Hemligheten

Jag sitter, som alltid, i soffan, när jag skriver mina inlägg. Det är bästa stället i hela huset, förutom min säng. Just nu är det bara jag och katterna inne. Silve har gått ut i hundgården, men inte vet jag om han är glad för det inte. De flesta hundarna är ute och leker i rastgården idag innan jag skall till jobbet.

Egentligen var det meningen att vi skulle träna idag, och jag gick upp och vattnade och så, men Nato smet ut ur rastgården sen och han kom inte på en gång, så jag fick fånga in honom. När jag skulle sela Pya kände jag bara: Nääee... jag vill faktiskt inte köra hund idag!

Och jag bestämde mig för att gå på känslan och strunta i hundkörningen för idag. Och det är helt okej! Man måste inte köra hundarna bara för att man bestämt det dagen innan. Och man måste inte alltid följa sina planer till punkt och pricka. Det allra viktigaste, tycker jag, är att man ser till att det man gör med hundarna, först och främst, skall vara en rolig grej, vad man nu än hittar på.

Jag brukar oftast bestämma mig hur jag ska köra hund efter hur mitt schema ser ut på jobbet. Ibland blir det inte alls som jag tänkt mig, men då gör vi vårt bästa ändå. När jag ser tillbaka på hundkörningen här i Fjällandet, eller överhuvudtaget, så kan jag lugnt påstå att våra sämsta dagar alltid har varit när jag inte har känt för att träna med hundarna. De pejlar läget på matte och sen går det som det går. Den gången när ATV:n åkte nedför slänten var en sån gång. Jag kände inte riktigt för det, och allt brakade åt skogen. De bästa körningarna har egentligen varit de som ofta varit lite med 'impulsiva', där vi alltså bara... - Jameh, vi kör! Och allra roligast är de körningarna där varken jag eller hundarna har en aaaning om vilken väg vi skall ta. Det är då matte bara bestämmer sig för att ta en väg, vilken som helst. Dom är nog allra bäst faktiskt!

Jag har några gånger fått frågan hur jag tränar hundarna, för att de ska gå så snabbt. Jag ska avslöja hemligheten för er nu, tänkte jag. Joo-ooo.. jag gör så här: VI HAR KUL IHOP!! Och det är faktiskt den enda. Jag tränar inte på något särskilt sätt, jag bara kör. Kort eller långt, tungt eller snabbt, det spelar mindre roll för mig. Naturligtvis börjar vi grunden på hösten med att jobba lite långsammare och tyngre, för att få muskler, men sen när snön kommer, ja, då bara kör vi. Och det är väl som en vän till mig sa: Ja, jag tror ärligt på att du inte gör något särskilt. Du har väl bara turen att ha snabba hundar. Ja, nåt sånt var det. Och så är det nog.

Har man roligt tillsammans med sina hundar och lägger en god grund, ja, då tror jag att man kan komma långt på det. Det spelar ingen roll om det är dragträning, lydnad eller vad det nu är. Så länge man kommer ihåg att...

.... HA KUL TILLSAMMANS!



1 Fam. Erman skriven

Så sant, så sant! Varför syssla med det här om man inte har kul!?

2 Marlene som också sket i träningen idag... skriven

Jag håller helt med! De träningspassen kan man lika gärna vara utan, blir ändå inte bra.

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: