Idag tog jag och tävlingsspannet en tur på släden innan jag skulle fara till jobbet. Jag använde stopp-uret för en gångs skull, bara för att kolla på ett ungefär. Med snö som satte sig på tassarna och bildade små isklumpar fick jag chansen att prova mina sockor jag sydde förra veckan. Det blev Tióne som fick ta på sig ett par, de andra tre hundarna fick springa med Vakarevo-sockar. Jag vill spara på mina röda, om jag ska använda dom på tävling, de är ju bara gjorda i fleecetyg.
Sockarna jag sydde fungerade utmärkt och alla sockor satt kvar på hundarnas tassar när vi kom hem igen. Skönt. Nu börjar jag få lite grepp om hur hårt man ska spänna på kardborrebanden. Och så himla smidigt med kardborre, så slipper man hålla på att palta med den där jäkla tejpen. Fortsättningsvis syr jag mina egna sockor till hundarna...
In med Haldex och Pya först i spannet och sen hämta Niro och Tióne. GUD vad det gick lätt i starten. Det känns verkligen att de här fyra börjar bli väl inkörda med varandra. Det är så det ska va... KUL! Eftersom den här gamla matten äntligen lärt sig att stå på släden korrekt, och framförallt att hon lärt sig att svänga ordentligt utan att ramla. Det betydde att vi satte räser-fart redan från start och den första kurvan efter nedförsbacken kunde se mig i rumpan när jag for iväg, UTAN att ramla! HAH! Ramla, ja det gjorde jag däremot på sista kurvan innan vi var hemma. Hehe... så kan det gå...
Hundarna gick riktigt bra, förutom när de sprang av spåret och ut i djupsnön. Alla utom Niro lyckades med den bedriften. Men de gick på bra och gjorde ett gott jobb och vi känner oss trygga inför helgen och vi tror vi kommer ta oss runt på en rätt så hyfsad tid. Hundarna känns ganska vältränade och de har ett ytterst gott humör när det gäller att ta på sig selen och fara iväg. Så det är med förväntan vi ser fram emot helgen.
Det blir 10års jubileum kan man säga och vår första slädtävling sen -99.
Då gjorde jag min debut, med min egen hund Pesetas och med Silves fantastiska farmor SuCh S(polar)Ch Natascha. Så här såg resultaten ut då.
2-spann
1. Johan Åkerlind 36:51
2. Gunilla Jönsson 39:45
3. Sofia Eriksson 40:23
4. Leif Berndtsson 42:47
Lena Borg
Sockarna jag sydde fungerade utmärkt och alla sockor satt kvar på hundarnas tassar när vi kom hem igen. Skönt. Nu börjar jag få lite grepp om hur hårt man ska spänna på kardborrebanden. Och så himla smidigt med kardborre, så slipper man hålla på att palta med den där jäkla tejpen. Fortsättningsvis syr jag mina egna sockor till hundarna...
In med Haldex och Pya först i spannet och sen hämta Niro och Tióne. GUD vad det gick lätt i starten. Det känns verkligen att de här fyra börjar bli väl inkörda med varandra. Det är så det ska va... KUL! Eftersom den här gamla matten äntligen lärt sig att stå på släden korrekt, och framförallt att hon lärt sig att svänga ordentligt utan att ramla. Det betydde att vi satte räser-fart redan från start och den första kurvan efter nedförsbacken kunde se mig i rumpan när jag for iväg, UTAN att ramla! HAH! Ramla, ja det gjorde jag däremot på sista kurvan innan vi var hemma. Hehe... så kan det gå...
Hundarna gick riktigt bra, förutom när de sprang av spåret och ut i djupsnön. Alla utom Niro lyckades med den bedriften. Men de gick på bra och gjorde ett gott jobb och vi känner oss trygga inför helgen och vi tror vi kommer ta oss runt på en rätt så hyfsad tid. Hundarna känns ganska vältränade och de har ett ytterst gott humör när det gäller att ta på sig selen och fara iväg. Så det är med förväntan vi ser fram emot helgen.
Det blir 10års jubileum kan man säga och vår första slädtävling sen -99.
Då gjorde jag min debut, med min egen hund Pesetas och med Silves fantastiska farmor SuCh S(polar)Ch Natascha. Så här såg resultaten ut då.
2-spann
1. Johan Åkerlind 36:51
2. Gunilla Jönsson 39:45
3. Sofia Eriksson 40:23
4. Leif Berndtsson 42:47
Lena Borg