Julafton

Vi tog en sväng, jag och hundarna. Det är för tungt med den fyrhjulingen(350cc) för bara fyra hundar. Men de kämpar på tappert ändå, fast jag får hjälpa till mycket. Bestämde mig för att köra så många höger och vänstersvängar jag kunde och vägar vi inte brukar köra. Så det blev mycket svängar och ett rätt långt stopp när Pya och Niro verkligen inte fattade att vi skulle höger, för vi brukar aldrig ta höger där, för då kommer man hemåt. Till slut kom vi vidare, efter att jag fått visa dom rätt några gånger, så det gick bra.



      
Tióne öppnar julklapp - Silve ger på Prisma - Fina vovvar - Niro - Tiwas öppnar julklapp



Nu struntar jag i hur långt vi kör. Jag har bestämt mig för att köra så många svängar jag bara kan, under 2 månader nu. Det märks på Niro att han fattar, ibland är han dock osäker och han litar rätt mycket till Pya, det märks tydligt, för han gör oftast alltid som hon säger. Och det märks klart och tydligt nu på Pya att hon kan göra precis vad jag ber henne om, fast jag önskar att det kunde gå fortare för henne att svänga när jag säger kommandona. Vid en 4vägskorsning där vi t ex brukar svänga höger, kanske vi ska vänster och då blir det oftast ett stopp, för hon är ju så van att vi ska höger och då måste hon tänka till. Så det är därför vi bara ska köra huller-om-buller numera. Ingen väg ska längre vara den vägen vi brukar köra. Det ska nog göra susen!!

Tilläggas ska att den här gången jag var ute var det + 4 och det betyder inget fruset vatten, två gånger tänkte hon stanna för att dricka, men jag brölade "-Nääeeeeeej!" Det gjorde susen, hon stannade inte! När jag körde den 23e stannade hon och då gick jag helt sonika fram till henne och donkade till henne och sa "Nej" på samma sätt jag sa igår.
Wihooo! Framsteg!? I hope!

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: