spannet tillsammans med sin kompis Dimrill.


Dimrill får på sig selen med hjälp utav husse



Killarna på väg tillbaka



Kenneth med sitt spann



Och de sista hundra metrarna hem, fick även Elisabeth prova på hur det känns att köra ett spann.



Mycket duktiga vovvar



Sälka och Dimrill, båda Kenneths hundar


Jag och Johan avslutade dragdagen med att ge oss ut med valparna, Nova och Niro på 2,5km's rundan.


Här går småttingarna bakom Haldex. OJ! så dom slet. I det andra spannet gick Nova och Niro, men jag fick ingen film på dom. Det började ju bli lite mörkt också.

Och avslutningsvis, en vacker bild på vårat besök. Det var mycket roligt att ha er här och vi ser fram emot nästa gång ni kommer upp för att hälsa på! Återigen, tack o tack för presenten och varmt lycka till med era valpar!!!

 
1 Fam. Erman skriven

Så härligt! Rena rama julsagan över alla bilderna och filmerna!

2 malin sundin skriven

oj vilken fin slutbild!! =)

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: