När man minst anar det...!
Ända sedan jag var liten, har jag varit fascinerad över att få se en livs levande björn ute i den svenska naturen. Jag har alltid varit tålmodig när det gällt något jag verkligen velat ha/se/göra och när jag brukade åka bil med mamma och pappa bestod min bilfärd ofta av att kika ut genom fönstret, in i skogen, för att inte missa när den där björnen skulle komma lommandes mellan träden. Jag fick dock aldrig se någon björn.
Idag skulle jag in till Lit en sväng. När jag är mitt emellan Nyby och Lit och kommer i en riktigt kurvig nedförsbacke, det regnar lite lätt, så ser jag en stor newfoundlandshund mitt på vägen.... tror jag iallafall...
I mitt huvud far tanken: En brun newfoundland.... Vad gör den här? Jag kanske måste fånga den..! Utan matte/husse...
Hjärnan kopplade verkligen inte på en gång och när "newfoundlanden" började röra på sig efter att ha tittat åt mitt håll, såg jag att rörelserna på den inte alls var likt en hund....
Det var en BJÖRN!!
Snabbt som ögat vänder björnen på klacken och rusar in i skogen. I mitt huvud tänkte jag hur jag skulle hinna ta kort på den med mobilen... (fast jag hade vanliga kameran i passagerarsätet). Jag insåg på nån sekund att jag aldrig skulle hinna, så jag tittade bara på den och njöt av de få sekundrarna jag fick se på den. Äntligen! fick jag se min björn!!
Jämtland är fantastiskt!!
Där jag bor kantas naturen av diverse djur och varje dag jag åker till jobbet, vet jag att jag, närsomhelst, kan få se en älg eller något annat djur, som kommer korsa min väg. Jag har inte bott här ett år ännu, men jag har hittills sett; Älgar, rådjur, rävar, bäver, uggla stor som armen, rovfåglar, kaniner, orrar, tjädrar, fåglar av alla de slag och nu äntligen björnen.
Ja-aa.. Jämtland är fantastiskt!!
Kan bara säga att jag avundas dig!!
Grattis till dina fina valpar, och naturligtvis att få ha sett vild björn!! Inte många förunnat om man nu bortser från jägarna ...
/Eva
Milli är verkligen lik Exxa, är bara färgen som skiljer lite... Ledsamt :/