Operation Attor

Hela natten igår spydde Attor från och till. Både jag och Johan tog hand om honom, men mest Johan eftersom att jag skulle jobba idag. Trots att Johan tog honom vaknade jag minst varje timme då Attor rörde sig när han väl låg i sängen och sov. Jag var orolig. Detta tecken var inte något bra och vi bestämde snabbt på morgonen att vi skulle åka till veterinären med honom. Jag som skulle till sjukgymnasten och få mitt första träningspass för ryggen, fick avboka då jag var helt slut. Jag orkade helt enkelt inte, så jag får skjuta upp det lite grann.

Vi bestämde att vi skulle fara in tillsammans och så skulle Johan släppa av mig på jobbet för att sedan åka med Attor till Ejra. Jag frågade min coach om det fanns några ledigheter ute idag, för jag kände mig trött och hade ont i ögonen. Men det fanns inte det. Så fick jag sms från Johan om att det blev operation på Attor, då han ätit något som fastnat i tunntarmen på honom. Då blev jag såklart ledsen och berättade för min coach om vad som hänt. För jag måste lösa det på något sätt när Johan är i Norge nästa vecka. Hur tar jag hand om en nyopererad hund, som absolut inte kan vara ute i hundgården i kylan? Jag får tyvärr inte ha med hund på jobbet, annars hade det ju varit lätt. Nu löste det sig, tack vara min kollega och vän, Maria, som ställer upp och tar Attor nästa vecka, när jag jobbar på natten. Och då borde han vara ordentligt på väg att krya på sig, så det skulle gå bra, sa veterinären.

Min snälle coach såg till att jag fick bli ledig från lunch idag, Johan kom och hämtade mig på jobbet och vi fikade en sväng på Tages på Frösön innan vi for för att hämta upp Attor på Ejra.

- Åh, lille plutten. Så liten och tunn, men en riktig tuffing, enligt veterinären. Han hade rest sig direkt på operationsbordet när han var klar och gått därifrån själv. Det är det inte många hundar som gör tydligen. Vi packade in oss i bilen med mig i passagerarsätet och en Attor i knät. Han gjorde inte många knop på vägen hem. Vi tog ut medicin på apoteket innan hemfärden och väl hemma gick Attor raka vägen upp i soffan och lade sig.

Han har varit duktig och kissat ute. Det hamnade på frambenet, men vad gör det när man är liten och sjuk? Nu piper han emellanåt och det gör ont, nu när morfinet har börjat släppa på honom, så natten hoppas jag ändå blir så bra som möjligt för honom. Det blir väl stackars Johan som får stå ut med att sova för lite i natt, för jag måste jobba i morgon. Men sen har jag helgen ledig och då avlöser jag Johan, så han får vila upp sig.

Så! Nu sitter vi här hemma, 8500 kronor fattigare. Vår nya flockförsäkring vette sjutton om den var så bra, tydligen betalar inte dom momsen på den ?? Så den skall jag genast se över! Nåväl, vad är väl pengar egentligen? En bunt med papper man kan göra mycket roligt för, men både jag och Johan är otroligt glada för att vi for in med lilla Attor och inte väntade en dag till. För vad är väl en slant mot en förlorad hund? Ingenting!!

1 Bjälkatorparna skriven

Vi håller tummarna för det lilla pyret här nere!

3 Ylwa skriven

Vad jobbigt, man mår så dåligt själv när vovvarna inte mår bra. Det är svårt att tänka på något annat. Skönt att du har så bra arbetskamrater. Hoppas att han kryar på sig snart blir sitt vanliga pigga, tuffa lilla jag. Jag håller tummarna! Kram!

2 Mari skriven

Stackars liten. Ta hand om honom så är han säkert sitt vanliga jag fortare än ni anar.

Kram från oss ännu längre söderut...:-)

4 Jennie och Exxa skriven

Usch, stackars lillplutten... Hoppas han kryar på sig snart! Kram från oss

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: