Med min fullständigt, totala och crappiga dator, vägrade den leva då jag försökte publicera detta inlägg i helgen. Så jag gör det nu istället.
Ja, nu är vi äntligen här, jag och hundarna. Det är bara jag och Silve som är inne i stugan. Vårt sällskap som vi delar stuga med har inte kommit ännu. De har nog en hel del mil kvar att tillryggalägga innan de är framme. Det är Mari och Joakim som ska komma och med sig har de 7 av sina hundar. Allt som allt har de nu 8 hundar, men de har valt att lämna en hund hemma. Det är hos dom Atto och Matic bor och det ska verkligen bli superkul att få träffa dom igen, speciellt Atto som jag saknat en hel del. Men jag vet att hon har det hur bra som helst och det väger upp hur mycket som helst. Jag förväntar mig att se en Atto som utvecklats en hel del, eftersom Mari och Joakim har sina hundar på ett annat sätt än vad jag har.
Mina hundar bor i hundgården och det är sällan jag tar in dom. Jag har katter inne och nu när jag har kattungar får de absolut inte komma in. Silve vill gärna bli innehund igen, men han får vackert vänta tills kattungarna är utflugna. Där Atto bor nu får hon komma in, vilket är bra för henne. När hon var hos mig visade hon att hon började skygga undan för karlar, vilket jag inte tyckte var positivt, men nu när hon har daglig tillgång till en husse, tror jag det har blivit jättemycket bättre. Mari och Joakim tar in sina hundar varje kväll och de sover inne med dom. ALLA ÅTTA!!!! Det är imponerande måste jag säga, det skulle jag aldrig lyckas med.
Nu är vi här; I Bjursås! Quadra sitter ute vid släpvagnen med de andra och mina hundar är jätteduktiga. De är tysta och alla andras skäller. De flesta boxar nog sina hundar nu. En regel är att det ska vara tyst vid tio-tiden. Jag ska gå ut och boxa mina sen också, men tänkte vänta lite till. Quadra ska få komma in och sova inne hon också. Det är för att vara säker på att hon inte ska äta på insidan av lådan, det räcker med det som är. Atto var rätt duktig på det.. haha..
Ja, nu är vi äntligen här, jag och hundarna. Det är bara jag och Silve som är inne i stugan. Vårt sällskap som vi delar stuga med har inte kommit ännu. De har nog en hel del mil kvar att tillryggalägga innan de är framme. Det är Mari och Joakim som ska komma och med sig har de 7 av sina hundar. Allt som allt har de nu 8 hundar, men de har valt att lämna en hund hemma. Det är hos dom Atto och Matic bor och det ska verkligen bli superkul att få träffa dom igen, speciellt Atto som jag saknat en hel del. Men jag vet att hon har det hur bra som helst och det väger upp hur mycket som helst. Jag förväntar mig att se en Atto som utvecklats en hel del, eftersom Mari och Joakim har sina hundar på ett annat sätt än vad jag har.
Mina hundar bor i hundgården och det är sällan jag tar in dom. Jag har katter inne och nu när jag har kattungar får de absolut inte komma in. Silve vill gärna bli innehund igen, men han får vackert vänta tills kattungarna är utflugna. Där Atto bor nu får hon komma in, vilket är bra för henne. När hon var hos mig visade hon att hon började skygga undan för karlar, vilket jag inte tyckte var positivt, men nu när hon har daglig tillgång till en husse, tror jag det har blivit jättemycket bättre. Mari och Joakim tar in sina hundar varje kväll och de sover inne med dom. ALLA ÅTTA!!!! Det är imponerande måste jag säga, det skulle jag aldrig lyckas med.
Nu är vi här; I Bjursås! Quadra sitter ute vid släpvagnen med de andra och mina hundar är jätteduktiga. De är tysta och alla andras skäller. De flesta boxar nog sina hundar nu. En regel är att det ska vara tyst vid tio-tiden. Jag ska gå ut och boxa mina sen också, men tänkte vänta lite till. Quadra ska få komma in och sova inne hon också. Det är för att vara säker på att hon inte ska äta på insidan av lådan, det räcker med det som är. Atto var rätt duktig på det.. haha..
I morgon blir en lång dag. Över 160 hundar anmälda är det och jag hoppas bara att det ska gå bra att tajma in allt med unghundar och öppenklassare i olika ringar *suck* Jag gillar inte när de lägger på två ringar, allt blir så mycket jobbigare då. Och den ena ringen missar man ju helt.