seriXone

Idag har varit en skön dag. Jag vaknade efter att ha sovit riktigt gott i natt, vilket jag inte gjort de sista dagarna. Jag tror att jag stressar lite för mycket när jag ska börja tidigt på jobbet och är rädd för att försova mig, vilket gör att jag har mardrömmar och inte sover som jag ska. Men den här helgen har gjort mig gott och det känns som att jag har återhämtat mig genom att bara få ta det lugnt, umgås med hundarna, varit på lite utflykt, men framförallt ha fått köra hund igen, trots att det är isgata på min vanliga väg. Beslutet att köra dom på 70-vägen som går till Nyby kändes som ett bra beslut och jag mår inte dåligt för att hundarna inte får den träning jag vet att de behöver. Nu kommer jag att fortsätta köra på den vägen, men när Johan är hemma igen kommer det att innebära följebil, istället för att jag skall sitta och köra själv. Såå spännande att köra på en väg där man får köra 70km/h tycker jag inte att det är trots allt.

Den här söndagen har bestått av puss och lek i hundrasthagen. Spår med Nova och platsliggövningar, vilket hon tyckte var väldigt roligt. Och ja-aa... ska jag vara riktigt ärlig så har väl inte helgen varit så lugn, trots allt, men det känns som så iaf och det är väl det som räknas?


En riktig liten spjuver. Trickster, eller Tricky som han ibland kallas. Han är go, men väldigt intensiv. Faktiskt skulle jag nog säga att det är den jobbigaste valpen jag någonsin haft. Han har den bästa aptiten jag också någonsin sett på en valp, vilket betyder att om man inte passar sig, dyker han ner i matskålen man håller i, när man för en sekund inte tänker sig för, och snor medicinen i ett enda litet nafs som Haldex skulle ha. Hände igår då då, så det var bara vackert att gå in och hämta en ny tablett. Men han är rar, Tricky, det är han...


Mattes lilla plutta. Tirith. Tjejen som såg ut som 'lilla Björn' när hon var liten, som hade så mycket ull, att jag nog allt funderade lite på hur hon skulle se ut som stor. Nu har hon växt till sig och blivit en riktig snygging. Har fått ck på två av de tre utställningarna hon har deltagit på. Hon är även en riktig högerkants-hund, har det visat sig.


Lilla Saria. Hon har lindat husse runt lillfingret och så fort hon kommer fram till honom åker hon upp i famnen. Men vem kan väl stå emot den här lilla charmiga damen? Numera när hon bor med Haldex och Tióne så märks det så väl att hon trivs. Hon har slutat att skrika och hon och Tióne myser ofta i kojan tillsammans.


Lite suddigt, men visst ser det väl nästan ut som att Saria tar sats för att stånga en ovetandes Trickster i baken?


Glada, lyckliga Dimme. Han har hittat en leksak som gjorde att han fick fullt med spring i benen. Och han drog med sig nästan alla hundar som var ute samtidigt.




Dimme ville gärna leka med halvsyrran Tióne. Enda kruxet är att släktingen Tricky gärna vill vara med...


... och Tricky gör sitt bästa för att få leka...


... och de bästa tagen var visst där bak :-)


Familjebild. Mamma Pya med tre av sina barn.

Och sen var det dags att välja väg. Vilken väg leder hem? 


Tirith har av naturen en stark fallenhet av att hålla höger på vägen. Det är bra när man vill att de ska gå den sidan av vägen, ifall att man får möte med en bil.


Och självklart hittar hundarna vägen hem igen. Och idag gick det t om fortare än igår, idag strejkade inte fyrhjulingen efter att jag tagit hand om den lite grann.


Slutligen en bild på duktiga, duktiga Dimme som inte under en sekund hade slack lina, när han första gången går 14km på en tur. Alla hundar var såklart duktiga, men det känns särskilt roligt att Dimrill visar vad han går för. Han är mycket lovande i selen, om jag får lov att skryta.

Men NU är det dags för mig att gå ut och mata hundarna. Nu har de vilat strax över timmen från körningen och de är säkert hungriga. Jag vet åtminstone två småttingar som är hungriga.