SHAM dag 1

Det började med att varken jag eller Johan ville gå upp i morse. Ibland på vandrarhem brukar sängarna vara kolossalt för hårda, eller för mjuka, så ryggen dör av att bara ligga i den, men på det stället vi bor nu, så har sängen varit perfekt i hårdhet för min rygg, och jag ville inte alls gå upp. Till slut tog vi oss upp ändå och vi var nog sist iväg från platsen. Bitande kallt ute, - 29 och bilen hoppade mycket motvilligt igång. Jag följde Runas(Niros uppfödare) råd och kramade om bilen medan Johan försökte starta den. Det funkade! Vi kom fram precis innan förarmötet drog igång. Och sen blev det hux flux lite sista-minuten spannändring för min del.

Meningen var ju att jag skulle låna två hundar av Malin, men nu hade hon blivit anmäld i officiell klass och ville köra med renrasigt, så hon ville låna Nato av mig. Men Nato är en lite speciell kille och jag ville inte låna ut honom till någon han inte känner ordentligt, så jag bestämde mig för att ta honom själv och så fick Malin ta tillbaka en av sina tikar. Så kan det gå. Men både jag och Johan trodde att de här spåren skulle kunna passa Nato lite bättre, lite mer snö i spåren och kanske inte lika snabba spår. Så vi körde på det.

I starten hade jag hjälp av Johan och Mari. Den där kameran som jag införskaffat för att filma hela spåret upptäckte jag ute på spåret att den visst låg kvar i kameraväskan. Hmm... nåja, vi ska försöka komma ihåg den i morgon. Vi kom upp i tid till starten och jag frångick mitt vanliga koncept att köra i röd/vitt och hade min vanliga tjocka jacka på mig och de nya Neosarna. Jag ville inte frysa. Och det gjorde jag inte heller.

Första pirriga var om jag skulle få Tióne att gå rätt fram och inte svänga av den skarpa högersvängen som kommer strax efter starten. Det gick bra. Både Tióne och Tirith löper nu, men det verkade inte bekomma någon av de tre hanarna när vi väl var på väg. Dock så rök Niro och Nato faktiskt ihop lite grann innan vi kom fram till starten, men det redde Johan snabbt ut, sen var det inget mer tjafs på dom.

Uja! Vilken början på banan. Jag trodde jag var i puckelpistar. Det var tekniskt krävande och inte något så jobbigt att köra första kilometrarna. Jag är glad att jag kört en hel del släde vid det här laget, för annars hade jag nog inte fixat den där biten. Hundarna verkade taggade och de drog på som sjutton. Jag hade fullt sjå med att se till att missa alla träd i svängarna och hålla foten på bromsen vid lämpliga tillfällen. Jag var glad när det planade ut och jag slapp de där guppen som slog hårt i släden. Hundarna verkade dock inte bry sig så mycket om det där, vilket kändes skönt.

Tirith kändes väldigt rätt i led med Tióne. Jag hade bra fart i uppförsbackarna och jag kände inget av latmaskarna jag annars brukar få peppa på när det går uppför. Den som förvånade mest av alla var Nato som inte hade några som helst problem med att hänga med och även jobba. Det kändes hur kul som helst.

Längst bak med Dimrill gick Tia som jag lånat av Malin. Hon har slängts in i ett sprintspann från att ha gått Femund och det märktes väl lite på henne då hon inte riktigt hängde med att arbeta. Dock så sinkade hon oss inte heller, utan sprang lätt med. Vi får väl se om hon greppar farten i morgon, men med i spannet följer hon. Jag tror att jag ska sätta henne och Dimrill i mitten istället, så jag får två bak som arbetar ordentligt. Det är lite trixigt att bara ha en som jobbar på när det är dom där kurvorna i puckelpistarna.

Vi körde vårt eget race och jag tog inte många sparktag på hela rundan. I morgon blir det lite lättare kläder, så jag kan springa i uppförsbackarna och hjälpa till mer. Jag får väl lägga i Toasty Toes i skorna, så det inte blir så himlans kallt.

Idag slutade vi på en tredje placering, efter Brax som är tvåa och Frost som är etta. Vi har Malin bakom oss. Upp till Brax har jag 51 sek, så vi ska kämpa för att åtminstone ta in lite, men kan jag hålla min placering kommer jag att vara jättenöjd. Nu är det dags att göra sig redo för sängen, vi startar strax efter tio i morgon, så lite sömn bör man väl se till att man får.

1 Bjälkatorparna skriven

Go Shejrix! Hela Blekingeklanen hurrar och hejar!

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: