Igår satt vi och kollade på film när en valp började skrika som attan. Tänkte att det säkert var nån annan valp som lekte och busade på den som skrek, men skriket avtog inte utan eskalerade. Till slut var jag tvungen att gå och titta vem det var som förde en sådant oväsen. När jag kom till dörröppningen till köket såg jag Pya stå, lite förbryllad, vid sin matskål...
... och även en liten Floppan!
Tjock om magen satt hon där och skrek. Mätt. Säkert alldeles för mätt. Och hon hade säkert lite ont i magen. Glupska lilla Floppan hade hoppat över de två pinnarna på valplådan och sen tagit sig ut i köket till mammas mat och glufsat i sig så mycket hon bara kunde orka.
Behöver jag säga att bräda nr.3 sitter på lådan nu!?