När man blir glad på Eniro118118!

Ja, jag är ju ofta glad på mitt jobb, men ibland får jag den där känslan som gör mig extra glad. Och idag var en sådan dag. Jag jobbade fram till kvart över sex och bara strax innan jag ska gå av mitt pass, får jag in en kund som sökte ett katthem i Nybro. Det är ju så, att vi lämnar ut telefonnummer på Eniro118118, men vi gör så mycket mer, än vad många tror. Häromkvällen såg jag och Johan på det där tv-programmet om den där rosa kaninen, som ska följa efter en känd person som de tycker har gjort något fel, under en vecka. Den ena som var 'kandidat' till att bli förföljd den här veckan var Marcus Öhman, vd för 118800. 118800 har gjort sig rätt kända genom att ge sms-svar till kunder, som i en del fall är rentav helt respektlösa mot kunden. Hans Wiklund som var en i panelen, sa iallafall en kommentar om nummerupplysningar; att vi ger ut nummer.



Visst!    men det är ju också så mycket mer...


Åter till mitt samtal. När jag får en fråga som handlar om djur, blir jag glad. För djur är ju min stora passion och jag blir lite extra glad när det handlar om djur. Ja, kanske inte då det handlar om att de ska akut till en veterinär, för då är det ett djur som inte mår bra. Men idag frågade min kund om ett katthem och min vana trogen sprang jag ut på internet för att kolla in hemsidan på katthemmet i fråga. Efter att ha läst om att det var en viss dam som skulle ta emot samtal om katthemmet, kollat in telefontiderna, så frågade jag damen i luren om vad det gällde egentligen, vad hon skulle samtala med dem om. Då visade det sig att hennes dotter behövde ha tag  i en katt, och det snabbt. Hon hade fått möss i sitt hus. Jag läste om de katter som akut behövde hjälp och hittade Emanuel, en röd herre på nio år, som behöver ett nytt hem. Jag läste upp allt som stod i annonsen, om hur han var och vad han inte passade ihop  med och min kund blev jätteglad och tyckte att det lät bra. Så då tog hon numret till Läckeby Djursjukhus, där han befinner sig.



Sånt här gör mig riktigt glad. Jag hoppas att Emanuel, som ändå har några år på nacken, har tur, och att damens dotter, som lämpligt nog bodde på landet, kan tänka sig att ta hand om honom. Tänk om jag har lyckats hjälpa till med att förmedla en kontakt, genom mitt jobb, som gör att jag kunnat hjälpa ett djur till att få ett nytt hem. Även om jag kanske aldrig får veta om det blev så, så hoppas jag, och håller tummarna för Emanuel.

Att sitta på Eniro118118, ger mig i många fall, möjlighet att hjälpa människor på olika sätt. Människor som sitter fast i trafiken, kan jag hjälpa att se om det hänt några olyckor. Människor som har problem med att komma fram på olika nummer, har jag många möjligheter att hitta alternativa nummer eller hjälpa till att göra de där tonvalen man ibland behöver göra. Människor som inte hittar till olika adresser, kan jag guida fram med hjälp utav kartor, så länge jag förstår var dom är. Jag kan hjälpa till att boka biobiljetter, restaurangbord, bilprovningen och koppla till vår egen hotellbokningstjänst, som vi har i samband med hotellen. Det finns så mycket jag kan hjälpa till med i mitt jobb och det är verkligen ett nöje när jag får chansen och tiden att hjälpa till...
1 Matilda Eeeeee skriven

Väl skrivet Fia! Skriv ut och sätt upp det på anslagstavlan på jobbet. :-)

3 Ylva skriven

Du har ju ett riktigt coolt jobb!! Inte visste jag att man kan rädda världen lite genom att jobba i nummerupplysningen :D härlig historia!!

2 Kari skriven

Så fin historie!

4 Jenny skriven

Vad härligt Fia. Jag tror folk som hamnar hos dig får ett kanonbemötande. Det är tyvärr inte min erfarenhet, men hädanefter ska jag se till att du svarar!...:0) fortsätt så!

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: